marresmams.blogg.se

Tankar om det som var

Kategori: Allmänt

När den äldre sonen var liten var han en riktig lite sprallgubbe, i vaket tillstånd var han aldrig stilla, och han sov nästan aldrig. Eftersom hans pappa tröttnade på både mej och barnet 7-8 mån efter födseln var jag ensam med honom. Hans pappa var inte ens intresserad av att ta hand om honom när jag var sjuk utan det fick en främmande människa från socialen göra. På den tiden fanns de förmånerna för ensamstående föräldrar.
I bland var jag ett vrak av trötthet, och ibland lämnade jag honom till min syster eller mina bästa vänner för jag skulle få sova. Jovis somnade mitt i natten för att vakna ca 3-4 tim senare
En morgon (natt) vaknade jag av ett fruktansvärt brak och sen gallskrik, han hade låst upp dörren och kört ut med sin trampbil i trapphuset och ner för trappan!! Inga skador! Jag fixade en kedja med nyckel till dörren och varje kväll tog jag ur nyckeln. En morgon när jag vaknade satt han i min säng och allt var illrött.....jag studsade upp och min första tanke var KNIVARNA...fast jag visste att dom var inlåsta, när jag vaknat till och tittat lite närmare såg jag att det var blodapelsinjuice, (de täcket och kuddarna hamnade i soporna, det gick ju inte att få det mjukt och rent igen med allt stelnat socker.) Jag gick ut i köket och där hade han hällt ut allt socker, mjöl, gryn och sån´t sen hade han gjort fina vägar med sina bilar och traktorer. Efter det låste jag alla dörrar utom de till våra sovrum och toan. Han gick hos en damamma i väntan på dagisplats, han hade förtur pga hans aldrig sinande energi. En dag fick jag ett meddelande att han inte var hos dagmamman, han hade helt enkelt tröttnat på henne och gått hem, då var han 4 i årsåldern och det var två vägar att gå över.
Nu är han "stor" och har ju egna barn, när jag pratar med honom nu låter han alltid så trött, han gjorde nog slut på all sin energi när han var barn =) Min älskade "lilla" gubbe.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: