marresmams

Underbara djur

Kategori: Från andra sidan

Leo och jag letade nya ridstigar i skogen igår, han blir alltid så galen när vi går från vägen in i skogen,
rusar runt i full fart, hoppar över grenar och stubbar, tokiga hund :)
 Vi har sjöar på båda sidor här så självklart höll jag mej nära en av dom
 
 
Regnskurarna avlöste varandra så det blev inte så mycket utejobb, som jag tänkt,
istället försökte jag få någon ordning på alla foton i datorn.....uhh vilken röra det är i mina album.
Framemot eftermiddagen såg himlen blå ut, så jag gick ut för att mocka hage,
den hagen som hästarna nu är tillbaka i.
Jag hade hunnit fylla ungefär halva kärran när jag råkade lyfta blicken....
 
Suck!
Janne hade inte kört in bilen i garaget dagen innan.
Jag lämnade kärran i hagen, gick in för att hämta bil- och garage- nyckel för att köra in bilen,
när jag vände mej för att gå tillbaka till hagen såg jag en förnöjd Magnus som stod och nosade på skiten som låg bredvid den välta kärran...morr
För en stund försökte jag komma ihåg vad som är tjusningen med djur ;)
 
Som ni vet satt jag på läktaren istället för i sadeln, på hopplektionen
jag hade sällskap av en väldigt uttråkad Leo.
 
 Om ni är nyfikna på hur Ava skötte sej, läs Petras blogg,
josefssonpetra.blogg.se 
nä, jag har fortfarande inte lärt mej länka.
 
Jag vill berätta lite om andarna med ;)
Ni som inte tror SKA sluta läsa här!
 
På fb  finns några grupper som handlar om det mediala,
jag la ut ett par bilder från Englagård på en av dom,
och wow vilket gensvar...
Det var ett par till som sett, och ännu mer än vad jag gjort, i bilderna,
under tiden vi skrev våra kommentarer framkom det mer och mer, vi såg andra saker helt enkelt.
Det är särskilt en av bilderna som ändrar sej från gång till gång....alltså inte i det stora hela, men små detaljer.
Jag vet inte om alla kan se det, men jag kan och den ena från fb kunde det också.
Man kan förstås tro att vi "hetsat" varandra,
men just den bilden har jag förundrats över ända från det jag kom hem.
Alltså jag upptäckte det innan någon annan hade tittat på den.
 
 
 
En sak som jag reagerat över, är att sen jag kom från Englagård, ungefär i samma veva som jag gick med i dessa fb-grupper, har det varit mycket mer aktiviteter här hemma.
Jag har förstås undrat varför, men kommit fram till att dom är nyfikna på vad som händer i fb-grupperna,
att eftersom jag är aktiv där så framkallar och drar jag till mej dom..
Igår fick jag höra att jag hade med mej en kvinna från Englagård, hon hade helt sonika följt med mej hem.
Jag tycker det är så spännande....särslikt som jag känner närvaron i princip dygnet runt.
Jag har inte tagit mej tid att sätta mej för att försöka få någon info från henne, men det ska jag göra inom kort.
Hon pockade på min uppmärksamhet där och eftersom hon följt med mej hem (?) så måste hon ha något viktigt att berätta.
 
 
Idag har jag inte lättare med värken, jag vill bara ligga i sängen och gråta, men det går ju inte an.
Jag satsar på att en skön kravlös ridtur i skogen ska ge mej lite energi så jag klarar jobbet några timmar.
 
ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Gnällgnällgnäll

Kategori: Allmänt

Världens bästa Sussi har förklarat det där med nollan och sexan i protokollen,
läs hennes kommetar som finns under 
"Km och lite till"
 
 
När jag läste igenom och skulle sammanfatta 2012, insåg jag hur mycket jag gnällt över min eländiga kropp och framförallt ryggen,
jag lovade mej själv att inte gnälla mer detta år.
Hur har jag lyckats hålla det egentligen?
När man har ont så uppfyller det hela ens "jag" man kan liksom inte tänka en klar tanke....allt handlar om att försöka tänka bort det onda, men det är helt omöjligt och man får försöka fungera ändå.
Det tar en massa energi från en...åtminstone är det så för mej, och jag tror det är därför jag är så fruktansvärt trött nu,det är nog inte bara helgens roligheter och vintertiden som är bovarna.
Sen jag kom från Skagen i slutet på Augusti, har jag haft jättteont i nacke/axlar/rygg.
Om jag sov en hel natt åtminstone, så jag kunde fylla på med energi men det onda väcker mej, ibland flera gånger  varje natt.
Jag bävar inför vintern med mockning och kanske snöskottning.
Jag vet att det finns många som har det värre, men det gör liksom inte min smärta lättare för mej.
Så, nu ska jag inte gnälla mer.
 
 
 
I går var det, vad vi i vår familj kallar Ölandsväder, alltså sol, regn och blåst om vartannat.
När jag satte på mej regnkläder slutade det regna och solen kom fram för att torka upp lite...jackan åkte av och regnet kom igen...det till och med haglade en stund.
Så då vet ni alla hur vädret är på öland, förädiskt och omväxlande ;)
 
Jag tog med Ava till ridhuset, tanken var ju att träna på galoppfattningar, men så blev det inte.
Jag tänkte igenom allt som gått mindre bra i lördags och tränade på det istället, 
"vad du inte klarar i skritt, klarar du inte i trav eller galopp heller"
Alltså skrittade vi hela passet, raka vägar och halter, ryggningar och RUNDA volter.
Hon tyckte nog att jag var lite besvärlig, men hade uppmärksamheten på mej,
man glömmer ofta att ju fler och tätare "kommandon", desto mer alert häst.
Jag vet många som sitter och nöter samma sak ett helt pass,
resultatet av det blir lätt en uttråkad och ouppmärksam häst, men det vet ni ju redan ;)
 
Sist jag tränade för Jenny, sa hon att jag skulle hålla mej till 20 minuters träning,
och det var vad vi gjorde också, efter 20 minuter var både jag och Ava dessutom lite svettiga :)
 
Jag gick hem och bytte häst, Magnus fick tömkörningsgjorden på.
Himmel vad bra han har fattat det där nu,  han gick så fint som han aldrig gjort annat,
så nu är det snart dags att börja jobba med nästa steg....galopp.
Jag har sagt till Maria, att jag ska försöka ta honom en gång i veckan, och jag ska verkligen anstränga mej så det blir av också.
 
På kvällen slaktade Lollo och Janne de kaniner som föddes i april,
nu har vi de tre yngsta kvar och förstås 
Stampa Brunis och Håkan
 
 
Det blir ingen promenad eller så med Maria denna onsdagen heller :(
Och ingen ridskola för mej...det är hoppning och jag har gett bort min lektion till Petra.
Om ni minns förra hopplektionen, så bröt jag den eftersom det inte kändes bra.
Jag har funderat hit och dit sen dess och bestämde att jag inte skulle hoppa denna gången.
Jag är inte helt nöjd med mitt beslut,
men så som jag känner mej i kroppen just nu så skulle det inte bli bra ändå.
 
Efter mitt förra inlägg om min vän Simone, vill jag påpeka att jag inte vet vad som hände mellan henne och hennes pappa, men vi all har uppfattat det likadant.....
nu när ni frågat om jag vet något om henne idag, så letade jag på FB och hittade en med samma namn.
Jag har inte besämt om jag ska ta kontakt.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Simone och minnen

Kategori: Allmänt

När jag var 15-16 ha årde jag en kompis som hette Simone.
Nu när stormen med samma namn kom, dök det upp en massa obehagliga minnen,
bland annat den första gången jag var hemma hos henne...
telefonen ringde, hon tog fram en nyckel, låste upp ett skåp, tog fram telefonen och satt i sladden innan hon kunde svara....hennes två år äldre bror hade ingen tillgång till telefonen.
Det var så förr....innan mobilernas intåg,
man betalade för en period och ju längre bort man ringde,
desto kortade var perioderna, och desto dyrare blev samtalen.
Ett mindre trevligt minne var när hennes pappa visakde i mitt öra...
-hade jag varit lite yngre hade jag stött på dej!
Fy, vad äcklig jag kände mej...stackars Simone med den pappan.
När vi blev lite äldre och vi hade egna boenden, sov hennes pappa hos henne i den enda sängen????
Nä, där gick gränsen för mej...vårt umgänge upphörde.
 
 
Fina halloweenspöken <3
 
 
Idag kom allt efter helgens vedermödor och omställning av klockan....
fy farao vad trött jag känner mej, skulle bara vilja dra täcket över mej och sova sova sova....
men som vanligt har jag massa att göra på en ledig dag.
Jag tänkte ta med Ava till ridhuset för att träna på galoppfattningar och ta Magnus för ett pass med tömkörning.
Men som sagt, jag känner mej som en urvriden disktrasa så vi får se.
 
I lördags gav vi avmaskningsmedel till pållarna och efter det släppte vi dom i en mindre hage.
Alltså fanns det inte så mycket utrymme för dom att busa, så i söndags tog vi en kortare promnenad,
Ava var inte i behov av annat efter lördagens aktiviteter.
I går jobbade jag tidigt, och sen fick Ava tömkörningsselen på.
Det regnade och var allmänt otrevligt väder...hur som helst så upptäckte jag att det var nyttig träning, 
hon blängde surt på mej när jag krävde skritt uppför de branta backarna...hihi.
 
 
 Eftersom dom ska tillbaka till den stora hagen i morgon, så behövs den mockas,
och det var vad jag ägnade resten av eftermiddagen åt...i regnet.
Hur mycket kan två hästar skita egentligen?
Både Maria och jag har mockat kontinuerligt, men vi har aldrig blivit färdiga, om ni förstår?
 
Innan jag gick in gjorde jag iordning allt för stormen, stängde hönsens lucka och ankornas dörr,
gav Ava en extra portin hö och vattenhink, Maria gjorde samma till Magnus och sen fick dom natta sej flera timmar tidigare än normalt.
 
Jag vet inte om jag blev besviken för att jag stängt in djuren i onödan,
eller om jag var lättad att hon inte kom, den där Simone.
Idag är det soligt där bakom molnen, inget regn och ingen blåst.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

KM och lite annat

Kategori: Tävling

Ja, var ska jag börja?
Kanske med Ninas önskemål?!
Hon ville jag skulle lägga ut bilder på hovar med frisk stråle, 
I fredags var vi i ridhuset,
 Jag blev genast kär i denna bilden där båda står så fint och Marias huvud sticker upp där bak.
 
Jag hade tömkört Ava en stund och ridit igenom programmet med Magnus,
medan jag mockade efter dom passade Ava på att bjuda på detta
 
 
Jag var inte nöjd när vi gick därifrån, varken Ava eller Magnus ville ta sin svåra galopp :(
Jag ville inte jobba så länge med någon av dom, ca 10-15 minuter vardera.
Dels så har vi tränat väldigt mycket i ridhuset de senaste veckorna, dels hade dom ju njutit Dörthes behandling dagen innan och slutligen....dagen innan tävling är det inte läge att jobba.
 
Min starttid med Ava var 09.45
vi var först ut av de som skulle rida LB, 
Jag hade god tid på mej för framridningen, och det var inte så många på banan,
Ava var lite spänd men jag tyckte hon skötte sej....förutom att hon inte tog höger galopp...:(
Jag brydde mej inte om att tjata på henne, utan tänkte att det skulle lösa sej.
Vår ritt blev inte så bra....och jag var inte nöjd alls.
När jag fick protokollet blev jag så besviken och ledsen, SÅÅÅ dåligt hade vi väl inte gjort det?
Inte ens 50 %
Höger galopp blev bara pannkaka....jag tyckte själv att jag fattade om direkt, men på protokollet stod
"fel fattning, ej rättat"
när jag tittade på filmen såg jag ju att jag tagit alldeles för lång tid på mej.
Men en nolla? Det kändes hårt.
 
Magnus starttid var 11.52 så jag hade gott om tid att gå hem och byta häst,
han kändes jättefin på framridningen...i hans mått mätt, men någon vänster galopp ville han inte ta.
Maria kom springande och sa att dom räknat fel på Avas protokoll....att jag kommit över 50....det gjorde mej lite gladare.
Vår ritt kändes fin, jag fick Magnus att hitta traven men fortfarande ingen v galopp.
Eftersom jag vet att M börjar passa när det blir för besvärligt så krånglade jag inte så mycket med galoppen,
jag fattade om en eller två gånger, men sen koncentrerade jag mej på vägen istället och att han skulle ha en bra trav.
I hans protokoll stod så konstigt...
"utåtställd i fattning, fel fattning, ej rättat" och 6 poäng!?
Förlåt om jag verkar korkad....men vad var skillnaden mot min felfattning på Ava?
Förutom de 6 poängen?
Domaren har ju aldrig sett Magnus förut och skrev lite trista saker, men jag var supernöjd ändå.
vi som känner Magnus tycker han var duktig, att jag inte nådde mitt mål, kändes inte alls viktigt.
 
Sen var det bara hem och byta häst igen...Ava skulle ju hoppa också.
Tyvärr så var starten försenad...och vi var där uppe mer än en timme och väntade,
Petra skulle starta Kotten 2x70 så hon jag fick ta hand om Ava...som var extremt sur och jobbig..
hon hatar verkligen att vänta, det var mycket gnäll och dans, och jag höll på att bli tokig..
Maria kom så gick vi en sväng med henne...hon skrek och reste sej bråkade (Ava alltså)....till slut sa jag att vi skulle gå hem, det skulle inte bli någon hoppning för henne.
 
Men sen var äntligen Petra och Kotten på banan jag ställde mej så jag kunde se och då blev Ava lugn...hon följde Petra med blicken över alla hinder, och sen sov hon tills det var hennes tur att ridas fram.
 
Den första rundan, 80, rev hon ett hinder, men det var bra tampo.
inför nästa start, 1 m, skulle dom ju prova några högre skutt.
Vad som hände i Avas skalle vet man ju inte, men jag har en aning om att mina tankar var en del av orsaken.
Hon stannade och Petra låg plötsligt bland bommar och hinderstöd...
efter det gick det inte så bra och Petra ville bryta, men ångrade sej och gick ut ialla fall.
Ava hoppade till att börja med, men stoppade igen och dom bröt.
Jag förstår att Petra var besviken, men jag tyckte ändå dom gjort det bra.
Ava har ingen rutin på den höjden, hon var antagligen trött och allt tjafs innan gjorde väl sitt
 
 
 
På kvällen var det 30-årsfest för ridklubben....god mat, massa lekar och härlig stämning.
Idag är jag lite seg....mör i kroppen efter allt häsigt och trött efter nattsuddet.
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Tack.....

Kategori: Allmänt

......mina fina bloggisar för alla härliga kommentarer ♥
I går fick jag inte den tid jag tänkt att svara på de, jag fick inte tiden att räcka till för det vikt (iga) inlägget heller :(
Jag förstår inte hur det gick till, men varje gång jag skulle sätt mej, hände det något.

Jag har lyckats gå upp 0.1 kg.......nu får jag försöka vända till nästa vecka :)

I dag är det äntligen dags för KM, jag känner mej inte klar med någon av hästarna så egentligen är det ju knasigt att vi ska vara med.

Ja ja.....vi ska göra vårat bästa och vara nöjda när vi går hem.

Allt om detta i nästa inlägg!

Ha det bäst,
Marianne

Lycklig lycklig...

Kategori: Hästarna

Det här inlägget handlar mycket om hur bra jag är,
lika bra att varna så ni inte blir irriterade över allt skryt ;)
 
I går var Dörthe här för att kolla igenom Magnus,
självklart ville jag att hon skulle gå igenom Ava med, när hon ändå var här.
Men först var hon i stallet där Kotten står.
Dörthe har med sin dotter Anna för det mesta, nu är hon drygt två år och sitter inte där man satt henne,
om ni förstår ;)
Alltså fick Maria först åka till Kotten för att vara lektant...det är hon som tar hand om Anna när dom är här,
jag har svårt för minimänniskor....jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mej till dom....
Anna har nog svårt för mej med, men hon gillar att åka till mej,
"marianne har många kackack"
 
 
Nu var det ju inte Anna jag skulle berätta om, utan vad som hänt med hästarna.
Först ut var Ava,
jag fick så mycket beröm att jag började gråta....typiskt mej.....känslig och larvig :(
 
Ungefär det här sa Dörthe om Ava:
Hon är jättefint musklad över ryggen....
har inga besvär med höger bog längre,
jämt och fint musklad över lag,
är vältränad och i bra kondition,
Hon är lugn, avslappnad och trygg.
MEN... hon hade några små muskelknutor på ryggen som behandlades med el.
Hon sa också, att när hon träffat Ava första gången trodde hon aldrig jag skulle ro iland med detta,
att jag skulle ge upp och ställa henne i hagen och låta det vara,
hon sa att jag jobbat målmedvetet och bra och att det tagit kortare tid mot vad hon trott.
att jag skulle vara stolt och mycket nöjd med vad jag åstadkommit.
Att Ava inte är en av de lättare hästarna.
 
Gissa vem som dansade runt och kramade alla?
tänk alla gånger jag varit på väg att skicka iväg henne, att ge upp,
men ändå vetat att hon är något alldeles extra och fortsatt streta med alla hennes egenheter,
min envishet trots att hon skrämt mej och gjort illa mej så många gånger,
tagit små små steg framåt för att få henne trygg, alla gånger vi tagit ett steg tillbaka och jag gråtit hejdlöst,
hur många gånger jag hört att -du klarar inte av den där hästen
alla gånger Maria och Lotta tröstat mej....hur många gånger jag ångrat köpet.
Nu har jag fått belöningen, erkännandet....det känns faktiskt som om jag vunnit högsta vinsten...jag KAN
 
 
 
 Jag var ute i skogen med Leo medan Magnus fick sin behandling, så jag har inte hela hans historia,
men jag förhörde mej givetvis hur han känts.
Hans ryggonda är helt borta, och musklerna där börjar komma tillbaka,
vi har gjort ett bra jobb och han mår MYCKET bättre än sist, då för en månad sen.
Jag satte ju igång träningen när Maria var på semester,
sen har jag berättat för henne vad jag gjort och hon har fortsatt på samma väg. 
Det känns så skönt att även Magnus kunnat tillgodogöra sej träningen....
jag har varit så orolig för honom, att han inte ska komma tillbaka och fortsätta glädja oss som ridhäst.
 
För mej var det ju ännu ett erkännande att jag kan bygga hästar :)
Innerst inne vet jag vad jag gör och jag har gjort det flera gånger,
men man tror ju inte alltid på sin förmåga ändå.
 
Och för en gångs skull fick jag trösta Maria..
Maria har varit den som hjälpt och stöttat mej allra mest när det gäller Ava, 
när jag varit ledsen och sagt att jag "inte ens klarar min egen häst" 
har hon funnits där och tröstat och peppat mej.
Nu var det hon som var ledsen, det hon tänkte och sa var bara trams....
...det mynnade ut i skratt denna gången, 
vi skrattade åt vilka tokiga kärringar vi är.
 
 
 
Jag måste få berätta om Doris med
 
Hon tröttnade på uppvaktningen från både den gamla tuppen och ungtupparna som nu börjar få upp ögonen på brudarna....eller bruden, alla är kära i Doris.
Hon flyttade in till ankorna i helgen som var, men i tisdags kom hon inte hem alls,
hela onsdagen var jag ledsen, men förväntade mej att se henne bland de andra ändå.
Jag tänkte att "hon ligger och trycker någonstans och kommer strax fram", men det gjorde hon inte :(
på onsdagkväll hade hon fortfarande inte kommit fram och jag insåg att hon bivit rävmat.
Jag var på väg att skriva på FB flera gånger, men varje gång tänkte jag att "inte än"
I går när jag gick med Leo tittade jag efter fjädrar, så som räven brukar lämna det,
men så fick jag en så konstig känsla...jag visste med ens att Doris levde, "såg" henne sitta fast, men inte var.
Ja skyndade på stegen och när jag kom till gården började jag titta på de trånga ställen jag kunde komma på,
men nej ingen Doris.....jag hade fortfarande känslan att hon satt fast någonstans, och så hörde jag ett ynkligt kacklande....tittade ut och vad fick jag se?
Bakom en vattentunna som står mot lillstugans vägg, stack ett litet huvud ut.
Jag började dansa runt igen, ruskade om Maria och frågade om och om igen..
-är det inte konstigt?
När tupparna upptäckte att hon var tillbaka börjad dom uppvakta henne igen,
då kom hon till mej och liksom sökte skydd, hon ställde sej mellan mina fötter och bad om hjälp,
jag fick lyfta upp henne och la henne i ett ett rede så fick hon vila lite efter de två dygnen i kläm.
 
Ha det bäst, Marianne
 
 
 
 

Tanken var ju rätt, men.....

Kategori: Lektion

När hovis kom var Ava så full i fan....hon galopperade runt så vackert i hagen, jag försökte ta Magnus istället,
men varje gång jag närmade mej honom kom retstickan och skulle leka med honom.
Jag var ju liksom redan på uruselt humör :(
Men jag kunde behålla lugnet i hagen (stolt) och slutligen fick jag ta Magnus, och då kom Ava förstås med,
-Jaha, ska vi inte leka längre?
 
Jag brukar INTE jaga henne i hagen, utan jag går i oregelbundna cirklar runt och inte alltid i närheten av henne,
jag vet att förr eller senare blir hon nyfiken på vad jag gör och kommer fram.
 
Maria skulle gå en sväng med Magnus för han skulle få igång sina ben och lättare klara av hovis behandling.
 
 
Ava stod så snällt och lugnt därinne i stallet, hovis säger att hon är så snäll så ;)
Jag har alltid lite panik över strålarna, och frågar varje gång vid skoning om det inte är något fel där,
jag hade en häst med strålröta på foder när jag var barn,
den lämnade pappa tillbaka och det är väl den händelsen som sitter kvar i mej.
Hur som helst.....hovis lugnade mej och sa att "den här hästen har de finaste och friskaste strålarna av alla som jag skor, på alla fyra hovarna"
Han vet hur han ska få en hispig kärring bli lugn, hihi
 
Maria fick stå och muta Magnus med en sån där liten burk med gegga som hästar gillar att slicka på.
Han var iallafall mycket mjukare och höll fint upp sina bakben, dom brukar han ha svårt att lyfta och hålla uppe.
 
 
Jag mockade ett par kärror i hagen, trots att hela kroppen var en enda stor knuta av värk.
(det var väl därför jag var på så krigiskt och grinigt humör)
Det ska ju göras och jag har inte orkat/hunnit på flera dagar, men hade avsatt förmiddagen till det.
 
Min smarta plan var att ta en citodon och vila hela eftermiddagen innan ridskolan....
men förstås "skulle jag ju bara" och det blev inte så lång vila, den där starka tabletten hade inte hunnit gå ur kroppen innan det var dags för ridskolan :( 
 
Ava gav mej en ny känsla.....hon är verkligen speciell,
att hon trotsar, stannar eller kickar är jag ju van med, men igår var det på ett nytt sätt,
hela hon utstrålade uppkäftighet.
Inte det minsta stök eller trots, hon var energisk men ville ändå inte att jag skulle bestämma.
Äsch.....jag kan nog inte förklara ordentligt.
Vi avslutade lektionen med att rida igenom programmet en och en, de andra väntade ute.
Jag fick börja.
Hon gjorde det hon skulle, utom höger galopp, jag bröt och tog om flera gånger men jag blev bara mer och mer frustrerad, vilket resulterar i att jag börjar fladdra och ingenting funkar.
Jag var inte nöjd :(
Jag gick ut och bytte häst,
snälla Maria lät mej rida igenom programmet med Magnus också.
Hon sa att eftersom jag skulle tävla honom, skulle jag få chans att rida inför Lotta så hon kunde ge mej några tips.
Det gick inte alls som jag tänkt, han passade och krånglade och jag gjorde samma sak igen, blev frustrerad och började fladdra runt där uppe i sadeln.
Hur kan jag tro att han ska kunna jobba bra, när jag blir så där? Han behöver ju hjälp att hitta takten.
Jag tänkte att jag MÅSTE få honom att trava,så där skulle vi inte uppnå målet och få några 50% på lördag,
jag tog ett par andetag och sen gick det finfint, allt utom vänster galopp.
 
Jag var inte helt nöjd när vi gick hem, men vi har tränat mycket nu på sistone och jag tänkte igenom vad vi gjort bra istället, det fanns faktiskt en hel del när jag tänkte efter.
Till exempel att Ava höll galoppen hela vägen snett igenom :) 
och att Magnus gör allt jättbra om jag bara skärper mej och koncentrerar mej på vägen.
Och framförallt, att JAG kunde skärpa till mej i Magnus sadel och att jag kunde hitta det positiva.
En sak som jag lärde mej.....ta inte starka tabletter innan ridtur ;)
 
Och har jag inte en helt underbar häst?
Jag vet att jag är så partisk man kan bli, men jag fick så´n enorm kärlekskick till henne.
Jag har alltid sagt att jag tycker det är tråkigt och aldrig skulle vilja ha en häst som "bara är en häst"
att jag vill ha en individ med egen vilja och personlighet.
Det kan man ju lätt säga att jag har fått....med råge.
man kanske ska vara lite mer försiktig vad man önskar sej?
 
 
 
 Ha det bäst,
Marianne
 

Vilka hästar vi har

Kategori: Allmänt

Eftersom jag inte visste hur fort klockan skulle springa iväg i går, började jag med Ava.
Det är ju inte så svårt att förstå att jag börjar med min egen häst så jag verkligen hinner med henne.
 
När vi kom upp till ridhuset stod det en stor lastbil där....det var nytt hindermaterial som skulle levereras.
Chauffören var lagom glad, han bad mej skriva på att han lastat av och så påpekade han att han minsann stått en halvtimme där och "försökt ringa en massa telefonnummer som inte fungerat,
nu hade han inte tid med detta längre"
 
Ava var inte så sugen på att träna igen, det tog tid att få igång henne och hon jobbade emot hela tiden,
hon hade bra energi i steget och protesterade inte med sitt vanliga tjafs, men hon var väldigt motvillig att jobba seriöst.
Jag hade inte tänkt hålla på så långe efersom hon jobbat mycket de senaste dagarna,
men jag ville så klart känna på våra svagheter.
Galoppen var helt omöjlig att få till...vänster tog hon, men hon bröt så fort jag vände in från spåret,
höger ville hon inte alls...
till slut bestämde jag att vi fick nöja oss ändå.
När jag avslutade med att rida igenom programmet kändes det bra,
ja, förutom galopperna då :(
hon tog visserligen äntligen höger, men bröt efter några steg.
 
På hemvägen virvlade tankarna som vanligt,
Hur kan jag inbilla mej att jag ska klara av detta på lördag?
Det är väl som mitt ex psykopaten alltid sa,
att jag inte kan rida...det enda jag duger till är att lulla runt i skogen.

Alltså, mitt självförtroende var i botten igen :(
Jag tröstade mej med en massa gos med Ava innan jag släppte ut henne och tog in Magnus.
 
 
 
Tiina och Kotten skulle också träna inför lördag och kom samtidigt som oss, 
det blev superbra eftersom vi kunde hjälpas åt att kolla varandra.
Magnus var stel och jag körde ganska hårt med honom direkt, det visade sej vara en bra taktik.
Han kom igång ganska snabbt så vi kunde koncentrera oss på vår träning.
Det gick fint att sitta ner nästan hela tiden, han passade knappt något och han tog vänster galopp direkt ALLA gånger....wow :)
Formen blev det lite si och så med.
Tiina tittade när vi slutligen red igenom programmet, hon gav några tips och sen tittade jag när hon red,
gav några tips...ungefär samma som jag fått....att tänka noga på vägarna.
Jag red igenom en gång till med största koncentrationen på just vägarna och det gick så mycket bättre då.
Jag kände mej så nöjd och glad när jag gick hem med  en mycket trött Magnus, 
finaste Magnus, han visste vad som behövdes för att ge mej självförtroendet tillbaka.
Ju mer jag tänkte på dagens träningar med båda hästarna, desto mer nöjd blev jag även med Ava.
Hon gjorde inte mer än jag bad om, jag var fladdrig och inte tillräckligt tydlig och hon var lite trött.
 
 

Idag är det ju onsdag som ni förstås redan vet ;)
Hovis kommer strax, så det blir ingen gemensam promenad vid Hofsnäs eller något badhus.
Ikväll är det ridskolan och förmodligen ska vi få en sista chans att träna programmet.
Åtminstone blir det sista tillfället för oss....
I morgon kommer Dörthe för att gå igenom både Magnus, Ava och Kotten, så då blir det ingen ridning,
på fredag ska Ava tömköras lite lätt, och sen är det lördag....redan...
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

Hösten är här på rikigt

Kategori: Allmänt

Fasen....nu har det regnat i tre dagar, visserligen är det varmt men ändå....allt är blött också....
jag vill inte.....
Se så, inte gnälla mer nu!
 
Leo träffade veterinären i går, jo visst var det inflammerat i ett öra,
stackars lilla gubben.
 Nu har vi fått medicin så han blir snart frisk igen.
 
 
Petra tog Ava till ridhuset för att hoppa, jag hann inte ens titta en liten stund, som jag tänkt.
Jag hade ju jobbet som väntade.
När jag läste Avas dagbok fick jag ingen känsla av att det gått bra,
Petra hade skrivit att det gått både bra och mindre bra.
 
När jag kom från jobbet var jag så trött (ovanligt va?)
Jag somnade nästan på soffan men väcktes av att det knackade på dörren,
det är inte ofta det kommer oanmälda gäster hit nu den mörka årstiden...
det var två stycken som ville fråga om och titta på stallplats.
Hmmm....ett 11-årigt fullblodssto..... 
 
Dagens plan är att träna båda hästarna inför lördag,
Maria jobbar så jag måste gå två gånger...oj vad jobbigt...hehe, nä skojar bara :)
 
 
Vi får se hur jag hinner, jag ska jobba i eftermiddag/kväll och
det ska ju mockas med och de andra djuren behöver också lite omvårdnad,
....men nu ska jag först gå en promenad med Leo i regnet.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

Ridhuset

Kategori: Hästarna

När vi kom till ridhuset i går var det två småponnysar där som också tränade inför lördag,
men dom skulle vara med i ridskolemästerskapet.
Ava brydde sej inte om de små, och faktiskt inte jag heller :) 
Men hon kändes lite uttråkad en stund...
-åhh, nej inte idag igen!
Hon gjorde bra ifrån sej i alla fall, men den där galoppen snett igenom gick inget vidare,
hon bröt av långt innan hon skulle=jag drev inte ordentligt......men volterna blev runda och fina,
jag klarade bättre att hitta tillbaka i rätt balans mellan galopperna,
så jag var nöjd med det, man kan ju inte få allt :)
Det där kommer vi förstås inte hinna fixa till innan lördag, men jag får bita ihop och göra mitt bästa.
Min erfarenhet säger att Ava gör bättre ifrån sej när det kommer till tävling, så jag litar på att hon ska hjälpa mej.
 
 
Sen skulle jag rida Magnus, direkt jag satt upp visade han sitt missnöje :)
det kändes i hela honom hur han ogillade situationen...men vi kom igång fint ändå.
Han är ganska stel, har svårt med takten och det är inte lätt att sitta på honom,
jag kände mej som en studsboll stundvis,
dessutom passar han när det blir jobbigt, så ju mer jag studsade ju mer försökte han passa.
Efter en stund hade vi "ridit ihop oss" och vi kunde prova rida igenom programmet....
det svåraste för oss var att ta vänster galopp på rätt ställe, att komma tillbaka i en bra trav efter galoppen 
och att få honom ordentligt ut i hörnen
Jag tror inte jag får någon vidare hjälp av Magnus på Lördag, så jag måste skärpa mej ordentligt.
 
Ni som såg min kommentar på fb,
det missuppfattades visst :(
jag skrev att han är stelare än Ava, men genast kom det en kommentar att Magnus är fin att rida...
från en som inte ridit honom på minst ett år, kanske ännu längre.
Jag menade inte alls att han är dålig på något sätt, jag menade bara det jag skrev...
att han är stelare än Ava, det säger ingenting egentligen, så länge ni inte vet hur stel hon är....
Jag blev faktiskt lite ledsen att någon fick för sej att jag dissade Magnus :(
Jag har känt Magnus ungefär 6-7 år, och jag tycker han är en mysig häst,
han är en f.d travare och ingen dyr dressyr- elller hopp- häst och hans förutsättningar är därefter.
Han har utvecklats enormt på dessa år.
Det är många som ser ner på ridtravare, men det gör inte jag, jag har själv haft en under en period,
det är en utmaning att rida olika hästar, och jag gillar Magnus för den han är.
 
 
 
Petra tar hand om Ava idag,  dom ska hoppa en lite högre bana, för att känna av inför lördag.
jag ska med Leo till veterinären och sen jobba, men hoppas jag hinner se lite skuttande :)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 

Stora planer

Kategori: Lektion

Timmarna släpade sej fram på jobbet i går, det var som vanligt fullt med trevliga kunder,
men ändå....det kändes som om klockan stod still.
 
Måste berätta om kvinnan som kommer ganska ofta på kvällarna,
hon handlar lite småsker åt sej själv och så några saker åt någon annan....alltså, hon vill ha två kvitton,
Det är inte så ovanligt att kunder vill ha det så.
Hur som helst....sist hon var där så talade hon om priset på varje vara hon la på bandet :)
När jag berättade efter en så där 5-6 varor att det gick in automatiskt i datan såg hon förvånad ut
-Jaså gör det?  Men ibland kan det bli fel!
Vi har så härliga kunder, hihi
 
 
 
Lektion var bokad till klockan 17, så när jag kom hem efter jobbet var det bara att byta om,
gå en snabbis med Leo och sen göra iordning Ava. 
Ojojoj vad det tog emot, jag hade inte det minsta lust att rida....eller att göra något annat heller för den delen,
jag var så trött att jag var gråtfärdig, men det har varit svårt att hitta tid för lektion i höst,
så jag kunde bara inte missa tillfället.
Det var bara att bita ihop och knalla iväg.....när jag kom upp hade Lotta en annan elev där, E, Lotta hade dubbelbokat.
Inte bara jag som vimsar ihop saker hihi
Det blev toppenbra ändå...det gick ju att anpassa träningen för oss båda...
E skulle tävla idag och tränade på sitt program, jag och Ava ska lära oss LB inför KM nästa helg.
 
Ava lyssnade direkt och jobbade hur bra som helst...inga stopp eller något ormande för att slippa,
det kändes som om hon tyckte det var kul och hon tog det på största allvar.
Lite måste hon förstås kicka i galoppen, annars hade det ju inte varit Ava <3
Jag är jättenöjd med passet.
Programmet, som jag läste första gången på väg upp till ridhuset, var roligt att rida,
men jag har förstås mycket att träna.....
det svåraste är väl att jag tar för lång tid på mej att samla ihop mej efter galoppen....
få mej själv OCH Ava i balans för att trava en kortsida och sen fatta ny galopp,
jag behöver träna MASSOR på det.
Sen har jag svårt att trycka ut Ava på voltspåret, så det blir lite si och så med runda fina volten ,
det jobbar jag förstås med alla pass,
det sista stora vi behöver träna är att hålla galoppen hela vägen snett igenom.
Naturligtvis behöver vi träna på allt, men de tre sakerna är vad jag känner att jag måste jobba hårdast med.
Mitt mål inför KM är att komma över 50 %,
vi tävlar inte för placering, det finns det ingen chans till,
jag tar det som träning och att vi tävlar mot oss själva :)
 
 
 
Idag ska jag rida tillsammans med Maria igen, jag förmodar att det är säkrast att vi håller oss från skogen.
Det får antagligen bli paddocken eller ridhuset och jag tänkte vi skulle byta hästar en stund
Maria vill inte tävla nästa helg, så jag har planerat att starta en runda med Magnus.
Först tänkte jag starta clear round och LC, men det kan bli KM och LB för honom med.
Det vill jag kolla av idag :)
 
Ha det bäst, 
Marianne
 
 
 
 
 
 

Men oj då

Kategori: vikt(igt)

Det är min jobbhelg och det senaste året har jag fått alla lördagsmorgnarna...alltså öppna klockan 8.
Som ni vet är det inte min favorittid.....jag behöver ta det lugnt och avnjuta min frukost i lugn och ro....läääänge.
Efter gårdagens strul och stress har jag redan den där klumpen i magen :(
Men inte gnälla nu.
 
 
Det är kolsvart ute, så jag kan inte hämta energi på "mitt" ställe, jag njuter av mina foton istället.
 
Jag blev så himla glad igårkväll när jag fick tillbaka den gamla skrotiga laptopen,
och en skiva med diverse foton som försvann när den gav upp.
De foton jag egentligen tänkt på, var inte med så nu ska jag lämna den stationära burken nästa vecka.
 
Men detta inlägg skulle ju vara vikt(igt) så inget mer oväsentligt svamel.
Det var med stor förvåning jag tittade på siffrorna i går morse.
+ 0.4 kg!
 
Jag har inte gjort ett endaste dugg för att förtjäna den lilla ökningen...
jag borde snarare ökat mycket mer, jag har slarvat och hade lite ågren när jag skulle kliva upp på vågen.
Två dagar denna vecka har jag tänkt ta juicedag och två gånger har jag varit för sugen på min frukost för att klara det.
Jag har köpt frukt och grönt för det, men det har ändå inte blivit något.
 
Eftersom det tydligen är 1-årsjubileum denna vecka ska jag avslöja att jag minskat 4.3 kg detta år,
det är väl inte så mycket jag tänkt,
men jag har inte ansträngt mej så där jättemycket och som sagt.....
....det jag tagit 8 år att samla på mej, gör jag inte av med på ett.
Fin bortförklaring va?
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Nu blev det för mycket för mej.....

Kategori: Allmänt

När jag kom till jobbet i går fick jag genast frågan om jag kunde stanna till kl 15 istället för 12.15.
Tänk snabbt....jag hade bestämt 13.30 med Maria, vi skulle rida ett pass i ridhuset för att träna inför KM.
Ridlektionerna skulle hinna börja om jag stannade de där extra timmarna på jobbet och det duggregnade så att rida i paddocken var inte lockande. Jag messade Maria som svarade att det dykt upp något hon skulle göra kl 15.
Det var ju som på beställning :)
 
Jag ville inte "bara" rida ut i skogen, så vi tog på tömkörningsselarna och styrde stegen mot paddacken, det är lättare att jobba från marken vid regn, konstig nog.
 
Jag föreslog att vi skulle gå runt ridhuset, den nya vägen vi ska använda vid tävling.....men den ingången till paddocken var stängd med ett band så vi vände igen.
Inte vet jag vad som spökade, men Ava såg tydligen något, hon kastade sej bakåt och drog iväg,
Magnus hoppade undan och Maria blev nog jätterädd för hon skrek till Ava (eller var det Magnus) PTRRROOOO PTRRROOO, jag fick Ava åt rätt håll igen men samma sak hände igen och igen och igen, gruset sprutade upp mot väggen till ridhuset och det kom ut folk för att se vad som hände....
.Ava som var helt i upplösningstillstånd blev förstås ännu mer orolig när det dök upp skepnader framför henne...det hade börjat skymma....
och det var inte EN person som kom...det var väl runt 8-10 stycken skuggor som stod där framme,
där jag ville att Ava skulle gå...när de nyfikna gått in fick jag till slut förbi Ava.
 
Jag förstår att de som hörde oss kom ut för att se, det kunde ju faktiskt hänt något så vi behövt hjälp...
det måste ha oroat de där inne att höra Avas hovar i tvära kast, gruset som sprutade mot väggen och Marias skrik...och kanske mitt "stiiiilla, luuungn, stiiiiilla"   ;)
Det var konstigt, för när vi kom in på paddocken, från framsidan, började Ava direkt jobba och gjorde det som om inget hänt. Jag blev så glad, allt från förra veckan satt kvar, hon gjorde allt jag bad om utan trots :)
 
Maria är inte så bra på att tömköra på volten så hon gjorde lite andra saker medan hon väntade på att jag skulle bli klar med Ava och jobba Magnus.
Han var såååå duktig igen :)
Lilla gubben, nu har han fattat vad jag vill och han jobbade nästan lika bra som i tisdags.
 
Tänk vad lite det behövs för att få mej på topphumör,
två hästar som jobbar fint utan att krångla....bara gör det jag ber om.
 
I dag har jag långt pass på jobbet, Petra ska ta hand om Ava,
jag vet inte om dom ska hoppa eller dressyra, men det blir bra vilket som.
 
Leo har nyss kommit och berättat att han har öroninflammation, vilket strular till det ordentligt för mej....
alltid är det nåt som dyker upp....så att INTE planera sin dag betyder inte att jag slipper stressen.
 
Nu ska jag ta en välbehövlig promenad och samla kraft och energi inför dagen.
 
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Yeh

Kategori: Gården

I dag börjar jag klockan 8, inte min favorittid faktiskt, men i gengäld slutar jag redan 12.15.
Jag ska strax gå ut och servera frukost till några hungriga fyrfotingar, stora som små.
Eftersom det fortfarande är så skönt väder har dom stora fått vara ute ett par nätter igen,
men nu är det nog slut på det för gott detta år, någon har lovat regn.
 
I går hade vi besök av en jakthund här, jag tror en gråhund, men inte helt säker.
Jag såg att ankorna flög fram och tillbaka över stallplan och hönsen sprang under och kacklade högljutt,
sen fick jag syn på hunden som hade jättekul....
jag gick ut och fick hans/hennes uppmärksamhet så jag kunde följa med den en bit bort från gården.
När jag kom tilbaka såg jag inte en höna...dom stackarna hade krupit in i olika gömmen.
Det är både för och nackdelar att ha frigående höns OCH en hund,
hönsen är vana med både katter och hunden så dom sätter sej inte i säkerhet direkt, utan gör som dom brukar....
tror att det är lek och springer några meter innan dom lugnt fortsätter sprätta runt.
Med katterna händer det att dom vänder och så blir rollerna ombytta....katterna blir jagade :)
Idag får dom vara inne i sin gård!
 
 
 
Maria och jag var på promenad i Hofsnäs, som förra onsdagen,
jag tog massa fina (?) foton men har inte lagt över dom på datorn än.
 
En annan sak som hände igår......
jag tog tag i mitt gymmande,
jag säger bara en sak.....puststönochstånk...
det är inte klokt vad jag förfallit, hur gick det till?
Antar att jag får en del träningsvärk under dagen/kvällen ;)
 
Jag hann med att vila ordentligt innan ridskolan....
Jag kunde strunta i de andra fem ekipagen ki ridhuset och Ava var nog ganska nöjd med det.
Jag tycker själv att lektionen gick finfint, trots att jag höll på att dyka över huvudet på henne tre gånger,
och jag hörde att Maria och Magnus fick hålla undan för hennes kickar där bakom oss vid några tillfällen 
ooops..
Jag var lite snabbare att gå på henne och det var inte så populärt,
hon är ju van att stöka lite, att jag tappar och hon får chans att pusta ut.
Egentligen är det ju dumt.....att hon känner för att vila och då gör hon av med extra energi för att få göra det?
Jag hann inte ens snegla på Maria och Magnus, men hon sa att det gått bra...i det stora hela.
 
Nähä, klockan går 
 
 
 
 Ha det bäst,
Marianne
 
 

saxen och tejprullen

Kategori: Från andra sidan

Vid det här laget vet ni väl alla, att jag ser och hör det som inte andra ser och hör?
Hade jag varit född i en annan tid kunde jag nog blivit bränd på bål.
Nylien hörde jag att om man letar efter något som verkar vara försvunnet, ska man lägga en sax (utan plast) och en tejprulle i ett fönster. Då ska man hitta det man söker inom 48 timmar.
För några veckor sen letader jag efter min 5-åriga kalender...den som gick ut 2012.
Jag vet var jag lagt den, men där låg den inte....jag letade överallt, men ingen bok.
Jag tänkte, för någon dag sen, att det inte skulle skada att prova det där med saxen,
hade ingen tejprulle, men det finns ju att köpa.
Hur som helst.....någon tejprulle blev det inte och igår tittade jag på saxen där den låg....jag funderade på att lägga den i ett annat fönster men.....fråga mej inte hur det gick till.....jag vände och gick in i vårat skräprum, 
raka vägen fram till en hylla, lyfte på en tidning och tog fram min bok.
Jag VET att jag inte lagt den där....jag har sådana saker på ett annat ställe och definitivt inte där någon annan kan hitta och läsa.
Till saken hör, att vårat skräprum är det rummet som det "spökar" mest i här i huset.
Jag hör ofta barngråt där och jag känner alltid närvaro därinne.
Häromkvällen var det sång därinne och förra veckan någon som visslade.
Hädanefter när något försvinner ska jag leta därinne först :)
 
 
Ja, ni ser rätt, det är det rummet där jag får balkongen, alltså det rummet vi ska flytta in sovrummet i.
 
 
Nog om detta!
 
Tiina och jag red ut tillsammans,
Tiina och Petras Kotten står i stallet ca 1 km härifrån, den väg vi tänkt rida var tydligen full av jägare,
vi fick ändra rutten så det blev mer grusväg och mindre skog :)
 
När vi kom till järnvägsbron mötte vi stor (allt är relativt) maskin.....och jag hoppaade av :(
Ingen av hästarna brydde sej, så jag förstår inte varför jag ska vara så himla larvig :(
Men det är bättre att gå bredvid än att sitta kvar och överföra oron till Ava.
 
Jag hade tänkt rida hem efter vi skilts åt vid Kottens stall....men så blev det inte :(
Det kändes som det var för mycket asfalt under mej, när hon ville följa med Kotten.
Trots att jag vet att det hade räckt med en ordentlig tillsägelse för att hon skulle gå, så hoppade jag av och ledde henne hem......ja, ja....tids nog ska jag väl sluta fjanta mej.
 
Jag hade gott om tid att ta hand om Magnus, 
 
Han överraskade ordentligt.
På väg upp blev vi omridna av en shirehäst, jag har aldrig sett Magnus lyfta svansen så, den pekade rakt upp!
Jag funderade lite och kom på att när jag sett på trav är det många hästar som har svansen så,
kan det vara så att eftersom Magnus hade sele på och höll på att bli omkörd,
fick någon slags flash back?
Ja, jag vet, jag analyserar för mycket, hahaha.
 
När vi kom till paddocken, var han sååå himla jobbig...åhhh....
Det var ungefär som om det var första gången, han ville inte fatta ett dugg av vad vi skulle göra.
Jag petade till med pisken på bakbenen, han skuttade fram och sen snurrade han mot mej.
Hur många gånger som helst....grrrr
Jag ville han skulle gå åtminstone ETT varv innan jag gav upp,
jag slog pisken mot marken men han reagerade inte.
Jag vet att man inte ska använda pisken så, men men det är mycket man inte ska....och mitt tålamod var slut,
slutligen gav han upp...han började trava...äntligen.
Så fint som han gick sen, WOW!!
Jag önskar Maria hade varit med, eller ännu hellre att någon filmat...
världens finaste Magnus <3
det blev fler än ett varv åt vardera hållet så klart :)
 
 
Sen var det jobbelijobba några timmar och när jag kom hem vid halvåtta tiden hade Maria nattat alla djuren så jag kunde gå direkt in....tank vad bra man kan ha det :)
 
I dag är det redan onsdag, och ridskola, jag tänker inte ha några förväntningar på mej själv idag :(
Förutom att jag ska vila en stund innan.
 
 
Just ja,
nya kaninen fick namnet Stampa :) tack Olsson för det....
han föreslog ju Stampe, men det är en flicka, så det fick modifieras lite,
hon är arg och stampar i golvet så fort man kommer in.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Dagvill

Kategori: Allmänt

Hela dagen i går hade jag för mej att det var tisdag, följdaktligen är det onsdag idag då ;)
Åhhhhhhh......jag är så trött på att vara så vimsig.
 
I går lyckades jag fota den nya kaninen
Inte den bästa bilden, men ni får hålla till godo ;)
Vi har inte hittat något namn än, förslag?
Jag kallar henne Brunis än så länge,
men det kanske inte är helt lämpligt då Marre kallar sin f.d sambo, Sassa, det.
 
Leo och jag var på promend i skogen här bakom huset, där har jag sett flera "från andra sidan" men igår var det knäpp tyst.
Inte ens en liten fågel hördes.....kändes nästan lite kusligt en stund.
 
 
 
 
 
Några timmar på jobbet och sen ut med Ava.
Maria var här och hade tagit in hästarna när jag kom hem.
Det hann bli mörkt innan vi kom iväg, tänk....klockan sju på kvällen och mörkt ute :(
Hur som helst, alla fick reflexer och vi tvåbenta en varsin pannlampa.
Ava hade koll på Leos reflexer som blixtrade framför oss, eller var det jag?
Ja, det var nog jag som hade mest koll ;)
Det var mysigt att rida i skogen, med mörkret som omgav oss.....
vi pratade om gamla tider, då vi gjorde det flera gågner i veckan....
vi till och med galopperade i kolsvarta skogen,
det var kul när skenet från pannlamporna guppade och gjorde skuggorna.
Det var på cookis tid.....jag tog hand om Brigade på dagen och sen när Maria kom på kvällen, var det Cookies tur.
 
Idag var det meningen att jag skulle vara ledig, jag lovade ta Magnus till paddocken och tömköra över bommar,
men sen fick jag timmar på jobbet så jag vet inte hur jag hinner.....typiskt, 
Detta att inte kunna följa planeringen gör mej så stressad att jag får ont i magen.
Suck :(
 
Jag tänkte visa en liten film på tokhunden,
den är från hans första tid här på Osdal
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Hela helgen i ett svep

Kategori: Dagbok

Helgen passerade utan ett enda blogginlägg, men jag lever :)
Vad har hänt då?
Petra har ju haft hand om Ava sen i fredags, då fick jag ett mess där hon frågade om jag har gummisnoddar.
Jag fattade helt fel, och svarade att - nä, det är inte min grej.
När jag kom från jobbet körde jag om henne och Ava och då såg jag att Ava hade knoppad man,
gissa om jag blev full i skratt där i bilen?
Jag trodde hon menat en snodd till hjälp i ridningen, vet inte vad det heter, men ni fattar va?
Men det var snoddar till knoppningen hon frågat efter :)
Träningen hade gått jättebra och dom var nöjda båda två.
På lördagen red hon ut en skrittur i skogen, tillsammans med Tiina och Kotten.
 
Jag och Leo gick med Maria och Magnus till ängen, där dom klättrade, så lite hästig blev min dag ialla fall :)
Det var superhärligt väder men jag kände inte någon saknad efter ridning ?!
 
På hemvägen hörde vi en motorbåt i vår lilla sjö.....jag har aldrig sett eller hört att någon kört med motor där, trodde inte det var tillåtet ens.
Naturligtvis tog vi vägen om stranden, jag är ju nyfiken av mej.
 
 Alla kaniner fick rent i sina burar,
Det var Akus sista dag så hon fick lite extra kel och äpple.....
Det blev väldigt tomt, även om Maria och Lollo kom på kvällen med en annan hona.
Hon är så skygg och vill inte bli kelad med, hon försvinner in i huset innan jag ens fått fram kameran så ni får ge er till tåls med bild på henne, hon är brun vädur.
 
För er som undrar så har vi ju kaninerna för att äta, och Aku har gjort sitt som mamma nu.
Och NEJ...vi tänker inte äta henne. 
 
 
I går var det så dags för tävlingen,
Petra och Ava startade först, vilket kanske var en fördel, det var inte så många på framridningen.
 
Jag filmade, men min mobil hängde sej så det blev inget :(
Surt, eftersom jag tvekade hemma om jag skulle ta kameran, men bestämde att mobilen ger minst lika bra film.
Det såg bra ut ialla fall, även om Ava var lite seg emellanåt.
56.111 % är inte dåligt på första tävlingen....det fanns tom en 8 i protokollet :)
Jag tog hem Ava och Petra gick för att göra i ordning och hämta kotten.
 
 
Jag hann tillbaka för att se deras ritt, Tiina filmade den så jag antar att den kommer ut på hennes blogg.
Där kan ni förstås läsa om vad hon gjort med Ava dessa dagar.
Rundan med Kotten gav 58,? %
Jag har varit ute på klubbens hemsida för att få hela resultatlistan, men det funkar inte att ta fram den :(
 
På eftermiddagen var Janne och jag på bomässan, det fanns inte mycket att titta på, jag blev lite besviken när man betalt inträde och det är så tunnt med utställare....men då vet jag till ett annat år.
Vi åkte vidare till knalleland där vi besökte några affärer och sen åt vi på thai resturangen där,
så vår eftermiddag blev inte helt bortkastad.
 
 
I dag är det jobbelijobba några timmar på eftermiddagen, 
Leopromenad före och ridning efter.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Det var ju det här med det vikt(iga) också

Kategori: Allmänt



Just nu har jag min lunchrast, i min låda låg det rödbetsbiffar och biff på kaninfärs.
Alltså inte det på bilden :)
Sånt äter inte jag....på sanning.

Veckans siffror överraskande. ...
- 0.9 kg !
Faktiskt bra med tanke på hur lite jag tänkt på det under veckan.

Ha en fin helg,
Marianne

"Det är bara att bestämma sej"

Kategori: Hästarna

I går var det jobbardags....bara några timmar på eftermiddagen så vi hann med en underbar ridtur innan.
Jag har ju bestämt att ta tillbaka mitt självförtroende och det är väl lika bra att börja direkt?
Varför skjuta på något som ändå måste göras?
 
Vi avhandlade onsdagskvällens lektion, Maria är en bra lyssnare så jag kunde prata av mej,
"det är bara att bestämma sej" är ett av hennes favorituttryck... hihi
Maria är bra på att prata också, så hon fick chansen att prata av sej, hon med.
 
När vi kom upp till ängen styrde jag mot pullmangraven....
Maria berättade för Magnus att han inte skulle behöva gå över den.
Jag gick över med ava och var beredd att M och M skulle stanna och backa uppför, men dom kom minsann också över....haha det var ingen tvekan alls från Magnus, han bara följde efter Ava.
 
Sen blev det en sväng in i terrängen och lyfta fötter innan vi vände,
på ett ställe stod det helt plötsligt en silagebal....mitt i ingenstans,
ooops tänkte Ava och började ladda för att resa sej, men jag vet att hon inte är rädd för saker så jag skänklade på framåt för att hon skulle gå närmare....
oops tänkte hon nog igen.....matte är visst bestämd här så det är väl bäst att gå dit då...men lite farligt kan det kanske vara så bäst att ligga i startgroparna för att fly!
Trams....tänkte jag och sen var 
vi framme, snurrade några varv och vände hemåt.
 
På hemvägen böjde vi och flyttade fram och tillbaka över skogsvägen innan styrde vi in på terrängbanan och seglade fint över hindren.
M och M skrittade och dom kom långt efter, men det bekymrade inte Ava det minsta.
på det sättet är hon konstig....aldrig att hon har brytt sej om ifall vi kommit ifrån varandra i skogen,
men på ridbanan...ojojoj...ibland är hon som en magnet efter Magnus.
Slutligen tränade vi på galoppen....och Ava tränade på kickar hihi
 
Det var en fin tur och vi var väldigt nöjda när vi kom hem till stallet.
 
Nu är det full gas till jobbet, för en lång dag.....hela 7 timmar...ja ja. det får gå :)
 
Ha det bäst,
Marianne

Åhhhh vad är det med mej?

Kategori: Lektion

I går tog vi en härlig promenad på favoritstället....Hofsnäs...det stället vi ofta tagit våra onsdagspromenader på.
Regnet hängde i luften och hösten visade hela sin färgpalett.
 
  
 Jag var ordentligt laddad inför hopplektionen vi skulle ha på kvällen och berättade för Maria hur mycket jag såg fram emot den.
Jag berättade hur jag skulle vara tuff och rida, släppa fram och låta Ava få det utrymme hon behöver,
jag skulle inte bry mej om de andra....inte låta mej störas av inbillade skitgrejer.
Det var de föresatser jag hade på förmiddagen......
 
Hemma igen städade jag lite mer än bara golven...det finns ett större behov av det nu när det är byggarbetsplats både på över- och under-våningen.
 
 
 
Sen gick jag ut, mötte upp Maria och vi städade i hagen med....plötsligt kände jag inte alls för att hoppa.
Jag fick direkt motvilja....men intalade mej själv att det skulle gå över när vi väl var på plats,
det brukar det ju...
 
När vi kom dit ville jag bara vända, jag ville inte ens sitta upp, men gjorde det ändå så klart.
Ava var på bra humör och hade ett bra tempo direkt...så som vi lärt oss att det ska vara.
Det var tre fjordingar och tre stora hästar...alltså sex stycken, som det brukar vara på hoppningen.
Men jag tyckte det var hästar och ponnyer överallt...var jag än red så kändes det som vi skulle rida över eller krocka med någon.
Så fort jag fick bra tempo dök det upp något...jag försökte verkligen att lägga volter, att inte bry mej,
så som jag föresatt mej, för jag vet att jag stör Ava, att det beror på mej själv, inte på de andra...
dom klarar att rida och planera sina väger bland andra, men inte jag :(
 
Min motvilja satt i när jag styrde upp mot första hindret och tankarna virvlade i huvudet,
för att inte ge Ava fel signaler försökte jag intala mej att jag ville hoppa....precis som om hon skulle gå på det? 
Resultatet blev inte så bra, men hon hoppade iallafall...de första gångerna.....
sen stannade hon en gång...bara en gång...
Jag bröt faktist lektionen efter några skutt till, några skutt som inte kändes bra, men de andra sa de såg bra ut.
Petra som var där och tittade hoppade upp de sista minuterna och tog henne runt banan, 
i mjukisbyxor och gympaskor....
det var kanske inte helt lyckat att bara komma in så där i sista stund,
Petra fick smaka grus, men gjorde inte illa sej och Ava fick göra det hon är bra på....
hoppa utan att någon störde henne. 
 
 
Jag får så dåligt samvete mot Ava när jag gör så här :(
Nu när hon är på gång och tycker allt är kul, så förstör jag det,
mitt självförtroende sjönk i botten igen, men jag har en plan för hur jag ska ta tillbaka det.
Så det så.....
 
Magnus och Maria gjorde riktigt bra ifrån sej, det var länge sedan jag såg Magnus hoppa så.
Så det var ialla fall ett par av oss som var nöjda med lektionen.
 
I natt är första natten pållarna varit inne, så nu är det mockning som gäller innan ridturen.
Det är så länge sen jag mockade så jag tror jag glömt hur man gör ;)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Det är bara att försöka och försöka igen, till slut lyckas man

Kategori: Hästarna

Jaha, redan onsdag....men fattas det inte en dag? Var tog Måndag vägen?
Var det då jag städade till alla smådjuren?
Joooo det var det nog....
 
I helgen har vi lokala tävlingar här på vår lilla klubb,
när jag först hörde om det, tänkte jag anmäla Ava, men sen fick jag lunginflammationen, magkrånglet och hon var värsta bitchen, så jag tänkte om.
Jag sulle inte hinna träna så mycket.
Men så blev ju Petras Kotten halt, och Petra lånade Ava till ett par lektioner,
och med det bestämdes att Ava skulle vara med på tävlingen, med Petra i sadeln.
Är man tävlingsryttare så är man ;)
 
Alltså behöver Petra trimma lite och därför red hon Ava i måndags.
Hon kom tillbaka med ett stort leende,
Ava hade skött sej från första stund och dom hade kunnat fokusera på rätt saker. 
Lördag är det finslipning, men vet inte om Petra tänkt ta en dag till innan dess.
 
Jag hade erbjudit mej att ta Magnus, eftersom Maria skulle jobba över, men jag var helt slut i hela kroppen så det blev inget. Jag tvärsomnade på soffan innan klockan 20. 
Maria red iväg barbacka i mörkret och Magnus fick jobba i skritt på en upplyst plan.
 
Som kompensation tog jag Magnus i går istället, jag var ledig och Maria skulle på något möte efter jobbet.
Jag satte på tömkörningsgjorden och styrde över terränghindren.
Med helgens upplevelser i huvuet, fick jag för mej att försöka prata med honom...han brukar inte vilja, men igår hade han helt plötsligt en massa roliga saker att prata om.
När vi kom till ängen trotsade han.....Magnus, trotsa? Hmmm!
Jag gav upp jobbet på volterna och styrde mot pullmangraven istället,
vi gick tvärsöver nerfarten, om ni förstår......brant ner, ett par steg och sen brant upp.
Jag avslutade med att ta honom över själva graven, han hoppade så fint :)
För någon månad sen vägrade han bestämt att GÅ över...kommer ni ihåg?
Jag sa att han varit jätteduktig och att vi skulle gå hem...
då fick han bråttom, så bråttom att han glömde lyfta fötterna över stockarna på hinderbanan.
Jag sa till att han måste lyfta ordentligt...han svarade ungefär,
- nej, du sa att vi jobbat klart, att vi skulle gå hem och jag längtar hem nu, inget mer jobb!
 
 Lite suddig bild på en som har bråttom hem.
 
Ava fick med tömkörningsgjord på, men vi gick upp till paddocken.
Hon var grymt lättjobbad.....inte det minsta skruvande eller försök att slippa.
Hon gjorde allt jag bad om och dessutom lyssnade hon på min röst och ändrade tempo efter den....
jag blev så himla överraskad och glad,
ett tag fick jag en flashback att det var Brigade jag hade med mej.
tänk....jag kunde jobba med det jag ville utan att bli störd av en massa tjafs.
Vad har hänt?
 
I dag är det som sagt onsdag....
Onsdag är lika med någon sorts träning med Maria!
Onsdag är också lika med ridskola!
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne

 

Vår helg på Englagård, tro´t om ni vill

Kategori: Dagbok

 
 
Det var här vi tillbringade helgen, Maja, Maria och jag.
 
Vår huvudlärare, Satyam Frank Hougen
 
Den första bilden är huvudbyggnaden och den undre är den byggnad där vi hade föreläsningar, meditationer och vårat sovrum fanns där med.
 
 
Jag har ju berättat en del i mobilinläggen, men det finns så klart massa att berätta,
det ska jag inte göra, det blir långt inlägg ändå, men några speciella saker ska jag dela med mej av.
 
Mina förväntningar att få träffa de från andra sidan uppfylldes med råge...
när vi först kom in i salen där vi deltog i alla föreläsningar och övningar strömmade en härlig musik ut ur högtalarna.
 
 
Jag satte mej ner, blundade och lät musiken fylla mej....efter en stund lättade jag liksom ur min egen kropp och svävade under taket....jag såg mej själv sitta där bredivd de andra ca 80 deltagarna....
det var en märklig och skön upplevelse.
När jag "kom ner" igen virvlade det en massa andar runt mej....ungefär som när man rör upp ett dammoln.
 
Båda morgnarna började med en timmes meditation innan frukost,
oops...jag som brukar vara så himla hungrig när jag vaknar.
Första natten sov jag knappt något, vred och vände mej där uppe i övre slafen...
men när vi sen stod i kö till frukostbordet var jag piggare än pigg,
hungrig som sjutton och piggelin, Maria och Maja undrade varför jag dansade runt och sjöng,
det var ju dom som sovit skönt och borde vara pigga haha
 
Apropå hungrig.....det var vegetarisk mat hela helgen, 
hemma hos oss äter vi en hel del linser och bönor så för min del var det spännande tips på nya rätter.
Vi fick en himmelskt god kikärtsgryta som jag tjatade till mej receptet på...det krävdes MYCKET tjat och ett par kramar, men jag kunde bara inte åka därifrån utan det ;)
 
En av övningarna var att ta emot och förmedla ett meddelande från andra sidan, 
naturligtvis skulle vi inte sitta med någon av våra kompisar då.
Innan jag hade fått hela uppgiften klart för mej, "visade" en äldre man sej bredvid Linda som satt närmast mej.
Det var så lätt för mej att få kontakt och Linda kände igen honom när jag beskrev vad jag sett.
När jag berättade vad han hade för meddelande till henne så nickade hon...jag frågde om det kunde vara ett relavant meddelande, hon nickade igen och sa -oh ja!
 
En annan övning var att mota bort t.ex smärta med sedonametoden,
för mej funkade det till viss del, men senare den dagen och på morgonen efter (lördag) hade jag knappt ont alls.
 
På lördag kväll var det en kristallkonsert med heeling,
den var det mest häftiga på hela helgen, även om jag fick så fruktansvärt ont att jag började gråta...
smärtan kom tillbaka men tusen gånger värre :( 
 
 
Dessa skålar är av kristall, ni ser storleken i förhållande till de små värmeljusen,
I mitten satt en kvinna, Deva Laya Guleng, och spelade de mest fantastiska tonerna med hjälp av en slags trä(?)stav. Hon sjöng stundvis....varje skål representerar olika chakran och tonerna påverkade kroppen i just det chakrat.
Efteråt fick jag en chans att prata med Deva Laya och fick bekräftat vad jag själv sagt/tänkt många gånger den senaste tiden,
att det är dags för mej att fördjupa mej i mitt sjätte sinne.
Det är så himla otroligt.....hur kunde hon säga precis vad jag gått och funderat på?
Och dessutom pga av min enorma smärta där och då?
 
När jag skulle sova hade smärtan lättat och på söndag morgon fanns den inte....för att smyga sej på mej igen under dagen.
 
På söndagen efter meditationen hade jag bokat tid för en behandling med öronljus,
det är egentligen en behandling under flera tillfällen en längre tid, men man kan lätt göra det själv.
Jag hörde talas om detta för ca 13 år sen, att det kunde hjälpa vid tinitus.
Eftersom jag är hörselskadad så har jag förstås tinitus med.
Vi började med det örat jag hör på....ett behagligt ljud hördes, ungefär som ett vattenfall på långt håll,
när det var dags för mitt "dövöra" var det förstås helt tyst...till en början....
efter en stund hörde jag samma ljud, men väldigt långt borta....till en början så tyst så det knappt hördes, men det ökade efter hand.
Nu vill jag naturligtvis inte påstå att det skulle hjälpa mot hörselskadan, den behandlingen kan ju knappast göra min hörselnerv frisk och hel, men det kändes jätteskumt att helt plötsligt få in något slags ljud,
just då och just där.
 
Resten av söndagen fortsatte med föredrag och en del övningar och vips var det slut...
Maria hade bokat en änglaheeling ungefär en timme efter avslutet så vi satt i matsalen och pratade om allt som hänt under helgen.
 
När hon sedan gick blev det Maja och jag kvar,
hon har bett mej att se om någon är med henne så vi tog tillfället i akt....
den kvinnan som "visade" sej, kände inte Maja igen, men hon får fundera lite.
Det kan vara en som bara uppehåller sej på gåren också, för jag hade sett henne flera gånger dessa dagar.
 
Under helgen var det två deltagare som gav mej foton på sina djur,
två katter och en hund.
De två katterna fick jag direkt några känslor av, jag berättade för ägaren och hon nickade igenkännande,
hunden var svårare, men jag ska kolla den senare igen
 
Jag vet att de flesta tycker detta är blajblaj och ni behöver inte kommentera....
jag sväljer inte heller allt med hull och hår.
Men var och en har sin tro och jag tänker inte försöka omvända någon, jag bara skriver det jag upplevt
och jag kan inte, även om jag ville, förneka att detta hänt mej.
 
 
 
 
 
ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

hoppsan

Kategori: Allmänt



Råkade puplicera istället för att lägga in bilden utifrån. ...
Jag är ju inte direkt van att blogga på mobilen, jag får väl skylla på det ;)

Mer än så här får ni inte veta om min dag nu, jag ska göra ett inlägg med mer om vad vi gjort här, men väntar till jag kommer hem.

Ha det bäst,
Marianne

Lördag

Kategori: Allmänt

Nyss avslutade vi dagens aktiviteter med en häftig kristallkonsert med healing, helt underbart. ....för övrigt har dagen varit fylld av meditation och spännande övningar.
Det är meningen att vi ska lära oss hur vi ska göra oss av med negativa tankar och blockeringar här nu under helgen, förhoppningsvis kommer vi inte glömma bort alla nya kunskaper när vi kommer hem :)

Apropå hem. ...det händer spännande saker där med....jag har fått ett par foton innifrån skräprummet



och utifrån

Wow vilken dag

Kategori: Allmänt

En liten rapport från överslafen


Ja just det, i natt och i morgon natt sover jag under taket....känns lite som på kollo :) Inte för jag har varit på kollo...men det känns nog så här.

I morse tog vi ut pållarna på en knapp timmes skrittur, vi pratade på om förväntningarna inför helgen.

Vi kom iväg endast tio minuter efter planerat. ....fantastiskt. ...både Maria och jag kan vara lite tidsoptimister ibland.

Allie, hunden jag skulle prata med, väntade på mej, jag kände det när vi närmade oss byn....när jag messade matte och frågade så svarade hon att Allie låg kvar ute och väntade medan de andra två gått in. Jag hade nästan svårt att tro det var sant :)
Hon hade lite som hon funderade över, jag framförde det till hennes matte och husse och det kändes jättebra.


Vi fortsatte mot Englagårds Livszentrum där vi träffade min kompis Maja.
I kväll har vi mediterat, lärt oss "mota bort" smärta och ta emot meddelande från andra sidan.
Det har varit en omvälvande dag. ...allt spännande som hänt....jag är helt uppfylld av allt.

Nu ska jag försöka sova så jag är pigg och kan ta tillvara på allt som ska hända i morgon.

Ville bara berätta lite om dagen medan jag har allt kvar i huvudet :)

Ha det bäst,
Marianne

Så blev det fredag igen

Kategori: vikt(igt)

Denna vecka gick i en rasande fart....tyckte det nyss var helg.
 
Hösten fortsätter bjuda på vackra dagar,
 
 
 
 
Jag har bara jobbat två eftermiddagar denna vecka, sammanlagt 8 1/2 timme.
Lyxigt och skönt, även om det blev en del stress för att hinna jobba de får timmarna haha...
 
 
Jag har slarvat med luncherna, vilket gav veckans resultat
+ 0.5 kg
 
ja, så är det.....planering även med maten är A och O för mej,
att inte springa in vrålhungrig och slita fram det jag först ser....
oftast blir det stekt ägg på ett grovt bröd med ost.
Det är ju ingen bra lunch :(
 
 
I dag åker Maria och jag iväg till ett ställe som heter Englagård,
jag tänker inte gå in närmare på det nu, om ni är nyfikna så googla.
Om ni inte är så där jättenyfikna kan ni vänta till efter helgen, för då kommer garanterat ett inlägg om allt vi gjort.
 
På vägen ska vi eventuellt svänga in till en hund som jag ska komunicera med,
jag har haft kontakt med den och matten under några dagar, tagit emot och vidarebefodrat meddelanden, 
 det är lättre om jag har djuret inom räckhåll. 
Så det ska jag försöka.....om vi hinner.
 
Men nu först ska vi förbereda allt till gubbarna inför helgen och så ska vi så klart ta ut pållarna på en bensträckare,
det kan nog behövas efter gårdagens hoppning.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Tiden rann iväg

Kategori: Allmänt

Jag skulle berätta om lektionen i morse redan, men vips så var det någon som trollade bort en hel timme?!
Inte vet jag vad som hände eller hur jag förvaltade den, men den försvann i alla fall.
 Och här kommer inlägget om lektionen,
jllag hade Jennys ord i öronen när jag satt upp......de första stegen efter uppsittningen ska vara alerta.
Vi har ju tränat mycket på att hon ska bli känsligare för skänkeln och det har gett resultat, så det var bra tempo från förssta början. Dock kan jag känna att hon tappar lite fart när vi är nära de andra hästarna....vi kommer ju ganska lätt ikapp eftersom hon är en stor häst med ett stort steg, det blir en del volter :)
 
Jag var nöjd med Ava, mindre nöjd med mej själv :(
Jag höll igång henne bra och hon trotsade ingenting :) Till största delen gick det fint, men så skulle vi träna lite ur ett program och då började jag studsa och vingla i sadeln. Hon behöver inte ha någon vingelpelle i sadeln, det kan hon inte hantera så bra,  vi skulle rida snett igenom...i galopp. Höger är ju hennes svåra så det vill jag inte ens tänka på, men vänster gick skapligt...förutom att jag inte höll ihop henne som jag skulle. 
Det blir mycket att öva på  innan vi kan rida det programmet :)
Jag var ialla fall jättenöjd med Ava...nu känns det som om hon lagt av sina fasoner och vi kan koncentrera oss på annat.
Jag har ett svagt minne av att det var så förra hösten med?!
Ja,ja....iså fall vet jag vad jag har att se fram emot, förutom värme nästa sommar, nya duster med henne.
 
Magnus skötte sej så klart på lektionen, jag tror Maria tyckte han var mindre stel i alla fall, och dom klarade den där galoppen snett igenom.
 
 
 
I dag skulle vi möta Petra i ridhuset för att hoppa lite,
Vi har pratat om att hon ska hoppa Ava på klubbmästerskapen,
dessutom ska hon tävla dressyr med henne nästa helg.
dom behöver rida in sej med varandra och höja hindret lite.
 
När vi red iväg hemifrån fick Ava syn på något...det gick blixtsnabbt så hade hon vänt och jag hängde som en vante....det fanns inte en chans att jag skulle kravla mej upp så jag släppte och damp i backen.
Det tog en stund innan jag fattat vad som egentligen hänt...Maria hoppade av Magnus, kom fram och frågade om jag gjort mej illa,
först insåg jag vad som hänt och började oja mej över ryggen :)
inte konstigt att jag ramlar av när jag har dålig reaktion haha 
Jag satt upp igen och Maria gick tillbaka några meter för att hämta sitt spö som hon tappat,
då kände jag att Ava var på väg upp, hon gav mej en liten fläskläpp och sen började dansen.
Det hade ju varit dumt att sitta kvar så jag valde att hoppa av och leda henne istället.
Vi kom överens om att det varit en älg som skrämt henne, Maria såg något svart som försvann över gärdet.
Jag är inte direkt van vid att hon ser farliga saker.
När vi kom till ridhuset var hon lugn igen och hon tog tag i uppgifterna.
Jag red fram och tog något litet skutt, men sen fick Petra ta över.
Maria hoppade några småskutt med Magnus och sen gjorde Petra det med.
Det är alltid kul att se någon annan rida ens häst :)
 
 
Det var meningen att dagen idag skulle bli en juicedag, men det sprack i morse när den där timmen försvann.
Jag hann inte göra förmiddagsjuicen, min tanke var att kompensera med en frukt på väg till ridhuset,
men den glömde jag...sen var jag så hungrig att jag aldrig skulle kunna klara det med bara juice.
Så nu sitter jag här med massa frukt och grönt och känner att jag misslyckats....men jag har mat i magen.
Och jag gör iordning en god fruktdrink att ta med till jobbet :)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Hur jag än planerar.....

Kategori: Allmänt

I morse var det kallt....-6.7 brrrr och så här vacker utsikt hade jag då,
ingen dimma men fullt med frost i gräset, och solen förstås :)
 
 
Undrar vad som hände med Ava igår.......jag skulle ta ut och tömköra i backarna. 
Till att börja med blev det lite dans på stallplan, men alla fyra fötterna på marken :)
Sen studsade hon iväg, pigg som sjutton.....backe upp och backe ner, över stock och sten i bra tempo,
ett par varv på volterna uppe på ängen och sen hem över berget.
Och där, i den brantaste uppförsbacken blev det stopp.....och upp på bakbenen...suck
inte vidare kul när hon reser sej i motlut, jag hann tänka många tankar och hjärtat bankade hårt, men jag behöll fattningen.....duktiga jag :)
Efter vad som kändes som en evighet gav hon med sej och traskade på i raskt tempo igen.
Jag funderade en stund på om det var någon älgfluga eller så som störde henne.
 
Sen sadlade jag Magnus för ridhusträning
 
Jag blev glatt överraskad :)
Han var inte alls så stel och stapplig som när jag red förra veckan.
Han hade jämn, fin takt i skritten...bra trav och faktisk fick jag rätt galopp på första försöken i båda varven....inget tjafs alls med vänster.
Bommaran var jobbiga, det tog ganska många försök innan han kunde trava över utan att stanna och titta.
Duktig kille
Jag är nyfiken att höra vad Maria tycker i kväll :)
 
När jag släppte Magnus efter avslutat pass såg jag Harry och några andra ungtuppar längst bort i hagen mot skogen. 
Jag vill ju inte att dom ska bli rävmat så 
jag gick dit för att fösa hem dom och fick syn på detta :(
 
Vi har ju snälla hästar som inte gått till skogs, och snälla fjäderfän som visar mej vad som hänt.
Troligtvis är det en älg som sprungit igenom härom natten....då vi funderade på dagen, var all fallfrukt tog vägen.
 
Min tid för dusch, lunch och för att handla krymte drastikst....så det blev stressa som vanligt.
Varför måste det ALLTID hända saker som tvingar mej att stressa? 
Inte undra på att jag sover dåligt och min panikångset gör sej påmind mer och mer ofta :(
Det är i dessa tillfällen jag längtar tillbaka till min tvåa i sthlm....med två katter som sällskap.
Men då skulle jag  förstås inte vakna med denna underbara vyn utanför fönstret.....hmmm
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Sista dagen med två hästar

Kategori: Allmänt

God morgon....
.....eller hur?
Så här såg det ut från mitt sovrumsfönster efter jag gett hästar och smådjur frukost,
det är så vackert med solen som kommer och skingrar morgondimman.
Eftersom vi har en sjö på vardera sidan om gården får vi oftast dimma här morgon och kväll när det blir kallare på nätterna.
Inte för inte som gården heter Osdal....allmänt kallad Oset.
Efter 8 år här, njuter jag lika mycket av dessa vackra morgnar.
 
Som vanligt tackar jag för era tankar angående mina tankar,
det finns alltid olika åsikter
och det är alltid lika roligt att höra hur ni tänker och tycker  :)
 
Igår när jag var ledig pysslade med en massa annat än djuren,
putsade några fönster och städade golven.....förstås.
Jag tog in massa ved, gjorde brasa och hann med att lösa lite korsord i soffan, innan det var dags att gå upp till ridhuset och titta på Petra och Ava som hade ridskola.
Deras Kotten är inte redo än, så då får hon låna Ava,
(ett besök på kliniken väntar Kotten dag)
 
Ava, och Petra förstås, gjorde riktigt bra ifrån sej, jag satt där och var lite avundsjuk....
varför rider inte jag henne så där bra?
Så kändes det då, men det gör jag ju stundvis, bara det att jag inte ser mej själv,
men jag får den där rätta känslan oftare och oftare. 
 
Mer nyfiken hur det gick? Kolla Petras blogg ;)
www.josefssonpetra.blogg.se 
 
 
 
Eftersom Petra skulle passa bussen, tog jag hem Ava i mörkret.
Jag hade tänkt dom skulle gå in första natten, men ombestämde mej.
Både Maria och jag ska bort fre-sön så för att Janne och/eller Lollo ska slippa ta ut/in och mocka, får pållarna vara ute resten av veckan.
Det är strålande fint väder...inget regn och ingen blåst...men ändrar det sej får dom naturligtvis gå in.
Då har gubbarna inget val, då är det bara att agera stalldrängar. 
Hur som helst....
jag satte ett täcke på Ava eftersom hon var svettig och tänkte hon skulle ha det på sej under natten, 
men ett par timmar senare, såg jag att det var + 7 grader.....inte kunde jag låta henne gå ute med fleecefodrat täcke då, så det var bara att gå ut i kolsvarta natten och ta av det.
Som ni nog vet vid det här laget är jag bra på att köpa täcken men dålig på att använda dom :-P
 
 
 
 
I dag kommer Maria hem, jag trodde hon skulle komma på morgonen, men så var det inte.
Så nu ångrar jag att jag lät Magnus få hagvila igår.....
 jag får helt enkelt försöka hinna båda pållarna innan jobbet i eftermiddag.
Maria messade att hon kunde gå en promenad med honom i kväll,
men hallå????
Ska jag kämpa två veckor med träning så ska hon komma hem och ta honom på promenad?
Nänänä ;)
jag messade tillbaka att det är slut på promenderna...nu är det jobbelijobba som gäller
Nu är jag hård....hehe....tur Maria är så förstående och har så´n härlig humor....hihi
 
 
Det är väl dags att jag sätter lite fart här nu,
planen är att tömköra Ava i backarna och rida Magnus i ridhuset med bommar....
sista dagen jag har ansvar för hans träning...
givetvis ska jag hjälpa till och visa Maria som hon bad om,
men jag kan ägna mej åt Ava under tiden hon jobbar Magnus
 
 
Ha det bäst,
Marianne