marresmams

Hur tänker ni? Är det viktigt?

Kategori: Tankar

 
 
 
Eftersom jag lät Ava få hagvila i går har jag inget hästigt att berätta.
Maria B var här och tog ut Magnus, men jag har inte tittat vad dom gjorde.
Egentligen tycker jag ju inte om hagvila, enligt min mening är det vila med en kort promenad eller skrittur.
Ava bad om kel och det fick hon massor ialla fall.
 
Det får bli lite funderingar....
I somras fick jag frågan om varför jag inte bytte tillbaka till mitt flicknamn när jag skilde mej,
varför jag behöll min f.d mans efternamn....
För mej var det en konstig fråga, vad tycker ni?
Varför skulle jag byta bort det?
Varför är det så viktigt med efternamn?
 
När min syster gifte sej på 70-talet, behöll hon sitt namn....
hon ville behålla sin identitet?!
Jag tyckte det var konstigt.....när jag gifte mej, var det självklart att ta hans namn,
då bytte hans f.d fru snabbt tillbaka till sitt flicknamn, på sej och barnen(?)
I dag är det lika vanligt att behålla sitt flicknamn....att inte ta hans namn alls....
Vad jag hörde så tar inte frun mannens namn i arabiska kulturer.
 
Vad tänker ni?
Är det viktigt vad man har för efternamn? 
Att man har samma som sin man/fru?
Att man "lämnar tillbaka" det när/om man skiljer sej?
Eller är det viktigt att behålla sitt eget namn?
 
Med mitt namn är det lite speciellt, det är påhittat och taget av f.d. mannen och hans f.d fru,
så nu finns det bara Martin, jag, hans pappa och nya frun som har det.
Jag kan tänka att det finns någon som blev glad om jag bytte :)
men det kommer inte att ske.
Jag gillar mitt namn, har haft det länge och det är "jag"
jag har ingen agg mot mitt ex, hade jag haft det kanske......eller nej....inte ens då tror jag...
 
Med detta vill jag inte säga att jag tittar snett på de som byter eller inte byter...eller hur jag ska säga?!
 
Lite svamligt som alltid när det handlar om mina tankar....
 
För övrigt är jag ledig idag och Ava ska gå lektion i kväll,
Leo ska få en långpromenad och Magnus ska få stanna i hagen med sina tankar.
 
Jag har fått order om att rensa lite ur vårat skräprum.....
nu låter det värre än det är, det ligger lite ren tvätt där som jag måste få in i skåpen.
Jag vill inte ta ut något i förskott,
men långt där borta i bakhuvudet har jag en tanke att det kanske blir ett fönsterbyte i helgen när jag är borta :)
 
En stolt mamma kan givetvis inte låta bli att lägga ut detta vackra foto på sin älskade son, Jovan
 
 Jag beundrar honom så mycket.....tänk att han har blivit en så klok och ömsint man, med allt han har i ryggsäcken.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

Jobbhelg

Kategori: Allmänt

I går fick jag sluta en timme tidigare :)
Vi var två som skulle sluta ungefär samtidigt så vi drog lott om vem som skulle få gå hem, det blev jag.
Efteråt kände jag att jag fuskat lite vid lottdragningen......jag höll en liten grej i ena handen och sa att den som får den skulle få gå hem,
genom tankeöverföring påverkade jag nog E att peka på den handen som var tom....
Eller vad tror ni? Haha
 
Det var planerat att Magnus skulle få sin vilodag, men Maria B hade planerat att rida så vi tog en tur.
Inte mycket jobb, klättrade lite och sen in i skogen,.....jag hittade inte rätt stig och vi hamnade helt fel,
ingen stig och massa täta granar....men vi kom ut på ett kalhygge och valde att rida i kanten på det tills vi kom ut på den stigen som leder dit.
Alla vägar går till Rom :)
Vi avslutade på terrängbanan och klev över stockarna och sen var vi hemma.
Det blev en timmes tur.
Maria B tyckte det var skillnad på Magnus sen förra veckan, att han var gladare och hade mer energi i steget, han var mjukare och inte lika stapplig. 
Ett fint kvitto på mitt jobb :)
 
Janne körde in den första ensilagebalen i hagen,
hästarna var så ivriga när dom kände lukten att dom började bita och dra i plasten...sen stod dom där och mumsade länge.
 
 
Jag gjorde iordning för mamma och pappa kanin så dom kunde flytta in i stallet,
det börjar bli mer och mer klart för djuren inför vintern.
 
En stor del av kvällen tillbringades i köket
 
 
Jag gjorde rådjursstek och sås på mitt sätt.... och Janne gjorde rödbetsbiffarna....
Vilken festmat  det blev.
 
I dag blir det hagvila för Ava, jag hade inte tänkt det, men tror det kan vara bra för henne,
Maria B tar nog ut Magnus en sväng.
Jag ska fortsätta förberedelser inför vintern innan det är dags att gasa iväg till jobbet för några timmar. 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Upp och ner

Kategori: Hästarna

I går stod tömkörning på schemat för Magnus, men han slapp det där svåra med volter och kavaletti.
Vi traskade iväg upp på berget, som jag kallar det, om man ska se det vetenskapligt är det faktiskt ett berg.
Men kankse inte ett sån´t berg som man tänker sej....det är ju inget mount evererest utan mer små kullar.
Magnus fick jobbigt att gå upp och ner i terrängen, och för att göra det extra jobbigt styrde jag nerför den brantaste backen...han har verkligen ingen styrka  i kroppen.
Han darrade och försökte hitta ett sätt att sick-sacka ner...stackaren.
Sen styrde vi in på terrängbanan där han tog alla stockar med stora fina kliv...ingen tvekan eller försök att slippa denna gång.
Han fick massa beröm :) och sen fick han vila lite genom att gå på skogsvägen en bit innan jag styrde upp på berget igen. 
Vi var inte ute så länge, en dryg halvtimme och det var minst lika mycket träning för mej som för honom,
svettigt värre....Leo skuttade utan besvär och kastade kottar runt omkring sej.
Det är inte ofta han leker med saker, men igår var det full fart på honom :)
 
Sen var det lång jobbardag för mej, löning och fredag....tiden gick snabbt :)
 
Petra tog med Ava till den, för oss, nya tränaren, 
jag har inte pratat med henne så har inga detaljer än,
men enligt messet hon skickade uppfattade jag det som så att
det kunde gått bättre, men hon var nöjd, tyckte om tränaren och det viktigaste av allt...
"bra tränare som passar Ava"
 
 
Båda hästarna stod inne och väntade på mej,
Ava med fleecetäcke och Magnus med sitt back on track.
Det kändes lite avigt att släppa ut dom vid halv niotiden på kvällen i stället för att ta in haha
Jag har planerat tt dom ska få gå in första natten på måndag, om vädret håller i sej.
Det är så soligt och fint här på dagarna, inga höststormar med blåst och regn,
visserligen är det några minus på nätterna, men det klarar dom ju....det kommer sannorlikt bli fler minusgrader även dagtid snart....även om "dom" lovat en mild vinter.
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Nystart

Kategori: vikt(igt)

Som jag berättade förra veckan har jag svårt att hålla ordning på siffrorona.
Jag har sagt länge att jag ska köpa ny våg, men det blir liksom aldrig av.....
Jag ska ta mej i kragen och köpa en....snart...innan jul iallafall ;)
Långsiktiga mål är bäst, då är det störst chans att jag når dom, hihi
 
Hur som helst,
idag ligger jag lika som förra veckan, alltså
+ - 0
det får väl duga då.....
jag hade önskat mer på minussidan, men det verkar som jag har stannat på ett trappsteg nu,
och jag påminner mej ofta om att 
det jag gått upp på 8 år, behöver jag ge tid att bli av med, om jag vill att det ska vara beständigt.
 
Under det här knappa året har jag tappat 4.3 kg, 
det får jag nöja mej med, även om 4 var mitt mål till 30 April, då jag bara hade lyckats bli av med drygt 2 kg.
 
Nu börjar jag som sagt om från dagens siffror, 
jag satsar lite blygsamt på att bli av med 2 kg till jul...
Det borde jag väl klara av?
 
Eller??????
 
 
 
 
 
Inte helt lätt när man har dålig karaktär OCH tycker om att äta och dricka gott.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Ridskola och lite mer

Kategori: Lektion

Lektionen i går var en av de bättre, jag var så himla nöjd hela tiden...tog ut en massa glädje i förskott...haha
 
Jenny sa, i söndags, att de första stegen efter jag suttit upp skulle färga hela passet.
Låter jag henne slöa de första stegen får jag det jobbigare, men om jag trycker till direkt så vet hon vad som väntar, att det inte är lönt att gå och sova.
Naturligtvis praktiserade jag det ;) Jag tror Ava blev lite överraskad för hon studsade iväg och sen var hon uppmärksam på mej hela passet.....HELA passet.....WOW.
 
Hon gjorde i princip det jag bad om, men visst, jag har väl förträngt vissa små skutt, men det gör väl inget?
För en gångs skull förtränger jag det dåliga och kommer bara ihåg det som var bra...
om jag får skryta lite så tycker jag min egen insats inte var så illa heller, faktiskt.
 
Petra red Magnus, det gick ganska bra tycker jag,
han passar ibland och tappar takten, och så är det ju den där vänster galoppen....
 
 
Dagen idag började inte så bra, internet strulade, mina nycklar var borta och jag började jobba klockan 8.
Men jag har överlevt dagen, nycklarna är tillrätta och jag kom i tid till jobbet.
 
När jag kom hem tog jag först ut Ava en skritt-sväng,
hon har ju haft en tuff vecka så jag tänkte det kunde räcka.
Sen tog jag ut Magnus, han fick en lite längre tur och han fick jobba lite blandat
både terräng och jobb på skogsvägen i skritt med öpppna och sidförflyttningar.
 
Petra erbjöd sej att ta Ava i morgon, det tas tacksamt emot,
jag jobbar långt pass och behöver ju ta ut Magnus med, 
hans vilodag får bli på Lördag.
Det kommer en tränare, Gustav, hit i morgon, så planen är att Petra rider för honom, men vi får se.
 
 
Tja.....det var väl allt,
 
Ha det bäst
Marianne

Lufselilufs

Kategori: Hästarna

När jag äntligen vaknade till liv i går kände jag mej inte det minsta utvilad....
dessutom hade jag sprängande huvudvärk....
det blir väl så när man sover nå´n timme, vaknar, sover en stund, vaknar osv hela natten.
Jag låg och funderade över dagens upplägg, båda hästarna skulle få en slappare tur utan krav, var det tänkt.
Och fatta vilken tur....just då messade Tiina och frågade om någon skulle rida Magnus,
eller om hon kunde komma och göra det.....precis som på beställning :)
Deras Kotte är ju halt efter skoningen så dom är utan ridbar häst.
 
Vi red ut på vägen nå´n km innan vi svängde in i skogen och kom runt sjön.
Magnus fick så klart inte bara slöa, men det var inget hårt jobb, bara att han skulle använda ryggen ordentligt i varje steg.
Ava fick minsann inte heller gå och sova....jag tränade på vad Jenny sagt, att inte nöta med skänkeln och att hon ska gå fram för den direkt.
Det blev några galopsprång ibland när vi skulle öka tempot så hon reagerade blixtsnabbt.
 
Vid ett tillfälle på vägen fick hon något ryck och reste sej....jag fick ner henne och eftersom det kom både en bil och en mc sekunderna efter ville jag inte bråka utan hoppade av och ledde henne en liten bit.
Hade det inte varit trafik hade hon fått dansa lite, men jag ville inte stöka där på vägen.
 
Vi avslutade med några skutt på terrängbanan....eller jag och Ava gjorde,
Tiina och Magnus tog det lilla lugna och kom efter i kontrollerad trav.
 
Resten av dagen gick åt till städning och pyssel här hemma....det där tråkiga som måste göras ibland.
 
Nina har ett par önskemål, att jag ska berätta om Kotten, Tinas och Petras häst,
 Jag vet egentligen inte så mycket mer än att han är fullblod och f.d galoppör,
han har startat ganska nyligen om jag inte misstar mej.
Han är snäll och välvillig, gör sitt bästa och försöker reda upp alla situatiner...vad jag sett.
Hans riktigta namn kommer jag inte ihåg, jag har frågat, både om det och åldern, men mitt minne....:(
jag gillar inte hans smeknamn "Kotten"
(Det associerar till min f.d svåger som var gravt alkoholiserad och avslutade sina dagar på parkbänkarna.)
ni kan läsa mer om honom i Petras blogg,
www.josefssonpetra.blogg.se 
Jag har glömt hur man länkar, men ni hittar
 
 
Nina hade ännu ett önskemål, 
att jag skulle lägga ut den bilden på mej och Magnus,
jag har den ju på FB och hade egentligen inte alls tänkt "dubbelexponera" den,
men nu smickrade hon mej så listigt ;)
 
 
Fler foton som Marie, Petras syster tagit,
 
 
Kerstin, här sitter jag på Magnus, men vad tittar jag på?
Inte hindret väl? ;) 
Petra och Ava in action.
 
Slutligen ett som Petra tog på världens snyggaste (och vigaste?) nordis
jag har fått lov av ägaren, Anneli att lägga ut den, 
Det är från träningen i söndags och Jenny som sitter på. 
Jag ville visa att det är fler än Ava som kan hihi
 
I kväll är det lektion, jag ska försöka praktisera vad Jenny lärt mej, men måste förstås ta hänsyn till de andra med, så vi får se hur det går.
Petra tar med Magnus på lektion så han ska minsann inte få lata sej.
 
Ha det bäst,
Marianne

Börja om från början

Kategori: Allmänt

Det är en liten prövning för mej nu.
Att ha tömkört Brigade som visste precis vad jag ville, det räckte med att gestikulera så ökade/saktade han... det räckte att säga
-nu byter vi varv!
så gjorde han det,
ibland tog jag av tömmarna och han jobbade precis lika bra efter min röst eller gestikulerande. 
 
Sen gå över till Ava, som vet vad hon ska göra, men det krävs lite mer av mej....vi har inte jobbat ihop oss där än. Hon krånglar lite ibland innan vi kommer från stallplan, hon försöker liksom gå bredvid mej och vill inte alls att jag ska gå bakom.
Men när hon accepterat att jag går bakom jobbar hon som hon ska, numera.
 
 
Nu ska jag tömköra Magnus, han är körd på rakt spår och det är inga problem alls...varken framåt eller bakåt, men jag vill jobba honom på volten med kavaletti.
Jag hade totalt glömt att det var nytt för honom, jag fick jobba som sjutton med att visa...och det var sommar ute....jag fick ta av mej till bara linnet och svetten rann. Jag klagar INTE på värmen!
Att gå på volten och sen trava gick ganska bra, men när jag bad honom kliva över kavalettin tvekade han....
jag gick och småsprang flera varv bredvid honom innan jag slutligen försökte få honom att kliva/hoppa över med mej i mer normal position
 
 
Det är ju inte det minsta konstigt att han tvekade.....en travare tänker ju på det som är bakom....det måste vara tillräckligt brett och så ska det naturligtvis inte vara en massa hinder att kliva över, för hur går det då med vagnen?
  
Leo tyckte vi var tråkiga....och bad att få gå hem efter ett tag
 
 Han fick sin belöning när jag släppt Mangnus i hagen
 
en halvtimmes lek med sin bästis, Fanny :)
 
Sen blev det stressigt för mej att hinna till jobbet, men det får bli så ibland....
 
Petra tog Ava till hopplektionen på kvällen, jag hinner inte gå in på det nu,
men jag kan avslöja att både Petra och Ava var grymt nöjda med lektionen :)
 
Jag har fått de fotona från förra helgen när Tiina, Petra och jag tränade tillsammans,
 
Jag kommer att bombardera er med några av dom i de följande inläggen.
 
Nu ska jag ut på skogstur,
ha det bäst,
Marianne
 

Lite mer jävlar anamma, tack!

Kategori: Hästarna

I går var det dags för det jag längtat efter, Jenny kom för att hålla lektioner.
Jag har ridit för henne en gång förut,
de andra gånger hon varit här har jag varit upptagen på ett eller annat sätt och inte kunnat.
Sist var jag i Skagen och Ebba red, men nu äntligen var det min tur....
...så tänkte jag åtminstone större delen av lördagen.
 
Men efterhand som Lördagen gick fick jag mer och mer motvilja.....jag försökte skaka av mej den och lyckades
väl ganska bra....vi var bortbjudna på kvällen så jag fick annat i tankarna.
I går morse var det rodeo i hagen, jag stod och njöt av deras lek en lång stund, till och med Magnus hoppade och skuttade mellan galoppruscherna...han brukar annars vara den försiktiga och lite "tråkiga" killen i lekarna.
Medan jag stod där kom den där olustkänslan över mej igen, inte så att jag blev rädd, men jag kände mej så otillräcklig i allt med hästarna.
Varför ska jag betala lektion och sen vara osams med Ava hela lektionen?
Jag klarar ju ändå inte av henne?
Det är väl  bättre att jag säljer henne till någon som kan rida henne?
Eller lämna ut henne på foder? 
Över FB kom vi överens om att Petra skulle rida lektionen istället....den var ju betald och klar och det kändes som en bättre idé att Petra och Ava fick ut något bra av den, än att Ava och jag skulle bråka en halvtimme och bli osams igen.
På vägen upp till ridhuset brast allt och jag började gråta,
som en liten unge.....fy vad billig och larvig jag kände mej, men det gick inte att hejda tårarna :(
 
Hur som helst, Petra satt upp för att värma och gjorde klart för Ava direkt vad som gällde.
Vi pratade lite med Jenny och kom överens om att jag skulle sitta upp på slutet...hon är smart den där Jenny ;)
 
 
 
 
 Vi tränade båda på hon skulle bli känsligare för skänkeln och att bjuda bättre,
så INGA kommenetarer om min skänkel tack, tårna SKA peka rakt ut :) 
Jag kan säga att hon fullkommligt exploderade framåt när hon skulle...
Jag är glad att jag satt upp de där få minuterna och jag fick en annan känsla för hur det ska kännas,
det är så lätt att halka in i det gamla och bli "tjatig" när man rider en och samma häst hela tiden.
Jag är glad att Petra fanns till hands också.
När vi gick hem var det inga tårar kan jag säga :)
Ava bubblade och var glad, hon pratade till mej
-Nu när du vet hur du ska göra blir det jättebra, men glöm nu inte vad du lärt dej idag :)
hur kunde jag ens få tanken att göra mej av med henne?
Jag tänkte ut en liten plan för träningen, och NU JÄKLAR!!!!!
Inget "jag orkar inte, jag gör det i morgon"
 
 
Om ni kommer ihåg så var jag riktigt förbannad på Petra, när hon flyttat härifrån med sin dåvarande häst, Brie.
Vi kom ihop oss totalt och jag ville inte ens ha henne här på gården, vilket (delvis det) fick Tiina att flytta sin häst,
det är ju självklart att Tiinas Wilda inte kunde stå här om dottern inte fick komma hit.
Jag har känt Petra nästan sen jag kom hit till Länghem för 8 år sen och alltid tyckt om henne så jag var ledsen att det blev så.....efter nå´n månader pratade vi ut och det tog väl några månader till innan jag kunde förhålla mej avslappnat och "normalt" till henne.....
Nu känns det så bra att vi kunde komma förbi den där skitgrejen som egentligen bara berodde på att jag var grymt uttömd på energi och att vi missförstod varandra, och kanske lite på hennes ungdom.
Jag har en förmåga att blåsa upp allt till alldeles för stora proportioner, särskilt om jag är utttröttad,
men jag har en förmåga att kunna ta tjuren vid hornen och försöka rätta till saker också.
Jag skäms inte för att be om ursäkt eller svälja även om det inte bara är jag som ska svälja,
men vänskap betyder mycket mer för mej än massa sketna petitesser.
 
När vi kom hem sadlade jag Magnus, det där med att tömköra på paddocken kändes inte aktuellt eftersom det var en hel del rörelse där....lektionerna pågick för fullt i ridhuset, hästar kom och hästar fick.
Jag red ut i skogen, lite lyfta fötter och sen mycket öppna, sidförflyttningar på plan mark och i nerförslut.
Trav på volten i fin rund form och ett par korta galopper på rakt spår....
den svåra, vänster fick jag direkt :)
Han är väldigt stel och stapplig och verkar ha svårt att hålla ordning på alla sina ben, han tyckte nog jag var dum som inte lät honon njuta av skogen istället för att tvinga honom till jobb.....han tuggade mycket och det skummade runt munnen på honom....lilla gubben 
Jag försökte fota honom, men han kan ju adrig stå still med huvudet och allt blev så här suddigt....hihi
 
Antingen har jag blivit en bättre ryttare eller så har Magnus blivit en bättre lyssnare, för jag tyckte själv det gick så himla mycket bättre än sist jag red honom ett ordentligt pass.
 
Jag har en plan för honom idag, men det är väl inte värt att jag skriver ut den ;)
Ava ska få gå en extra ridskolelektion i kväll, det blir ungefär samma som i onsdags,
hoppning på serpentiner och det blir Petra som sitter i sadeln,
deras Kotten är halt och då kunde Ava få ett extra pass istället för att P skulle rida ridskolehäst.
För ovanligthetens skull ska jag jobba em/kväll på en måndag.
 
Tja...det blev ett långt inlägg, men ibland måste det bli så.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

Ett hästigt inlägg får det bli också

Kategori: Hästarna

Efter att ha rådfrågat Dörthe lät jag båda hästarna stanna i hagen i går. Jag hade jobbat lång dag så det kändes skönt att slippa ta ut dom faktiskt. Efter behandlingen dom fått på torsdagen var det helt ok att göra så.
Normalt brukar vi ju låta dom trampa av sej ev mjölksyra efter behandlingen,
men nu fick dom sköta det själv i hagen.
 
Bilden är från gårdagens morgonpromenad!
 
Jag hade tänkt ta Magnus till ridhuset och tömköra över bommar idag, men så fick jag ett mess från Maria B som rider honom ibland. Hon planerade en tur så då blev det ett gynastikpass i skogen i stället.
Vi började med att gå över stockarna på terrängbanan, då var han tvungen att lyfta ordentligt på sina fötter och ryggen fick jobba. Han hade svårt de första gångerna, men ju varmare han blev desto bättre gick det :) 
Sen red vi upp på berget, inte på den vanliga stigen utan där det är mer ojämt, vi fortsatte med sådana övningar resten av rundan, det är så skönt att vi har tillgång till denna terräng att rida i,
det är inte alla markägare som tillåter så´nt minsann.
Det är ju faktiskt bättre att träna på ojämnt underlag, över stock och sten, än på paddocken med bommar. 
 
Leo var med och höll på att få mej i backen igen, grrr dumma Ava ;)
Först fick han, Leo alltså, syn på ett par som kom med tre hundar, lydiga hundar dessutom.....
Leo hörde inte alls mina "HIT"  men slutligen kom han i full fart,
sprang förbi oss och in i björkslyn....jag skulle visa honom att jag hade godis i fickan så jag ropade tillbaka honom.....prassel prassel, småbjörkarna både lät och rörde sej ;)
Ava upp på bakbenen och började dansa bland stubbar och stenar,
hon har gått jakt på Irland, där springer hundarna huller om buller bland buskarna, mellan benen och under magen på hästarna.....och nu ska hon fjanta sej för att Leo busar i snåren.....suck!
 
På hemvägen tog vi terrängbanan igen, jag styrde över hindren och Ava tog dom fint,
Maria och Magnus travade över någon liten stock och sen var vi nöjda.
 
Jag tvingade fram lite rygglyft när vi var klara sen fick han stretcha nacken och slutligen på med back on track täcket.
Han får ha det ute sa Maria H, så jag tar av det senare när han ska in för att äta kvällsmaten.
 
 
Jag missunnar naturligtvis inte Maria hennes semester, men jag måste ändå erkänna att det känns tungt att detta med Magnus skulle komma fram just nu när hon ska vara borta två veckor :(
jag skulle förstås kunna strunta i det och låta Maria ta hand om det när hon kommer,
men så´n är inte jag,
utan jag hjälper så klart Magnus så mycket jag kan och orkar, som om han var min egen häst.
Jag vet att Maria litar på mej, att jag vet vad jag gör, att jag har djurens bästa i tankarna, 
men det är ju inte min häst egentligen och jag är lite orolig att andra ska tycka jag bestämmer för mycket :(
hon har gett mej fria händer men....
....jag menar som så....
alla har ju sina idéer om vad som är bra och vad som är dåligt, och tänk om alla andra tycker jag gör fel?
Jag vet att jag kan vara lite "gå-påig" och jag vill inte att andra ska säga att jag "tar över"
att Maria inte får ha sin egen häst ifred och göra som hon vill....att hon måste rätta sej efter mej?
usch, det är svårt att förklara hur jag tänker.....
.ibland är jag så kaxig och självsäker, men nu känner jag mej otillräcklig :(
Trots att jag vet vad som ska göras och att jag kan, att jag byggt upp och ridit till hästar förr....
Jag tror det är Ava som tagit mitt självförtroende ifrån mej, när det gäller hästar.
Fy vilket svammel.....
 
Som avslut visar jag några fina bilder jag stulit ur Marias fb, 
 några av dom Petras syster tog förra helgen
 
 
 
 
Ja, jag är lite tjyvaktig ;)
jag vet att jag får ta de för Maria, och eftersom fotografen lagt dom där så antar jag att det är ok att jag kan lägga ut dom här.
Men jag vill naturligtvis ge Marie och Petra kredit för deras fina bilder.
Varken Maria eller jag klarar att fotografera så.
 
I morgon ska jag rida lektion för Jenny K,
det ska bli kul....Jenny kommer ibland och det var hon som höll lektion när Ebba red Ava sist.....
då Petra tog alla dessa bilder på kickar och skutt.
Hoppas verkligen inte Ava är på det humöret i morgon, för då blir det väl till att käka grus ;)
 
Om jag sen jobbar Magnus eller om Maria B kommer, det återstår att se.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Nej, jag har inte glömt

Kategori: vikt(igt)

I går skulle jag skriva det vikt(iga) inlägget, jag hade tänkt göra det på rasten.
Jag jobbade ju heldag, men det var fler som hade rast samtidigt så det var inte att tänka på...när jag kom hem kopplade jag bort allt som hade med datorn att göra...vi hade en sån där mysig kväll i köket istället.
En så´n kväll när vi hjälps åt med en god middag, dricker ett glas vin, tänder ljus och sitter och pratar länge vid matbordet.
 
När jag började fundera på inlägget idag såg jag att jag nog vimsat till det igen ;(
Min våg väger några kg för mycket, mellan 3.8 och 4.3....så jag räknar av det varje gång jag väger mej.
Trots att jag jobbar med siffror (pengar) är det min svaga sida så jag har räknat fel.
Nu har jag räknat flera gånger både med papper och penna, i huvudet och med miniräknare och konstaterar att jag lurat alla.
 
Förra veckans resultat var 
- 1 0 inte -0.3 som jag redovisat.
denna veckans resultat 
+ - O
 
Eftersom jag har så svårt att hålla ordning på alla dessa siffror har jag bestämt, att nästa vecka ska jag avslöja hur det gått under detta knappa år och sen börjar jag om därifrån.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Behandling

Kategori: Hästarna

Som många av er kunde läsa på FB igår så var det inte helt och hållet glada besked Dörthe kom med.
För Avas del går det åt rätt håll, och det är inte utan lite stolthet jag tar emot berömmet över hur väl jag jobbar henne. Jaja...med lite hjälp av tjejerna ibland. Jag jobbar ju en del från marken och jag sliter i sadeln, det är ju inte bara det att hon ska vara lydig, hon ska ju bygga muskler så hon hennes kropp håller många år.
Och det är just det jobbet jag känner mej lite mallig att jag gör så bra att jag blir lite skrytig.
 
Jag visade de senaste bilderna på Ebba och Ava
 
och de på Petra och Ava
 
 
Och de på mej
 
Ja, det är ju många fler än dessa, men kan ju inte lägga ut allt här ;)
 
För Magnus del var det inte så bra, det var till och med ganska illa :(
Han har tappat sina ryggmuskler och hade ordentligt ont, hela rygmuskulaturen började pulsera när Dörthe tryckte på en viss punkt :(
Jag fick massa övningar att jobba med nu tills Maria kommer hem och hon tyckte det skulle vara toppen om Petra kunde hjälpa lite också.
Hon fick se bilder när Petra red honom också, tyvärr har jag inte lagt in dom på datorn än,
men Dörthe tyckte det såg väldigt bra ut.
Alltså, Magnus ska inte vila, han ska jobba mycket med rygen, både från marken och sadeln.
Vi får se hur mycket vi orkar med och hinner tills Maria kommer,
vi har ju faktiskt egna hästar som behöver oss också ;)
Men jag ska göra så gott jag kan för att Magnus ska få mindre ont och förhoppningsvis bokar Maria en ny tid med Dörthe snart.
 
Jag hinner inte svara på era kommentarer nu, men hav tröst....
det kommer.
Nu full fart mot jobbet....
 
ha det bäst,
Marianne

Skutteliskutt

Kategori: Lektion

I går gick det helt plötsligt inte att dela från runastic :( 
åhhh vad tekniken ska krångla ibland. Leo och jag tog en lite längre runda än vi brukar i alla fall.
Jag hörde att det varnats för översvämmningar norrut, men här var det soligt och fint mest hela dagen.
 
Jag hann vila ordentligt innan Janne kom hem och sa att vi fått en ny ungtupp.....en renrasig islandstupp :)
 
 
 vi släppte in den i hönshuset och tänkte den skulle stanna där någon dag och bo in sej....
tänkte vi alltså, men det tänkte inte han.
Han sneglade mot luckan och sen hoppade han ut....grrr
Vi bestämde att fånga in honom och låta honom vara i lådan tills det var mörkt och de andra nattade,
men han lyckades smita ut från själva hönsgården också och spatserade iväg mot skogen.
 Jaha.....det var den tuppen det :(
 
 
Petra kom och vi gjorde iordning hästarna till hopplektionen, hon skulle ju rida Magnus för tredje gången.
 
Lotta hade byggt tre hinder efter meddellinjen och två på ena långsidan,
när vi värmt och började hoppa var Ava lite slö, men hon kom snart igång...
att hoppa i serpentin är inte lätt med en stor pålla som inte är så mycket hopptränad,
det känns som att styra runt en långtradare i ett villområde.
Men vi klarade det ganska bra ändå....jag är ialla fall nöjd, 
hon bytte galopper oftast där hon skulle......de gånger hon inte föll ner i trav förstås.
Men det var jag som inte drev ordentligt, jag har också så svårt med serpentinerna.
Jag hänger liksom inte med...jag skyller på avsaknad av balansen, men sanningen är nog att vi inte tränat tillräckligt på det ;)
 
Bild från i lördags när Petras syster fotade, vi var på väg över en studs.
 
Petra red jättebra med tanke på att hon inte känner Magnus så bra och han tog så gott som alla galopper rätt,
nåt tillfälle kom han fel, men hon rättade snabbt.
Jag tror hon var nöjd, men jag vet att hon har stora krav på sej själv....
Ja, ni får läsa hennes blogg om ni är mer nyfikna ;)
 
När vi kom hem gick den nya tuppen runt hönsgården...han väntade på att de andra skulle natta sej så han kunde gå in.
Han vet att han är lägst i rang i och med att han är nyast, så han vet att han ska in sist och ut först...
hönsens värld är förunderlig.
Eftersom han är sen islandshöna som Doris, så döpte jag honom till Harry....
det passar väl bra?
DynamitHarry och Doris hahaha
 
I dag kommer Dörthe för att ge lite el och massage och sen är det jobbelijobba för mej,
bara några timmar, tack :)
Och solen skiner idag med :)
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Onsdag

Kategori: Allmänt

I går hade jag tänkt nöta lite i ridhuset, jag hade också tänkt ta min juicedag. 
Så blev det förstås inte.....jag fick hoppa in en extra dag på jobbet 9.30-16, inte så lång dag egentligen, men jag som är lite klen blir trött även av ett sådant pass.
Ava kom galopperande så fort jag visade mej, och jag fick så dåligt samvete...lilla gosegumman <3
Jag tog in dom för att äta och sen fyllde jag hö i hagen.
Hon ville inte släppa mej när hon skulle ut igen....hon tjatade att vi skulle göra något,
men jag hade ingen energi kvar :(
Jag pysslade lite på gården och varje gång jag kom nära hagen lyfte hon huvudet förväntansfullt och kom i galopp.....stackars lilla övergivna Ava ;)
 
 
För någon månad sen lovade jag ju Anna att visa min "bollskor" Kommer du ihåg det?
dom heter easytone egentligen, men jag säger bollskor haha
 
 
Dom är runda under och gör att det blir pyttelite obalans så jag tränar rumpa och lår när jag går.
Jag tror alla sett sådana, men jag lovade ju visa dom här.
Jag har slitit ut ett par redan och de är bland de skönaste skor jag haft.
Nu när jag började använda dom efter sommaren fick jag faktiskt lite träningsverk i rumpan haha
 
 
På jobbet finns en kille som är superduktig på datorer, jag pratade lite om de två krachade datorerna vi har, 
och alla bilder som försvunnit....och gissa vad?
Nu ska han försöka få fram dom :)
Först och främst gav jag honom den gamla laptopen som vi tömde för den var så seg,
 får han fram bilder på den blir jag överlycklig.....
vi har ju flygbilder över osdal och massa fina bilder på alla hästar som varit inhyrda här.
Håll tummarna nu är ni snälla :)
 
 
 Maria är ute och reser igen.
Denna gången är hon i turkiet och blir borta två veckor.
Petra ska ta med Magnus på lektionerna och Maria B ska rida några gånger också.
Kanske tar jag med honom ut någon dag, vi får se, jag får ju sköta hennes kaniner och ankor också ;)
Det är skönt att vädret är så bra att hästarna fortfarande kan vara ute på nätterna,
jag hoppas det håller i sej, det blir så mycket enkare än om jag ska släppa ut/in och mocka med.
Jag tror inte dom varit ute så länge någon höst....måste kolla i anteckningarna. 
 
 
 
Ikväll är det hopplektion på ridskolan,
det ska bli kul och jag ska INTE stöka runt för mycket idag så jag gör slut på energin :)
Petra tar som sagt Magnus.
 
Eftersom det inte blev någon juicedag i går, så får det bli idag istället. 
Det är inte min mening att juica på onsdagar, men nu hade jag köpt alla grönsaker och frukter och vill använda dom medan dom fortfarande är fräscha.....inte lätt när planeringen aldrig ska hålla :(
 
Nu tigger Leo om promenad så får väl göra som honom till viljes
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Hösten gör sitt intåg

Kategori: Allmänt

I morse när jag tittade på termometern kändes det inte kul, 4.1 grad!Jag kände i går att det nog skulle bli kallt i natt så jag puttade in alla unghöns som somnat utanför luckan.Det är de gamla tanterna därinne som inte släpper in dom så dom stannar ute.Men jag vill inte som ska sitta ute och frysa....kycklingmamma är precis vad det låter hihi
Ava fick sin tömkörningssele på i går, jag hade tänkt gå till ridhuset men ångrade mej, Leo fick följa med så gick vi i skogen istället, Vi gick över berget, backe upp och backe ner, för att ge lite extra styrketräning stoppade jag mitt i backarna ett par gånger.Jag gick just och funderade över hur snäll och medgörlig Ava är när vi jobbar från marken, men det var precis som hon påminde sej om att hon var för snäll och så började hon krångla.Inte så mycket, men hon ville inte alls stanna i nerförsbacken, hon började skruva och trippa sidledes.Jag pratade lite med henne och berättade hur fjantig hon var, att vi skulle göra som jag ville och vips så hade jag min fina Ava där igen. 

Nu är det slut på sötebrödsdagarna för den där lilla rymlingen,hon satt bakom huset så Janne och jag jagade in henne i en återvändsgränd :)Nu är hon med sina systrar igen.Kaninskrälle haha.
Nä, nu är det frukostdags för de där ute och sen en promenad med Leo innan det är dags att gasa till jobbet.
Ha det bäst,Marianne

En ledsam historia

Kategori: Från förr

Det får bli ett extra inlägg idag....jag har något att berätta angående det där att bli arg och skrika på sin häst.Ni som följt mej länge vet att jag hade en väldigt mysig tjej i 20-årsäldern, här de första åren, J, hon var medryttare till Brigade när vi bodde i Sthlm och när vi åkte hit kom hon och bodde här ungefär en vecka varje månad. Jag gav henne halva det varmblod jag hade fått, Pale Clamber, och vi hade så himla mycket kul ihop, hon var en toppentjej helt enkelt, mjuk, klok och rolig. Men vår vänskap fick ett abrupt slut och jag har saknat henne väldigt mycket sen dess, jag har mailat och försökt återuppta vår vänskap, men hon bemödar sej inte ens att svara. Nu var det ju inte det jag skulle berätta, men för att ni bättre ska förstå.

Det föll sej så att jag sålde min halva i Pale och hon tog honom till sthlm nästan ett år, där träffade hon en synnerligen otrevlig människa, C som tydligen hade svårt med vänner,hon köpte J, eller åtminstone tyckte jag det. Hon köpte massa saker till sin häst och sen "hade hon ingen användning" för det och gav det till J. När Pale kom tillbaka hit på hösten funkade allt bra, men sen skulle C åka till Irland och jobba, hon skull ha med sin häst, J bad att den skulle få stå här en månad först. Jag kunde väl aldrig ana vad som skulle komma....C kom med hästen och stannade här några dagar, J blev som förbytt, kaxig och dryg....dom satt i ridhuset och skrävlade om deras vänner bratsen. Jag skämdes faktiskt då. Sen åkte C, och J skulle ta hand om hästen den månaden innan den skulle åka efter till Irland.Den där hästen var helt galen, när jag öppnade boxdörren möttes jag av en stegrande häst som stod och viftade med hovarna över huvudet på mej, och då skulle jag gå in, byta från natttäcke med hals?! Sen skulle jag sätta på två täcken innan hon skulle gå ut....det var 10 grader varmt då men slaskigt. J skulle ut och rida en dag, jag var klar i stallet och gick in. När jag gick ut 1 1/2 timme senare för att säga till att maten var klar,stod J där ute och skrek så hon var illröd i ansiktet, hon hade ett spö i handen och slog och slog på den stackars hästen....jag blev helt chockad och röt i -Vad f-n håller du på med? Då visade det sej att hon inte kommit ut på ridturen än...hon hade inte fått hästen att lyfta hovarna så hon kunde brodda henne. Jag blev så arg, ledsen och besviken, aldrig hade jag kunnat ana att min goa J skulle kunna uppföra sej så :( Jag sa att i mitt stall slår vi och skriker inte så till hästarna, svaret jag fick gav mej ännu en chock....-Man måste slå och skrika på den här hästen om man ska få henne att lyda!(vilket hon rydligen inte fått ändå) Mitt svar till det var givet- Då ska den hästen i stå här i mitt stall!

Inom ett par dagar hade hästen flyttat och ett par dagar senare flyttade hon Pale också,vi har inte pratat sen dess. Hon var så arg på mej, men jag tror nog att hon mest var arg på sej själv.Sen kom hon inte och städade, hon messade mej och frågade om inte jag kunde göra det...-Visst, men du vet vad det kostar?Det blev ett j-a liv för jag ville ha betalt för att städa efter de två hästar hon haft här.Precis som om min tid och vår vänskap inte var värd något.
Jag har inte en aning om hur det gått med den hästen, jag följde hennes blogg ett tag, men inläggen kom mer och mer sällan och till slut upphörde dom.Pale är en duktig hopphäst och tävlade för fullt sist jag forskade, då var han utlämnad på foder. 

Enligt mej så är det inte konstigt om hästen blir galen och ilsken, om ägaren och de runt den anser att hon behöver stryk så fort man ska göra något.Trodde dom verkligen att jag skulle ta spö med på morgon och börja med att klappa till henne som morgonhälsning?

För rättvisans skull

Kategori: Allmänt

I går tog vi en skosgtur utan jobb, inte ens en liten sidförflyttning på skogsvägen. Det gillade Ava, hon var pigg och hade ett bra gung i steget, jag kände energin bubbla i henne....härligt. Vi skrittade mest men den lilla bit vi galopperade höll det på att sluta i gruset....mest för Maria men jag satt lite på sniskan också...å vad vi skrattade sen. Vi red ner på en liten "avkrok" som går bredvid ängen, först ner, sen en stig och uppför en liten backe, Leo sprang före och när han var uppe vände han för att busa med hästarna. Han leker med dom som om dom skulle vara hundar.....hoppar och slår med tassarna mot marken....eftersom det är en liten krök på stigen försvann han ur sikte nå´n sekund, sen såg Ava honom när vi var nästan uppe...hon tvärstannade och Magnus som kom bakom gjorde detsamma plus att han slängde sej åt sidan. ' På kvällen följde Maria med på bio, vi såg Monika Z och det finns inte en chans att jag får med Janne på en så´n film. Den berörde mej ganska mycket, det känns så sorgligt på något vis att de stora artisterna som är älskade i hela Sverige och halva världen (hmm) ska vara så ensamma och må så dåligt periodvis. Att det ska till massa sprit och piller. Sen var jag lite besviken på att inte få höra hennes röst....den skådisen var duktig och gjorde det jättebra, men ändå...det blev liksom lite fel....tycker jag alltså. Filmen var sevärd för mej iallafall. Krångel på blogg.se igen, det blir inga bilder och jag kan inte centrera texten....jaja, ni får stå ut ;) I dag blir det tidigt jobbpass, gäsp..... Ha det bäst, Marianne

Inte undra på....

Kategori: Allmänt

Var det någon av er som lyssnade på p3 i går morse/fm?
Det var en diskussion om skiljetecken, bl.a semikolon.
Jag blev något förvånad när en utbildad journalist erkände att hon inte visste hur hon skulle använda det.
Sen började jag fundera på om jag vet det? Använder jag det på rätt sätt?
Ni har kanske inte tänkt på att det faktiskt dyker upp här i min blogg lite då och då?
Hur använder ni det? Om ni använder det?
Sen funderade jag över utropstecknet.....hur använder jag det?
Ska det användas för att understryka allvaret i saker? 
Eller som ett avslut, lite mindre tvärt än punkt?
Eller är det ett "argt" tecken? Som visar att man skriker? Utrop.....?
 
Det där stannade i min skalle över dagen och senare på eftermiddagen hörde jag en intervju med en kvinna och hon använde ordet remarkabelt .......med svenskt uttal, så som det låter helt enkelt.
Är det ett ord i svenska språket? Jo jag har hört det förr men det finns ju ord som har samma innerbörd som är enklare att säga och enklare för "vanligt" folk att förstå.
 
Psykopaten (mitt x) använde ofta ord som han trodde man inte förstod, det var ett sätt att trycka ner andra.
Att visa att han var välutbildad och därmed en bättre människa....eller nå´t sån´t
ja ja....bara en liten fundering  :)
 
Ava fortsätter fresta på mitt tålamod, suck!
I fredags red vi en liten skogsrunda, på hemvägen stannade vi på ängen och jobbade på volterna.
Oj vad sur hon blev,
vadå jobb? vi skulle ju leka!
Som vanligt gjorde hon allt för att pröva mitt tålamod...läääänge....
till slut fick hon som hon ville...det brast för mej :(
jag började höja rösten och ryta till henne hur jobbig och dum hon var som alltid ska bråka.
Min lilla skrutta.....förlåt, jag skäms såååå att hon lyckades få mej ur fattningen :,(
 
Men det gjorde verkan....det var precis som om jag bytt häst,
helt plötsligt flöt vi fram fint på volten.
Jag red någtra varv åt båda hållen medan jag överöste henne med klappar och beröm,
hur lätt är det att berömma när man kokar av ilska? 
Maria och Magnus var klara med sitt så dom väntade och jag fick lite skäll av Maria för jag inte klarade att bita ihop....hon säger att det inte hjälper att höja rösten eller bli arg, men det gjorde det ju? :)
Sen lät vi dom sträcka ut i en skön galopp, hon hade inga problem att ta höger galopp ens på rakt spår helt plötsligt?!
Men det är väl inte meningen att jag ska bryta ihop för att hon ska lyssna?
 
 
I går skulle vi hoppa, Maria hade inte tid att rida så Petra lånade Magnus och lillasyster Marie fotade.
Ava var lite emot först, men hon var sugen på hinder, det kändes :)
Tiina var med på Kotten och tog några skutt men när det var dags att höja satt Petra upp på honom.
Det gick bra några gånger, men sen blev det ett stopp och Petra gled som på en rutschkana ner över halsen på honom....hon gjorde inte illa sej så upp och på hindret igen.
Slutligen satt hon upp på Ava så hon också fick känna på lite högre än de löjliga 60-70 jag hoppat.
Då passade jag på att ta några skutt med Magnus.....det är flera år sen jag hoppade honom och jag hade glömt hans speciella skutt haha.
Det var kul.....precis som förr i tiden när vi ofta var några stycken som byggde små banor och red tillsammans.
Det kommer foton så småningom....hoppas jag :)
 
 
 
 
Jag måste berätta en sak till.....
Sommargästen B-M kom förbi i går och jag bjöd på ett glas martini rosso,
vi kom att prata om silverbestick av någon anledning, hur mycket jobb det var förr när det skulle putsas till jul...
för att inte tala om kristallkronorna som skulle plockas ner och tvättas prisma för prisma.
Ja jag är nog lastgammal som har sådana minnen ;)
Hur som helst, när vi satt och ojade oss över allt jobb kom min mamma....
hon sa att jag skulle inte sitta där och beklaga mej, för jag hade ju inte gjort annat än sprungit runt och lekt medan de andra slet med silver och kristall.
åhhh min mamma......<3
Hon dog -97
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Fredag igen

Kategori: vikt(igt)

Den där magåkomman hade nog en mening ändå....
denna vecka har det fortsatt gå neråt
 - 0.3 kg
 
När jag inte slutade må illa efter jag ätit något så bestämde jag mej för att ta en juicedag, 
den enda dagan som skulle passa var onsdag, jag tvekade lite eftersom det är ridskola på onsdagar, 
men funderade på vilket som var värst...
rida med kräkkänsla i halsen eller rida utan att ha ätit ordentligt.
Ja, vad skulle ni valt?
 
 
 
Nina och Sussie har frågat angående dessa juicer så jag tänkte berätta lite här.
 
Jag börjar dagen med ett glas citronvatten, det ska väl egentligen vara pressad lime eller citron,
men jag har en så´n där liten flaska....det har jag börjat dagen med så länge jag minns så det är inget nytt för mej.
Det dricker jag medan jag gör iordning frukostdrycken.
Det tar lite tid, men jag antar att jag ska få rutin och att det kommer gå fortare om ett tag.
I och med att jag dricker ca 5 dl varannan timme känner jag ingen hunger...
blodsockret hålls på en jämn nivå och det där suget efter "nåt litet" kommer aldrig :)
Jag har inte koll på hur mycket frukt, bär och grönsaker jag använder, men det är gankska mycket.
Tex. den frukosten som jag lämnade receptet på förut....
tre apelsiner, två morötter och ingefära....
en annan kan det vara 5- 6 selleristjälkar, ett par näver spenat och ett par frukter.
Jag blandar inte med vatten, det är ju knappt några kalorier i dessa juicer och jag har inte räknat ut något sådant.
Det känns inte viktigt för mej.
De med kokosmjölk eller mandelmjölk är det förstås massa kalorier i, men det känns som om de är de enda och man behöver ju faktiskt dessa (tror jag).
 
I huvudsak använder jag denna maskin på bilden,
var juicen kommer ut ser ni ju, och i andra änden samlas allt skräp,
såsom skal, kärnhus och annat...
i vissa fall använder jag stavmixern....den (godis)drycken ni fick receptet på i förra inlägget mixar jag.
"skräpet" kan man använda i grytor eller mjuka kakor(läste jag i min receptbok) 
men jag låter hönsen frossa i det, till deras stora glädje.
 
De dagar jag juicar känner jag mej behagligt mätt och pigg....för att inte tala om dagen efter,
wow.....allt känns toppen....
men det är ju inte så konstigt egentligen, jag fullkommligt proppar kroppen full av vitanminer och nyttigheter...
inget som lägger sej som en klump i magen som tar en massa energi för kroppen att ta hand om.
 
Att jag var så trött i onsdags tror jag har flera orsaker,
jag har sovit otroligt dåligt under de senaste veckorna när jag mått illa,
jag var helt uttömd på krafter efter penicillinkuren och att inte fått behålla maten
stress och slutligen den där eländiga kaninjakten istället för middagslur.
 
I går var jag oförskämt pigg och glad och jag kan berätta att illamåendet är som bortblåst....än så länge.
 
Tja...det var väl allt....
förutom att den där lilla retsamma kaninen satt på trappen i morse när jag kom ut,
men den hoppar så klart iväg under altanen så fort jag kom nära.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Varför?

Kategori: Gården

I går lät jag småkaninerna gå ut en stund.....och ut gick dom.
Åtminstone tre av tjejerna
 
Det är ingen nyhet att kaniner gräver, men jag har passat dom ett antal gånger och dom små har inte grävt tidigare, men i går när jag skulle titta till dom efter ett par timmar stack det upp sex öron ur gräset.
Leo blev överlycklig....jaaaaa....nå´n att jaga...det gick undan kan jag säga.....såg nästan ut som kaninerna flög.
Leo var faktiskt till stor hjälp, för han tröttade ut de små tills jag kunde ta dom....eller två av dom, en är fortfarande på rymmen och den lär vi väl aldrig se mer.
Leo och kaninen skuttade runt under cypressen och ankorna tittar nyfiket på.
 
Tyvärr hade en av de små dragit upp ett sår på ett bakben så den fick sluta sina dagar senare på kvällen.
 
Jag var lagom trött efter all kaninaktivitet, det blev inte den vilan jag tänkt mej,
men jag kom iväg till ridskolan iallafall..... 
 
Och Ava......ja vad ska jag säga?!
Jag har inget nytt eller annorlunda att komma med....jäkla häst :(
Hon är så full i fan, är jag pigg kan jag skratta åt henne, men nu när jag var trött så ville jag bara gråta.
Första halvan av lektionen när vi värmde och förberedde oss för övningen, då gick hon emot, stannade, kickade och trotsade i största allmänhet.
Jag kunde inte ens hålla henne på volten, stundvis :( 
Sen fick vi uppgiften....
in mellan två koner fyra travbommar och ut mellan två andra koner....
 galopp ut på volter så vi red som i en åtta....
vips var hon lyhörd och arbetsvillig...
förutom en gång när hon inte ville ta vänster galopp.....
det var nära jag åkte när hon kickade.
Men sen gick hon finfint....vad ska jag göra med henne?
 
Av förklarliga själ har ju inte nött så mycket som jag tänkt på senaste tiden,
men nu ska det väl inte dyka upp nåt som hindrar oss, så nu ska vi väl komma igång...igen.
Hade hon inte varit så himla gosig och tillgiven så vet i sjutton om jag stått ut.
 
 
 
Lite så här på sluttampen ska jag berätta att igår hade jag en "nästan-juice-dag"
Alltså jag drack bara grönsaks- och  frukt- juicer hela dagen, för att sen äte en liten portion med pasta och köttfärssås efter ridningen.
Det var så skönt....jag mådde inte illa på hela dagen :)
Så nu förutsätter jag att det där är över :)
 
En godisjuice istället för eftermiddagsfika;
 mixa ihop
3 dl kokosmjölk
1 päron
1 dl blåbär
 
ta ett lite större sött päron.....rena rama godiset....
 
ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Planer har en tendens att spricka

Kategori: Allmänt

Efter den där bilolyckan för 22 år sen klarar jag inte att stressa och att inte ha en bra framföhållning gör mej stressad. I går hade jag planerat att ta en promenad med Leo innan jag skulle ta upp Ava till ridhuset för att tömköra ett lite hårdare pass, jag skulle ta rätt på mina zuccini som jag plockat in från landet och jag skulle handla inför helgen.....men så ringde dom från jobbet och ville jag skulle komma in tidigare.
Kontentan blev tömkörning på skogsvägen, jobb i skritt med Leo busande i närheten, kasta i mej lite mat, springa genom affären och snabbhandla det nödvändigaste på ca fem minuter......
 
Ja ja, Ava jobbade jättefint och Leo lekte mer än normalt så djuren fick vad dom behövde ialla fall.
Ava överraskade mej faktiskt med sina ambitioner att uppföra sej och vara matte till lags.
 
(gammal bild)
 
 
På jobbet var det ganska lugnt, 
men varför kan inte folk läsa ordentligt vad som står på skyltarna? 
Det är så många som kommer till kassan, lägger upp varorna och så frågar dom
-Två för 15 kronor?
eller 
- Vad kostar det kilot?
 
Varför frågar som inte någon inne i affären om dom inte förstår?
 
Eller när de kommer på att dom glömt en vara när dom redan plockat upp allt på bandet,
som bara springer iväg och hämtar....
 
Tur att de flesta kunderna är så himla trevliga och finns det inga kunder har jag inget jobb :)
 
 
I kväll är det ridskola, jag ska vila mycket idag så jag inte är trött när jag ska gå, hihi
Maria är på annat nu på dagen så vår långpromenad hinns inte med
 
 
Ha det bäst 
Marianne
 
 
 
 

Den som gräver en grop åt andra....

Kategori: Allmänt

Jag börjar med att tacka för gensvaret på min fråga angående hjälm, det verkar som jag har de flesta med mej i denna frågan. 
Jag kan erkänna att när jag var tonåring red jag ofta utan hjälm på min hingst!!!!
Men inte sen jag blev vuxen, jag glömde hjälmen en gång för några år sen....jag hade mössa på och det kändes inte som det fattades något om ni förstår?
Jag satt på vårt varmblod Pale Clamber, bocksprångens mästare, men jag insåg efter max 5 meter att jag inte hade hjälmen på och fullkommligt kastade mej ur sadeln...
jag ville inte ens rida de få metrarna över stallplanen utan hjälmen då när jag kommit på mej.
 
Men Kerstin....att glömma hjälmen när barnen är med?????? Fy dej ;)
Och vilken ordning är det på barnen då? Som inte påminner mamma? Hihi
Och jaaaa Maria....du har ju lärt dej från början att västen hör till utrustningen, den fanns inte när jag började rida
och jag tycker bara den är obekväm och svettig....trots att jag borde använda den oftare när jag sitter på dansanta Ava.
Nog om detta nu!
 
 
 
Igår skulle vi tagit med pållarna ut på en liten bensträckare,
men medan Maria var och jobbade tröttade jag ut mej totalt.
Pållarna slapp oss och fick bara komma in för att äta.....
 
I söndagskväll fick vi en 750 kg tung rundbal med hö och det skulle upp på loftet.
Jag drog, nös och packade, drog, kliade och packade, drog, nös och packade...
till slut hade jag 18 jättesäckar fulla med hö som skulle upp....men sen väntade jag in Maria.
Det gick jättebra att jag stog i trappen och lyfte medan Maria stod uppe, tog emot och drog upp.
Hon tömde ut det och sen packade vi om alla säckar och gjorde samma procedur igen så nu ligger nästan allt  på plats.
Det finns en vinch att dra upp med, men som så mycket annat, är den trasig.
Janne har inget intresse av hästarna så för honom är det verkligen inte prio att få den att fungera.
 
Vi fick ett träningspass, massa hö i skorna, innanför kläderna och damm i näsan,
och hästarna fick mumsigt hö
 
 
 
Slutligen.....det som bestämde rubriken.
Häromdagen när jag tränade Ava på ängen började hon jobba emot mej som vanligt, 
jag kan inte förstå att hon är så stark och smidig att hon faktiskt kan sparka mej på benet när jag sitter på.
Hon böjer sej som en märla och försöker sparka bort den irriterande skänkeln...precis som om det skulle vara en bitsk insekt eller nå´t.
Jag slet med höger galopp och hon försökte slippa...jag har blivit lite snabbare att gå på så hon inte ska hinna stanna och precis när hon lyfte bakbenet tryckte jag på...vilket resulterade i att hon tappade balansen, snubblade och gick ner på knä.....
hon kom snabbt upp igen och jag kunde inte annat än att skratta åt henne.
Hur kan hon lägga så mycket energi på att slippa?
Eftrer den lilla fadäsen gjorde hon allt jag bad om...som vanligt...först tjafs och sen göra mej till viljes.
Knasigaste hästen.
 
Ha det bäst,
Marianne

Tumma aldrig på säkerheten

Kategori: Tankar

I går såg jag ett foto på ryttare utan hjälm, enligt mej är det idiotiskt att sätta sej på en hästrygg utan hjälm...
hur snäll hästan än är så kan den ju få panik över något,
det är levande varelser som vi inte kan styra över in i sista rörelse.
 
Förlåt C, men efter du läst detta kanske du förstår min reaktion?!
 
Brigade stod i ett ganska stort stall när han först kom till Sverige, där fanns en kille som var lite väl kaxig...
han red oftast utan hjälm. Vi andra tyckte han borde ta ansvar och vara ett gott föredömme för de yngre....
Vid ett tillfälle hade jag lånat stallets absolut snällaste häst till en hoppträning, det var varmare än varmt och jag bestämde att rida utan västen och tänkte strunta i hjälmen också....jag var ju redan svettig i skallen liksom och den där hästen har aldrig gjort något oförutsett......
men precis innan jag satt upp åkte hjälmen på iallafall....som tur var.
Jag hade inte levt idag om jag inte tagit på den....jag gjorde en ordentlig flygtur och i luften lyckades hästen träffa mej i huvudet med en kick...den bulan jag fick i skallen trots hjälmen....som blev sprucken och bucklig, redo för soptippen....herregud, jag ryser när jag tänker det....
jag svimmade av och när jag vaknade till förstod jag inget annat än att jag skulle hoppa.
Instruktören fick nog en ordentlig chock, för han började bygga om banan till en lite lättare.....till mej!  
Självklart lät de andra mej inte sitta upp igen.
Jag var förvirrad i flera dagar efter den där smällen kan jag säga...TROTS HJÄLM!!!
 
Vad som hände var att vi kom mot en trekombination, kanske lite för svår för varmblodet jag red,
han stannade på tredje hindret ett par gånger men slutligen tog han det,
han stannade till, jag trodde han skulle vägra igen men han hoppade rakt upp, jag hängde inte riktigt med, studsade och landade bakom sadeln, hästen gjorde det enda naturliga och kickade iväg mej.
Sparken kunde lika gärna träffat i ansiktet eller på halsen,
men den träffade ca 2-3 cm från hjälmkanten över örat.
 
Jag kan tacka min skyddsängel att jag klarade mej, mitt hjärta hade helt enkelt inte gjort slut på sina slag.
Efter denna upplevelse kan jag bara tycka det är dödspiloter som rider utan hjälm...
varför utmana ödet mer än nödvändigt?
Hur mycket ska man kräva av sin skyddsängel?
 
Jag vill gärna höra era andras åsikter om att rida utan hjälm,
jag vet ju att i högre dressyr och i westernridning är det hattar....men under träningen eller vi vanliga fritidsryttare?
Vad finns det för anledning?
 
 
 
En annan sak jag funderat på.....varför har jag inte samma energi och målmedvetenhet som spindeln?
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Jo men jag skulle bara....

Kategori: Dagbok

....ta ut Ava på en lugn skrittur.
I går alltså...inte helt i form för det, men men......
Petra hoppade ju med henne i torsdags och i fredags tog hon ut henne på en tur med nya hästar och på en väg vi bara ridit ett par gånger för över ett år sen, så hon behövde inte mer än en bensträckare egentligen.
Men vädret var så härligt och jag njöt av att sitta i sadeln så när vi kom till ängen kunde jag inte låta bli att träna lite på de volter som finns där uppe.
Maria och Magnus hängde på så båda pållarna fick jobba.....Ava fick jobba ganska mycket eftersom hon fortfarande inte förstått att det är lättare att vara med än emot ;)
 
Vi red vidare och in en sväng på en skogsstig innan vi hamnade på ängen igen.....jag tog Ava ner i pullmangraven, det har hon inga problem med och jag peppade Maria att också gå ner,
Magnus har aldrig gått där utan övertalning, men jag babblade på att ju oftare hon tog ner honom, desto lättare skulle det gå.....dum som jag var......Magnus totalvägrade..
.Maria hoppade till och med av för att leda honom över.....men nej......
jag och Ava jobbade med galopperna på volten och Maria och Magnus stred om vem som skulle ge sej först.
Till slut vann fyrfotingen, ja ja...vi vet att man inte ska låta dom vinna,
men det finns en gräns för hur länge man ska behöva tjata också.  
Nästa försök ska vi ha gott om tid och inte planerat annat än att han ska över.
Ava var sjöblöt av svett och vi andra var faktiskt ganska svettiga också så vi bestämde att avsluta turen i sjön.
På stigen ner skuttade Leo genom slyn och Ava reagerade blixtsnabbt...och jag med...hon reste sej men jag drog ner henne direkt, tappade balansen och hängde lite löst....jag bestämde mej för att jag inte skulle orka dra mej upp igen och släppte taget..
jag hörde inte att Maria frågade hur det gått,
jag studsade upp på fötterna och frågade om jag fått gräsfläckar på ridbyxorna :)
Ibland är man ju helt knäpp alltså... inte bara jag, utan Ava med....hon brukar inte vara rädd för saker....
och definitivt inte Leo.
Jag tror hon jäklades med mej för jag begärt så mycket av henne..hehe
 
När vi kom hem såg det ut så här i "mitt" nystädade vardagsrum
 
Han har bestämt att det ska bli en dörr ut till altanen han började bygga förra sommaren.....
Jag är ju jättetacksam att han hängt för något över glashyllorna så den är lite skyddad.
Jag ska inte klaga....det blir fint med en dörr ut där och han plockar faktiskt ihop efter sej.
 
 
Idag fortsatte sommarvärmen...helt otroligt vad härligt det är :)
Ridturen blev lite mer avslappnad, jag njöt och funderade på Avas helt fantastiska svävande steg...
trodde hon skulle vara lite trött och tung i benen i dag, men hon visade sin absolut bästa sida.
Att hon behöver en ordentlig genomkörare med jämna mellanrum är ingen nyhet,
men hon brukar bli tung i benen efter mycket jobb.
När vi kom runt sjön blev jag både ledsen och besviken.....
vår underbara fina mjuka galoppväg var täckt med makadam....skit också :(
Vi red upp på berget och följde skogsmaskinernas spår...så det blev lyfta på hovarna och nya vyer,
vi kom ner på den "förstörda" vägen och var tvugna att följa den för att komma hem igen
Ava är precis som Brigade var.....hon gjorde allt för att slippa gå där...
hon skruvade och ormade sej...stannade och försökte gå i snåren...som inte heller dög.
Hur som helst, när vi kom på "vår" sida till den fina sandiga skogsvägen kunde dom sträcka ut i den efterlängrade galoppen.
Jag började fundera igen.......vi tränar ju på höger galoppfattning,
när hon tog den på andra försöket,
skulle jag bryta av och ta om? Eller skulle jag låta henne fortsätta galoppera så länge hon höll höger?
Jag bestämde mej för att låte henne fortsätta för att jobba mer med v bak och på så sätt få mer styrka och mindre svårt för h galopp....min skalle alltså.....istället för att bara "åka med" och njuta så ploppade de funderingarna upp...hihi
 
Idag såg det ut så här 
 
 
Lollos pappa kom för att kolla könen på ninisarna..det blev en liten pratstund om dittan och dattan...
 
 
Nu är dörren insatt och det känns så luftigt och fint att kunna ha den öppen....
Janne var lite missnöjd över mitt fotande så det finns ingen bild på den....ännu ;)
Jag fick ett nytt problem att fundera över.....
Ska jag har en kappa? Eller gardiner till golvet?
Eller en gardin? 
Ska det vara samma som de i fönstren?
Eller räcker det med något som går i färg?
Eller kanske inget alls?
Suck......
 
Det blev ett långt inlägg, men hoppas ni är tillräckligt nyfikna att hänga med ända hit :)
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Hoppning

Kategori: Allmänt

I går var det meningen att jag skulle jobba 8-12.15, och sen hoppa med Ava på eftermiddagen,
men så blev det inte.
Jag mådde sämre igen så fick en tid hos läkaren som gav mej medicin mot magen och ett sjukintyg.
Detta var min jobbhelg, men nu ska ajg vara hemma och lata mej istället.
 
Petra tog hand om Ava, jag gjorde iordning och gick upp med henne.
Maria hade ett möte hemma med byggubbar så hon och Magnus hann inte vara med,
men hon skulle gå en promenad med Magnus så hon gjorde oss sällskap upp till ridhuset.
 
Petra och Tiina hade byggt en bana medan dom väntat så det var bara för Petra att sitta upp och förbereda Ava.
För en stund blev jag lite förvirrad, jag trodde det var Cookie som var där,
så här uppförde Cookie sej ibland och en liten stund igår var Ava någonstans i närheten av denna dans.
 
(Ni som följt mej länge har sett Hannas bilder på Petra och Cookie)
Jag ska se om jag kan lägga in någon film på när Hanna rider henne också.
Det finns dåligt med foton/filmer på mej och henne eftersom det oftast var jag som fotade/filmade på den tiden.
 
 
När Ava dansat färdigt och jag kom "tillbaka" till verkligheten såg det ut så här 
 
 
 
 
Jag har missat svara på en del frågor i kommentarer,
 
Anna frågade om kobingon,
Nej, varken Martin eller jag vann något, igår var jag och köpte hönsmat och passade på att fråga hur det gått,
Texasdagen började klockan tolv, första kossan sket 16.10 i ruta 31 och andra kossan sket 16.20 i ruta 31.
Så det blev något slags resultat ialla fall 
 
 
Cicci frågade om önsketrädet,
Nej det har inte kliat sen den dagen....märkligt kan jag tycka, men som det sägs
Tron försätter berg! 
haha
Inte för jag trodde på att det skulle slå in, men visst är det ett mystiskt sammanträffande?
 
 
Idag får Petra låna Ava igen, jag ser det lite som att vi båda gör varandra en tjänst,
hon hjälper mej att aktivera Ava eftersom jag inte har så mycket ork och jag hjälper henne att komma ut på en härlig ridtur i den underbara höstsolen...eller något sådant ;)
Nu delar hon ju häst med Tiina så det blir kanske inte så många tillfällen för dom att komma ut tillsammans.
 
Nu ska jag sluta svamla ;)
 
ha det bäst, 
Marianne
 
 
 
 

Inga överraskningar

Kategori: vikt(igt)

Jaha...då har jag tappat lite mer då....
inte konstigt alls eftersom jag knappt ätit den senaste tiden.
Lite vitt (äckligt) bröd, proviva, havreyoghurt, ett par bitar fisk, lite ris och sånt.....
den där 5:2 dieten är helt onödigt, bara att äta något magen inte tål ;)
 
Inget mer tjat om det där nu.....det var ju resultatet jag skulle delge er ;)
 
- 0.8 kg
 
Om den där medicinen jag fick i går gör nytta så har jag nog ökat lite till nästa vecka,
och ska jag vara ärlig så välkomnar jag det iså fall.
 
ha det bäst,
Marianne

Obstinata häst....

Kategori: Lektion

Fy fasen vad Ava var knasig igår....hon visade verkligen inte sin bästa sida...och sen såg hon så oskyldig ut,
som en liten hundvalp.
Hon kan då verkligen få mej att få få dåligt samvete.
Men det borde vara HON som hade dåligt samvete.
 
Medan Magnus var inne för skoing var hon lugn i hagen iallafall, trots att det tog lååång tid.
Magnus litar inte rikigt på män och han har inte lärt känna "nya" hovis än,så han krånglar lite.
 
När det var Avas tur tittade hon lite efter Magnus som fick gå ut men hon blev int upprörd att bli lämnad.
Jag tycker det är bland det viktigaste att träna, att stå inne ensamma, och det har jag ialla fall lyckats med ;)
 
Men hennes tålamod är ju inte det bästa, så när andra framhoven nästan var klar tyckte hon det var klart.
Hon satte resolut ner hoven och eftersom hon aldrig brukar stöka under skoningen var hovis nog inte beredd.
Sen var det lite krig innan den hoven var klar.
Sen hann jag knappt blinka innan bak var klara.....som vanligt, skulle hon fresta tålamodet till bristningsgränsen och sen vara som en ängel...vad är det för fel på henne? ;)
 
Ridskolan:
Jag var som vanligt trött och saknade ridlust framemot eftermiddagen,
illamåendet höll i sej och jag fick övertala mej själv att byta om och gå ut.
Ava hade sirap under hovarna på väg upp, kul kul....eller inte....
Det ändrade sej när vi kom igång, men hon var inte särskilt medgörlig ändå.
Efter uppvärmningen när det var dags för en övning, då vakande hon till...
det var väl vad hon väntat på....att få en uppgift att ta tag i.
 
Jag kämpade så svetten droppade i pannan, men tyckte inte jag fick något för det,
det är verkligen inte kul att behöva bråka och vara osams var och varannan gång :(
Så än en gång fick jag tankarna att sluta med ridningen....men Lotta sa att vi jobbat bra och att hon gick jättefint på slutet...kanske för att trösta mej, hihi.
När vi kom hem fortsatte Ava att fresta mitt tålamod, hon bufflade och stökade så jag blev galen och röt i åt henne, jag slog lite lätt med grimskaftert mot bogen, och det var då de där valpögonen tittade på mej.
Precis som hon inte förstår vad hon håller på med?!
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Ger det dåligt med tid

Kategori: Dagbok

Ja, nu har ni alla varit så omtänksamma när jag gnällt över alla mina krämpor.....tack till er alla.
Man kan ju tro att jag inte uppskattar det eftersom jag inte lyder era råd att ta det lugnt, men det är så att jag har inte tid att ta det lugnt ;)
Så egentligen har jag ingen rätt att gnälla heller....
 
I går var jag på en bussresa till Louisianna och såg bl.a. Yoko Onos konstutställning.
Det var Marias mamma som ordnat biljetter till oss.. Maria (så klart)och Lollos mamma var också med.
Det var en jättefin resa med många skratt...
Yokos konst var väl inget i jag skulle pryda mitt hem med...
 
 
 
 
 
 
 
 
Önsketrädet dä man skulle hänga upp sin lapp med önskan,
jag vet inte hur det gått med Marias men min slog in under natten, får se om det håller i sej nu bara:)
 
 
 
 
Efter muséet åt vi lunch på en helmysig liten kro,
sen åkte vi till Helsingör och hade "fri tid" ca en timme innan det var dags att åka med båten till Helsingborg och de knappa tre timmarna i bussen hem.
 
 
 
Jag borde hållit mej lugn, jag vet, men vi hade bokat detta tidigare och inget skulle fått mej att avstå.
Lunchen som jag chansade med fick mej inte att må det minsta illa, tror det var ölens förtjänst ;)
Idag är illamåendet tillbaka igen.
 
Min önskan till trädet?
Att klådan ska försvinna...ni som inte är mina fb-vänner vet ju inte...
jag har fått nässelfeber eller så har lichen blommat upp...
båda ger en otrolig klåda som man kan bli helt skogstokig av,
men i natt har jag sovit utan att det kliat någonstans :)
 
 
Nu ska jag ut och se till att Ava får nya skor,
så hinner inte titta in hos er alla, men snart så :)
 
ha det bäst,
Marianne
 

Nya tag...igen

Kategori: Allmänt

I går morse åkte Marre tillbaka till Stockholm, det blir alltid så tomt när han åker, och särskilt nu när jag vet att han inte kommer på länge.
Jag har planerat att åka upp någon gång i höst, men vi får se hur det blir,
det är ju inte bara att sätta sej i bilen och åka.
 
Det var ju lite trist att jag inte var så pigg medan han var här, men vi har haft kul ändå,
i fredags var vi och shoppade lite, som ni vet.
I lördags var vi på "texasdagen" i Svenljunga ca 2 mil härifrån.
Det är jippon hela dagen och halva natten med uppvisningar av westernridning, squerdans, linsdans, trialcykel mm
ett gäng tjejer, jag tippar på 12-15 år visade en massa färdigheter med hopprep....
jag var grymt imponerad av deras konster...och styrka...
 T.ex. alla vet den där magövningen "plankan"? I ett långt hopprep?????
Har tyvärr ingen bild på just det
 
Det fanns kobingo, inte vidare actionfyllt hihi
 
Helgrillat vildsvin
 
Martin tyckte det var supergott, vi har ätit det förr, men detta var tydligen bättre,
jag smakade lite och kunde nog hålla med.
Vi tog reda på hemligheten....det gäller att babbla på vet ni ;)
 
 Vi tittade på starten på ankracet innan vi åkte hem.
Tyvärr fanns ingen lott när vi kom, de hade varit slut en vecka....
 
Här släpps 2000 numrerade ankor ner i Nissan
 
 
 
Det har ju inte regnat så mycket i sommar så vattnet flöt på i ganska sakta tempo,
när vi åkte en halvtimme senare hade dom avancerat ungefär halva vägen till målet.
Festligeheterna fortsatte med fler uppträdanden, öltält och dans men vi åkte som sagt hem.
 
Vi hade en bra dag trots att det inte blev något Göteborgsbesök som egentligen var planerat.
 
 
Efter att Martin åkt hjälptes Maria och jag åt att städa åt ninisarna, sen var vi ute och plockade massa hallonris,
björkris och blåbärsris...mums för dom.
Hästarna busade runt i hagen så jag fick inte så dåligt samvete för Ava skull.
Hon har fått "varannandagsaktivitet" denna veckan.
Maria har gått med henne ett par gånger och Petra har ridit två gånger.
 
På jobbet hade vi inventering, jag hade kassatjänst och sagt att jag skulle komma, vilket jag ångrade :(
Men jag kunde inte med att vara ute på roligheter ena dagen och riga mej sjuk nästa,
så jag bet ihop och åkte dit, trots Marias bråkande förmaningar.
så nu får jag anse mej som frisk....och åka till jobbet igen.
 
Hittade bilden på FB som skulle varit med i förra inlägget,
 
Hahaha
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne