marresmams

Så där ja...äntligen

Kategori: Allmänt

Gårdagen gick i ett, jag hann inte med att kika in här ens en gång.
Det var jobb redan klockan åtta....det är tidigt för en som behöver lång startsträcka. 
Det var dimmigt och vackert när jag gick med Leo i gryningen, 
jag älskar denna platsen som ni säkert har märkt...finns många foton härifrån...haha
 
På jobbet var det full fart från början till slut, jag hade grymt ont i ryggen,  det högg som klnivar i länden så jag var helt slut efter de fyra timmarna.
Det tar på krafterna att hålla masken :(
 
Det fick bli en skrittur i alla fall, Atigas har varit ok en period nu så han fick följa med,
 älvorna dansade så vackert på ängen.
 
 
 
Lollo kom och slaktade alla ankor utom mamma, pappa och en dotter,
fy sjutton vad skönt....jag kan säga att de har gått mej på nerverna den senaste tiden.
Jag har inte kunnat ta ett steg utan att först fösa undan dom, så fort dom sett mej har dom kommit och spärrat min väg, vissa har bitit mej i benen för att få uppmärksamhet, det har inte gjort ont, men så irriterande.
Nu är dom äntligen borta så jag kan röra mej fritt här.
Jag kan tycka att Janne kunde tagit tag i detta med slakten också,
men han var förhoppningsvis till hjälp nu när Lollo kom.
 
Maria och jag var och hämtade mer hö
 
Ibland när jag har så där ont önskar jag att jag inte hade alla djuren, att jag bara kunde ta en tablett och sen lägga mej under filten...bara ha mej själv att tänka på....
men så kom jag på en sak...vad skulle jag göra de dagar jag inte har så där ont?
Utan djuren alltså?  
 
Ni vill kanske höra något om onsdagens ridlektion också?
Ava var piggelin men var förstås tvungen att trotsa de första gångern när vi skulle galoppera...suck!
Jag är för sen att bli arg, om jag kunde vara snabbare och inte ge henne de där sekunderna skulle hon antagligen ge upp, det är mitt ansvar och jag ska försöka skärpa mej.
Det som irriterar mej är att hon var så välvillig och jobbade på så bra,
men just den där första galoppen måste hon trotsa...varför?
Hur som helst, lektionen kändes grymt bra, som om vi hoppade upp några trappsteg.
Antagligen har Ava fattat att hon snart åker ut på annons om vi inte kommer vidare....hehe
Magnus var mjuk och fin och jobbade bra, så Maria var jättenöjd när vi gick hem.
 
I dag är det träning för Inga-Maj igen, det ser jag fram emot, och jag vågar mej på att ha förväntningar att Ava ska vara välvillig och göra sitt bästa, inte trotsa och tjafsa.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Tack alla fina....

Kategori: Allmänt

...för era tröstande ord, jag misstänker att vi alla har eller har haft någon som kämpar mot denna hemska sjukdom.
Det är väl lätt att man själv blir lite hypokondrisk?!
Som en av mina vänner, som avslutat sin behandling för två år sen, uttryckte det;
"varje gång man känner sej lite krasslig står det cancer innanför ögonlocken"
Usch!
 
 
 
Nu över till annat......
Igår var det underbart höstväder med sol och ljumma vindar, 
efter Leos promenad tog jag Ava med till ridhuset för att tömköra, 
men fy vad hon tjafsade innan vi kom dit...jag antar att det berodde på älgen som sprang här i morse,
kanske var den kvar nedanför gården?
Hon stannade titt som tätt med lyft huvud, stirrade in i skogen och försökte vända hem igen,
så höll hon på ungefär 4-500 meter, innan hon slappnade av.
 
När vi kom till ridhuset blev hon som en fiolsträng igen...jag hörde hur det blåste utanför, men hon har ju aldrig brytt sej i det förr, så jag gruffade lite på henne och försökte få hennes uppmärksamhet.
Plötsligt satt det en katt på sargen....det var den hon anat direkt när vi kom in.
Hur som helst....katten satt där och när vi tittat klart på den gav Ava mej sin uppmärksamhet,
jag fokuserade på händerna och axlarna, jag ska slappna av och hålla händerna ihop och sänkta, samt att jag var noga med att hålla min position i förhållande till Ava, det är lätt att "halka" fram.
träningen gick fint, och det kändes grymt bra när vi gick hem.
 
Jag funderade på att mocka hage när det ändå var så skönt väder,
men föll för frestelsen att åka till gymmet istället.
I dag regnar det igen, jaja...mocka hage i regnkläder funkar det med...haha
 
Som mina FB-vänner såg, fick jag svar på "kolla masken" 0 EPG
åhhhhh vad skönt :)
första gången jag kollade hade hon 1000!!!!!
sen har det sjunkit och ett par gånger har hon haft 0.
Vi kollar masken på vår och höst, hur gör ni?
 
 
 
En höna var hängig så Janne fick ta bort den när han kom hem,
jag har försökt läsa på och tror att det är ett virus som kan ligga latent länge, 
vissa hönor kan ha det hela livet utan att bli sjuka, alltså bara vara smittspridare.
Vissa hönor bara dör utan att visa några symtom, det har ju hänt ett fåtal gånger, senast i våras tror jag.
Min gamla favorithöna har varit hängig, jag har trott att det är åldern, men nu undrar jag om hon varit sjuk....
hon har ialla fall piggnat till igen så.
Nu är jag orolig att alla höns ska bli sjuka och dö :(
och i så fall är det väl en tidsfråga innan ankorna också blir sjuka.
dom som skulle varit slaktade för länge sen...nä inte ta ut något i förskott.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Vad är det som händer?

Kategori: Tankar

Det känns som om jag blir omringad och kvävd av denna hemska sjukdom....cancer...i går fick jag besked om att ännu en i min familj är drabbad.....jag vill bara skrika rakt ut, men gråter tyst i min ensamhet istället.
Varför ska livet vara så himla orättvist?  
Vissa ska kämpa och klättra över höga berg för att sen mötas av ännu ett berg som är ännu högre och kräver ännu mer..
att behöva kämpa för allt, medan andra åker rutschkana hela livet....glider med och kan njuta av att få allt serverat.
 
Den i min familj som nu fått dagnosen, har varkligen inte seglat runt i livet på en räkmacka....hon har kämpat med sitt och nu äntligen verkade det som om hon skulle få njuta av livet och få det lugnt och skönt....men nä...
man blir så arg, men vem man ska bli arg på?!
 
"Vad är meningen med livet?"
Jag har alltid trott på ett liv efter detta, jag kan ju inte annat, med tanke på att jag mött många från andra sidan.
Jag har tänkt att det som händer i detta liv, är en förberedelse för att klara av nästa...men med tanke på hur hårt livet är för vissa av oss....hur ska nästa då bli?
Jag ska börja tänka tvärtom nu....att de som haft medgång och glassat runt ska få motgångarna och de som haft det motigt och behövt kämpa mycket ska få åka med och njuta av det goda...
 
Ha det bäst,
Marianne

Lösenord

Kategori: Tankar

Har funderat lite på detta med lösen,
Jag har ju lösen på min vikt(igt) blogg, den skriver jag mest för min egen skull och några som från början ville vara med att peppa och bli peppade, utbyta tips och erfarenheter.
Numer är det nog ingen som loggar in och läser regelbundet, och det är förståeligt, 
de bloggar jag läser som har lösen, blir färre och färre...det är krångligt att logga in och dessutom ska jag komma ihåg alla olika lösenord...
"vem har vad, nu igen" det är förstås bara att prova sej fram med de lösenord jag har.
Det blir liksom inte lika lättvindigt som att bara skriva in adressen och vips är man där.
Så känner jag det iallafall,
har man dessutom olika lösen på olika inlägg....nä då får det vara helt och hållet.
 
 
Jag skriver öppet i denna bloggen och jag har inte en aning om vem som läser,
det finns viss risk med det, men tänker inte så mycket på det....
det är svårt att skriva och saker kan lätt missuppfattas, men jag är jag och det är såhär jag är...
En enda gång har jag fått en otrevlig kommentar,
det är flera, flera år sen, den tog jag bort direkt när jag såg den,
och jag spärrade den ipadress den kom från....för jag vet vem det var som skrev.
Om han läser numer vet jag inte, gör han det så har han väl något intresse av mej och varsågod,
...här är mitt liv.
Eller det kanske är Ava han i så fall är intresserad av? 
Hästen han skulle köpa, men ångrade sej i sista stund...sa att det var "en jävla skithäst" 
 
Att vissa har valt att sätta lösen på sina bloggar har jag absolut inga åsikter om, 
var och en gör som den känner, 
och i några fall förstår jag fullt ut att de valt att ha det så.
 
I dag ska Ava få vila, hon har en hård vecka bakom sej och har gjort sej förtjänt av en semesterdag,
Atigas är för närvarande ohalt...det känns fint :)
Jag hopaps det håller i sej nu så han kan får komma ut i skogen lite.
 
 
 
Ha det bäst 
Marianne
 
 

Tålamod är en dygd

Kategori: Allmänt

"Tiden går, den kan ej annat,
men sakta, sakta så förbannat"
När jag var yngre samlade jag på så´na här små citat,
jag har skrivit upp dom i en liten nött anteckningsbok som jag brukar bläddra i då och då,tyvärr har jag inte skrivit upp källan till just denna.
Ibland ploppar dom bara upp i huvudet, 
denna ploppade upp i går, då jag bestämt mej för att ha en lång skön slappardag....och klockan tickade på i racerfart.....
 jag började så klart fundera....Vadå? Tiden går ju inte sakta? 
jaaaaa.....jag vet, jag är knäpp haha
 
Min sköna "slappar"dag;
Storhandla, 
rida ut i regnet,
mocka boxarna och hagen,
städa golven inne, fixa tvätten,
köra igång middagsgrytan och slutligen hamnade jag i soffan med knastrande brasa och en god öl,
men då var klockan redan över sex, det är väl inte meningen att jag ska slappa.
 
 
 
Den här *svordom* tekniken...gha..
filmerna från i fredags var klara i går kväll, att laddas upp på youtube,
jag satte igång och tänkte det skulle vara klart när jag skulle lägga mej, men icke!
I morse var det inte klart så jag startade om allt....några timmar senare när det fortfarande inte var klart startade jag om det igen....
Dessutom......jag skrev ett blogginlägg i morse....men var tog det vägen?
Borta!!!!!!
 
 
I dag har Ava och jag varit på tömkörningslektion, instruktören heter Alexandra.
Jag har ju tömkört rätt mycket, men det var Brigade som lärde mej,
och med mitt sjunkade självförtroende har det blivit mer och mer sällan jag satt på selen nu,
men jag fick en del beröm, så jag är väl inte så kass ändå...hihi
Det var himla kul att vara med i alla fall, man har alltid massa att lära och jag fick bra tips, både när det gäller jobb med töm och i sadeln.
Dessutom berömde hon Ava också, dels för hon förstod och var med direkt men sa också att hon är vacker och trevlig, fint byggd och sån´t som man vill höra....hihi
Det är inte bestämt när Alexandra kommer tillbaka,
men jag hoppas det inte dröjer alltför länge.
 
 
 
Film på första ritten i fredags, LC:1 
Ava överraskade mej totalt, på framridningen var hon som en helt ny häst,
full av energi och inte det minsta lilla frågetecken,
hon gjorde allt jag bad om och inte en endaste liten protest...
att hon inte ville riktigt inne på banan fäster jag mej inte så mycket vid,
med tanke på hur vi haft det den senaste tiden är jag nöjd med henne.
 Min insats kan ju diskuteras...men så är det ju alltid..hehe   
 
                               
 
Film nummer två, LB:1
  Jag har en del åsikter, detta är ju en bedömningssport och jag gillar denna domaren,
hon är positiv och uppmuntrande....men men
jag tappade bort mej i programmet...jag skulle sakta av och skritta snett igenom men fick black out och var tvungen att fråga....haha minus 2 poäng....jag kan bara skratta åt vimsiga mej.
Ava tog inte galoppen där hon skulle och sen bröt hon av ett par gånger....
 
                                
 
Jag är rätt nöjd ändå...trots att jag fick sämre poäng än sist, då när jag var så ledsen.
Men allt hänger på hur Ava möter mej, slipper jag kriga så känns allt bra :)
Jag måste säga något om musiken också...
det är en av mina favoroiter sen många år, så det är inte bara för att tacka Maria för filmerna :)
 
Just ja...Petra lånade ju Ava och red LB, ni kan se hennes ritt på 
http://josefssonpetra.blogg.se  
 
Ha det bäst,
Marianne
   

KM

Kategori:

Antar att några är nyfikna på hur det gick i går?!
Jag kan väl säga som så att jag är nöjd med Ava, hon var en helt ny häst redan på framridningen.....som sagt, jag förstår mej inte på henne.
Min egen insats kan man ju diskutera, men men...huvudsaken är att vi slapp bli osams.
Jag ska berätta mer senare och då kommer det filmer också. 



Ha de bäst,
Marianne 

Dagen K är här

Kategori: Hästarna

Det har blivit mycket ridhus det senaste, men som tur är så gillar Ava att vara där....
i går följde Maria och Magnus med upp.
 
 
Vi satte upp en kavaletti-studs, och sen ett språng till ett litet kryss,
Vi fick inte till det riktigt med avståndet, jag har lärt mej 3 m/ språng + hindrets höjd,
men antingen passar det inte Ava eller så har jag tappat förmågan att stega upp en meter, 
hur som helst, jag satt av och flyttade krysset, och sen var det dags för lite maktkamp när jag skulle sitta upp igen, jäkla sto.....
varje gång jag ställt henne rätt och klev upp på pallen flyttade hon sej...ca 10-15 gånger, 
jag kunde bett Maria om hjälp, men det kändes som Ava skulle vinna då.
när hon tyckte jag var tillräckligt arg, ställde hon sej fint och lät mej sitta upp,
sen var hon så mjuk och fin att rida, 
när jag skötte mitt så skötte hon sitt....det var inga problem att få rätt galopper eller flytta henne på volterna...
men det är inte så kul att alltid behöva bli osams med henne innan vi kommer dit...:(
 
Helt seriöst så kommer tankarna på att sälja henne oftare och oftare, 
det ska vara kul att rida men detta är fan (förlåt) inte kul längre.
Ska man vara ledsen och kanske gråta var och varannat pass?
Nästan alltid behöva förtränga de dåliga känslorna och försöka plocka fram något som gått bra?
Om jag ska fortsätta kämpa med henne mycket längre nu kanske all glädje försvinner....
att jag till slut inte ens vill se åt en häst...
det går upp och ner, det vet jag, när hon är "normal"  är hon världens finaste och skönaste att rida,
vi har kommit långt, men :(....så känns det nu....
 
Återgår till gårdagens träning;
Efter en del tjat från mej gjorde Maria och Magnus bra ifrån sej....
jag skojade lite och sa att nu var det min tur att vara pine in the ass...haha
Maria har sina svagheter i hoppningen och hon överför dom så klart till Magnus,
men när jag tjatade och drev på så släppte det och det flöt på så fint.
 
I dag är det dagen K som i KM, 
vi har minimal chans, det vet jag förstås, när jag anmälde mej kändes det roligt och att det var ett bra träningstillfälle, men nu vet jag inte...man vet ju aldrig hur Ava tänker uppföra sej.
 
Jag har lånat ut henne till Petra också, Kotten har varit sjuk och kan inte vara med, 
jag sa att hon inte fick ha högre poäng än jag.....hihi
..det låter väl troligt?
Hon är så gott som född på hästryggen.
Håll tummarna för mej att Ava kan visa sej från sin bättre sida i kväll.
 
Ha det bäst, 
Marianne
 
 
 
 
 
 

Positivt tänkande

Kategori: Allmänt

Det är en vanesak, eller hur? Att försöka hitta något positivt i det som händer.
I natt var det svårt när jag vaknade tredje gången på en timme...och Janne snarkade för fullt.
Till och slut kom jag på det...jag kan ju inte vakna om jag inte somnat först...det är väl positivt att jag somnat...hehe
Efter en dålig natt blir det lång startsträcka,
lite typiskt när man inte har så himla mycket tid...
jag tänker inte stressa,jag tänker prioritera bort något av det jag tänkt....känner mej duktig :)
 
 
 
Ridskolan igår;
jag var ute och mockade hage när Maria kom så hon tog in henne...inget tjafs!
hon hade energi i steget upp till ridhuset och hon kändes jättepiggelin även när jag satt upp.
Så fick hon syn på de inne i cafeterian och jag höll på att åka av...
hon har aldrig någonsin brytt sej om de där inne...inte ens när det stod ett barn och dunkade handflatorna mot rutan när vi red förbi, 
vi har tränat medan det renoverats inne i ridhuset, gubbar med illalåtande maskiner som slipat och haft sej...
hon har aldrig rört en min, men nu helt plötsligt?!
 
Lektionen var rolig som vanligt,
hon var arbetsvillig och pigg hela tiden men lite tjafs vid första galoppen måste det ju bli.
Vi jobbade på trekvartslinjen, både i trav och galopp, och sen förvänd galopp.
Ja....jag är nöjd, även om det inte blev precis som vi tänkt alla gånger, men hon var med mej i alla fall.
 
 
 
Nä, 
nu måste jag sätta fart...
 
Ha det bäst, 
Marianne

Livet är fullt av prövningar

Kategori: Allmänt

Tack för att ni delar era åsikter på mina tankar, det är så kul att höra vad andra tycker och tänker om mina funderingar :)
Egentligen finns det ju inget svart eller vitt...som vanligt....jag tänker vid en skilsmässa....då är det ju ofta en som känner sej sviken och illa behandlad...och man kanske är vän med båda..
 
 
 
Ava skruttan....vad ska jag göra med henne?
I går hade jag planerat så bra för att hinna en lång promenad med Leo, mocka boxarna, ett träningspass i ridhuset och ett på gymmet innan det var dags att åka till jobbet.
Men Ava ville annat......när jag kom till hagen började hon valla Magnus, 
han var inte road utan kom till mej, då gick hon på Atigas, men han lät sej inte heller vallas runt utan stod lugnt kvar och noppade i gräset.
Jag stod och kliade Magnus mellan ganascherna, han tyckte det var såååå skönt, 
la sitt huvud på min axel och riktigt tryckte hakan mot mot min hand.
Ava hoppade, stegrade, kickade och gjorde rusningar runt oss, men ingen av de andra två var intresserade.
Efter en halvtimme hade jag inte mer tålamod så jag tog in Magnus och sen var det bara att hämta Ava...
alltså...vad är det med henne?
 
I ridhuset var hon rena drömmen...som sagt...vad är det med henne?
Bara jobb i skritt och trav, som dagen innan, och hon var väldans sammarbetsvillig.
Jag blir inte klok på henne....vad har jag gjort för att hon ska pröva mej så?
 
 
 
Jag hann inte till gymmet :(
men idag kan inget hindra mej, idag är jag ledig.
 
På jobbet var det full fart, det kändes inte bra,
massa stress och den där välbekanta men ovälkomna känslan dök upp i bröstet, usch!
Jag tog mej friheten att maska lite...skäms över det, men jag har bestämt att vara mer rädd om mej.
När jag skulle åka hem hade jag fått två bra mess...
ett från Maria, hon hade nattat ankorna, gett hästarna kvällsmat, borstat, satt på täcken och släppt ut dom igen,
så i natt har dom varit ute, nästan 10 grader så varför inte?
I det andra messet stod att jag fått plats på hoppträningen för Jenny nästa lördag....
 
Det är min jobbhelg, men av någon anledning har någon annan fått min tid på lördagen,
antagligen någon som behöver ob-pengarna bättre än jag....hehe
 
 
 
I kväll är det ridskola, det blir spännade att se vad Ava har att bjuda på.
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Jaha ja....

Kategori: Hästarna

I går kom det riktiga skyfall emellanåt, men det finns ju inga dåliga kläder :)
Jag tog med Magnus ut på Leos morgonpromenad, Maria jobbar ju måndagar och tisdagar och nu när det blir mörkt fort på kvällarna är det inte så lockande att rida ut ensam när man är trött och sliten efter en lång arbetsdag.
Magnus var på bra humör, så bra att han försökte köra racer med mej.......han skulle visst tävla med Leo....tokiga häst.
Vi var inte så lite blöta när vi kom hem, men som sagt, det finns inga dåliga kläder.
Sen var det Avas tur, hon kom och mötte mej i hagen....skönt, ingen maktkamp i regnet.
Vi gick till ridhuset för att nöta, hon var också piggelin.
Jag jobbade med att flytta henne sidleds samt öka och minska volter i skritt minst 3/4 timme,
innan vi gjorde ungefär detsamma i trav.
Som avslutning red jag igenom programmen för att påminna mej själv om vägarna, men
jag hade bestämt att inte ens prova galoppen,
 hon kan förstås vägarna utantill så hon skruvade på sej och var beredd att protestera där vi normalt tar galopp.....lurad...hihi.
 
 
I våras på en träning, flyttade Jenny upp mina sporrar en bit, jag har inte förlikat mej med det, 
det har gjort ont under anklarna och känts som jag inte kommer åt ordentligt, igår flyttade jag ner dom igen och allt kändes mycket bättre.
Jag har hört olika om hur dom ska sitta, men jag har alltid tidigare haft dom nästan ända nere vid sulan på stöveln,
det  som känns bra för mej, kanske är det fel, men ingen har sagt något förut.
 
 
 
Så en fundering...
Vad kan man begära av sina vänner?
Om någon retar upp mej, är dum eller bara allmänt otrevlig,
kan jag begära att mina vänner tar avstånd från den personen då?
Bara för att jag är förbannad på någon, måste det väl inte betyda att mina vänner också måste vara det?
Lojalitet handlar väl inte om det? Eller?
Är lojalitet att ta avstånd från någon som sårat min vän?
Jag tänker så här, att lojalitet handlar väl lika mycket om att jag inte "stänger in" mina vänner i mitt hörn?
Att var generös mot sina vänner och inte försöka styra in dom på "min" väg....
men samtidigt.....en som sårat någon av mina vänner, är den värd min vänskap eller respekt?
Svamligt som vanligt...haha
men enkelt uttryckt....
"hen var dum mot mej, henom får du inte umgås med"
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Regn regn regn

Kategori: Allmänt

Jag hann inte uppdatera under helgen, eller jag hade nog hunnit, men prioriterade annat.
På löragen när vi skulle rida ville Ava inte komma in....Maria och Magnus var inne och väntade,
och Atigas fick gå in också, så Ava skulle vara ensam i hagen.
Jag drev henne ifrån mej en stund och sen ställde jag mej vid grinden och väntade...jag skickade tankarna åt henne..."kom kom kom" men hon bara lyfte huvudet och travade snyggt iväg bort från mej...suck...
jag hatar dessa maktkamper, under en lång period har hon kommit i galopp och gnäggat när hon sett mej, det ändras fort :(
Jag brydde mej inte om henne alls, utan stod kvar vid grinden ca en halv timme, hon kom och ställde sej 4-5 meter ifrån och bara stirrade på mej, jag låtsades inte se henne och till slut kom hon och bufflade lite på min arm.
Hon är så gullig när hon bufflar så där kärleksfullt, men jag känner igen beteendet allt för väl....först vara dum och sen vara ångerfull och go.
 
En något långdagen liknelse, men jag kan inte låta bli...det rör sej alltid så konstiga saker i min skalle,
jag har blivit illa behandlad i livet och när jag suttit där med blåmärken och ont överallt har det kommit någon och bufflat kärleksfullt och bett om förlåtelse.
 
 
Hur som helst, så blev jag så otroligt stolt över mej själv att jag kunde behålla lugnet och tålmodigt stå kvar och bara vänta ut henne.
Vi kom slutligen ut och njöt av en lång skön tur.
 
Frampå kvällen blåste ovädret in över oss, regnet vräkte ner så jag gick ut i mörkret för att ta in hästarna, 
Magnus stack villigt ner nosen i grimman och gick mer än gärna in, Atigas kom i full trav och hade också bråttom in, sen lilla divan.....hon var nyfiken och följde med men så fort hon upptäckte att det inte fanns mat i krubban skulle hon ut igen...hon såg så bedjande och snopen ut när jag stängde om henne och gick.
Kan vi få en lösdrift tack!
 
 
I går var det tävlingar på klubben, (jag avbokade ju min start, om ni minns?) jag gick upp och tittade en stund.
Det var väldigt nyttigt....det första jag såg var en mörk hästrumpa och en kick...aha...fler med Avafasoner?!
inne på banan hörde jag lite smackande, såg en del som bröt galopp, en del som vinglade och lite annat....
jag såg att "alla andra kan" inte stämmer....väldigt skönt faktiskt, även om jag naturligtvis inte gläds åt andras problem i ridningen.
 
När jag kom hem fixade jag lite ute, himlen öppnade sej några gånger men har jag bestämt mej så har jag,
Stolpen för saltstenen kom upp i hagen igen, lite snett såg jag sen, men vi får rätta till den.
 
 
Jag mockade ett par kärror och sen lastade jag grenar på kärran, efter Janne beskurit fruktträden.
I regnet.....hmm
 
Sen var det skönt att gå in, tända brasan, ta ett glas värmade rom och titta på hästhoppningen på TV,
jag hann precis bli lagom varm innan Maria kom och vi gav oss iväg ut på en skrittur i mörka skogen.
Lite typiskt att vänta tills det blev mörkt, men det hade slutat regna så ganska smart ändå att vänta ;)
Det var varmt och hästarna fick stanna ute i natt igen....
 
 
Vill förklara sak som retar mej..
.jag läser alltid igenom inläggen innan jag publicerar, ofta missar jag att jag vänt på orden och kastat om bokstäverna,
för varje rad jag skriver, får jag rätta minst två ord och ändå har jag missat en del
det är ju inte alls meningen och jag tror mor lärarinnan bannar mej där "från andra sidan".
Det finns liksom ingen kraft i fingrarna, dessutom är dom värkande och ömma ibland, 
vissa stunder bränner det som jag skulle stoppat dom i elden.....
 jag vill bara förklara varför jag skriver så illa.
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Bloggkrångel

Kategori: Hästarna

Det var krångligt här ute igår...
jag började på ett inlägg men var tvungen att pausa, sen gick det inte att logga in igen...
 
 I går kom Dörthe och gav lite massage och elbehandling till pållarna, det är skönt för dom, jag är ofta orolig att Ava har spända muskler eller att sadeln inte passar eller allt möjligt jag kan hitta på...Dörthe har ju följt Ava sen hon kom, då hon var en omusklad, väldigt ojämn lite för smal pålla.
Till att börja med hade hon lite spänningar i ryggen på höger sida, men det försvann med massagen,
de spända bogarna (mest höger) som hon brukar ha, löste Dörthe med elen.
För övrigt har hon musklat sej fint och ser jämn och fin ut, med lagom hull.
Dörthe brukar säga att hon är i tävlingskondition, då menar hon kroppsligt.
Magnus är fin för sin ålder, Dörthe säger "det finns inte många varmblod som är i så fin kondition som Magnus"
Hon säger också;
"jag vet inte vad ni gör med era hästar, men det ni gör, gör ni bra"
Det är roligt att höra.
 
Jag pratade lite om hur Ava blivit att rida... hon flyttar sej inte och tar inte alltid galoppskänkeln,
Dörthe har ju jobbat med hästar hela livet, bl.a i olika inridningsstall utomlands, jag litar på hennes erfarenheter.
Hon tror att Avas beteende handlar om makt....dålig respekt och ledarskap,
att jag behöver bli mer bestämd och att Ava inte ska ifrågasätta mej.
Ava är snäll och gosig för övrigt, men i skötspiltan kan hon tränga upp mej mot väggen ibland..
.alltså hon flyttar på mej...då räcker det inte med ett finger, då måste jag använda hela kroppen...
det där handlar om respekt, ibland är det maktkampernas maktkamp.
Det händer inte varje dag eller ens varje vecka, så egentligen har jag inte sett sambandet förrän nu, 
att hon utmanar mej som ledare både när jag står bredvid och när jag sitter i sadeln.
Jag är ju himla glad att Ava är snäll och kärvänlig, annars kanske det blivit farligt.
Dörthe föreslog horsmanship...jag har ju försökt, men mitt tålamod är inte det bästa....suck! 
Med dessa tankar i huvudet kan jag peta in småsaker i vardagen som blir träning,
medan jag funderar på en horsmanship-kurs.
 
 
 
 
I Torsdags följde Maria och Magnus med till ridhuset, jag skulle prova det bettlösa tränset igen, då ville Maria prova på Magnus också, det är så fiffigt att man kan ta av bettet från Micklemtränset.
 
Ava hatar sitt Micklemträns så vi lånade det "vanliga" bettlösa som passar damen bättre.
Hon trivs bra med det, och när hon inte behövde fixa och trixa med bettet blev hon blev mer känslig för tygeln och min balans, det var jättebra träning för mej....vi jobbade mycket i skritt och sen i trav och jag fick henne mjuk och fin.
 
Magnus är riden mycket på hackamore så han förstod direkt, Maria tränade en stund sen började hon tjata på mej....det är ju bra att ha någon som tjatar.....sträck på dej.... trampa ner hälarna.....böj armarna....lägg ner händerna....bla bla bla...haha
 
jag är väldigt tacksam att hon bryr sej och verkligen försöker hjälpa mej och påminna om allt...
världens bästa men lite tjatiga Maria....hihi
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Dagarna går

Kategori: Allmänt

I går var en så´n där trött-och-grinig-dag. 
Inte blev det bättre av att jag pratade med min bror och min svägerska....behandlingen har tydligen inte tagit nu enligt den senaste undersökningen, bukhinnecanser...vad faaaan...
 
 
Inte har vi kommit iväg till Öland heller...jag måste helt enkelt ta tag i detta nu och planera en tur till Sandviken där dom bor. 
 
Trots att jag egentligen inte hade tid så åkte jag iväg till Gymmet....Maria har ett finger med där,
hon övertalade mej att jag behöver gymma.
Det var ganska skönt att glömma allt och svettas med tunga vikter till hög musik en timme.
Dock hoppar jag över benträningen när jag ska rida lektion.
 
Vi hann mocka några kärror i hagen och fylla häcken med hö innan lektionen,
alltså ingen middagslur för mej...men man kan ju inte få allt...hehe
 
Ava var piggelin och lite rastlös...det kändes som om hon skyndade sej att göra sin uppgift för att hon var nyfiken på nästa...och när hon skulle vänta på sin tur kunde hon inte stå still, hon trampade och snurrade för att kunna se de andra.
Lite galet försökte hon klia sin mun mot min fot...haha..toka
Övningarna var roliga som vanligt, volt emellan två och sen böjt spår mellan två, alltså inte så jättekluriga,
men jag var lite avslagen och jag tappade ridningen ibland,
red dåliga vägar och höll inte igång henne som jag skulle i volterna.
 
 
Ha det bäst, 
marianne
 
 
 
 

Tisdag

Kategori: Allmänt

I dag vaknade jag av att regnet slog mot rutan,
faktiskt skönt att ligga och lyssna på det en stund innan jag slog upp ögonen....och såg att klockan var nästan sju, och Janne fortfarande låg och sov. Han börjar jobba kvart i..ooops.
Ännu skönare var det att dra täcket över huvudet och somna om en dryg timme...
som ni förstår är det inget jobb för mej idag :) 
 
 
 
Skogsturen med Ava och Leo igår var lite vågad, älgjakt ju....
jag messade en jägare och frågade om "vår" skog och fick besked att ingen var där för tillfället men jag satte på oss reflexer ändå och sjöng för mina fyrfotingar när vi vek in på stigen.
Det finns tre olika anledningar till att jag sjunger när jag rider;
1.   För att det är lugnande för oss båda!
 2.  För att vi ska skrämma iväg eventuella djur så dom inte skrämmer oss!
3.  För att det ska höras att det kommer en människa så vi inte blir beskjutna!
Har man idéer så har man ;)
 
kom att tänka på en kul sak....
En gång var jag ute och sprang i en skog där jag trodde det fanns björn, 
jag sjöng för full hals ända tills jag mötte två ryttare på stigen....dom undrade nog vad det var för galning som var lös i deras skog...hihi
 
 
 
För att återgå till ridturen,
Ava var inte så sugen på att jobba, "i skogen ska man vila"
men jag flyttade henne lite fram och tillbaka på vägen,
och hör och häpna, när jag fattade galopp tog hon rätt varje gång....
 
 
På söndag skulle det vara KM, men i gårkväll fick vi besked om att det är flyttat till nästa fredag,
eftersom klubben ska ha lokala tävlingar i helgen också och det var så många anmälningar så alla som ville rida KM inte fick plats.
När jag anmälde mej stod jag som 8:e reserv, i går när jag tittade tror jag det var 2:a.
På ett sätt käns det bra, jag avanmäler mej till lokala och får fler träningstillfällen innan KM,
Samt att det kommer inte att vara så många främmande som sitter på läktaren.
 
I kväll är det hoppning på ridskolan, om jag inte räknat fel,
jag tänker inte bjuda på fler tårtor, bara så ni vet ;)
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

En lång Måndag

Kategori: Allmänt

Jaha....så är jag där igen....så trött att jag knappt vet vad jag heter,
det kryper som om ajg skulle ha tusen myror innanför skinnet.
Det finns en del att göra här hemma som stressar mej, och dessa ankor....
det är dags att nacka dom, men när jag frågar Janne så går han bara,
JAG kan ju inte slakta dom...:(
 
Det var ganska lugnt på jobbet ialla fall,
jag pillade på min "hörgrej" och råkade ställa om inställningarna...
det blev rena kaoset i skallen...haha
mitt tålamod räcker nästan aldrig till att läsa bruksanvisningar, jag brukar leka mej fram, kanske inte helt lyckat när jag inte har manualen i närheten....på rasten hittade jag tillbaka till rätt läge igen...
 
Tog en skogspromenad med Leo när jag kom hem och sen gick Ava och jag till ridhuset.
Det gick si så där....bra vissa stunder och mindre bra andra stunder...
varje gång jag berömde henne så slutade hon jobba,
det var väl inte hennes fel egentligen, jag misstänker att det var mitt fel, att jag slappnade av och slutade rida när det gick bra.
Varför ska det vara så svårt? 
Jag vet ju att när jag blir trött tappar jag balansen, börjar vifta med händerna och faller fram,
hon är ju ganska vinglig så hon behöver stöd.
Så egentligen tycker jag hon ska sluta jobba emot mej till att börja med,
då blir inte jag så trött så då orkar jag mer ...hehe
Nä igår var jag helt säker på att ridning inte är min grej...igen..hehe
men så kom Petra....utan häst....hon försökte hjälpa mej, men jag fattar ju inte så hon satt upp och visade,
sen provade jag och det gick skapligft bra, men frågar igen...
Varför ska det vara så svårt?
 
Hemma igen fick hon mat och varmt täcke på efterom hon var genomsvettig,
jag mockade boxar, hage och hönshus,
fyllde vatten och bar ut massa hö till hästarna, slutligen bytte jag till ett tunnare täcke på Ava.
Då var klockan ca halv sju, och jag hade allt kvar inne....
jag gjorde en såååå god gryta....
nötkött, morot, rotselleri, lök, buljong, porter och slutligen lite lite grädde och färsk timjan....
det blev rena lyxmiddagen :)
 
 
Idag är det jobb 13-20, så nu ska jag ta ut Ava på en skogstur,
det blir liksom Leos promenad samtidigt
 
Just ja....nu är det länge sen jag plågade er med dessa
 
Jag hittade på en ny i morse, fänkål och päron....jisses vad gott :) 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Helgen är över

Kategori: Dagbok

Eftersom jag jobbat i helgen och var ute på vift både på lördag och söndag kväll har det inte blivit något hästigt.
Jag hade behövt träna inför KM men det finns en gräns på hur mycket jag hinner och orkar.
Jag ångrar jättemycket att jag anmälde mej, men att hoppa av skulle inte funka med min skalle...det skulle vara att ge upp innan jag ens börjat.
Tyvärr blir det inte så många tillfällen att träna denna veckan heller.
 
 
 
I lördags var vi hos Jannes pappa som fyllt år,
ni som följt mej vet att vi helst inte umgås, men nu när han anstränger sej så ska jag inte vara tjurig och envis. 
Han hade gjort en god stek med tillbehör, man kan inte säga annat än att än är cool..
han blev ju änkeman i våras och har fått lära sej allt i köket sen dess.
Innan var han bortskämd och blev severad en färdig tallrik.....hur arg jag än varit på honom så måste jag beundra honom nu....nästan 70 år och lär sej laga stek :)
Jag ser så många ensamma män som fyller varuvagnen med kartonger från Findus och Dafgård och vad det nu heter...det ä sorgligt tycker jag.
 
I går var jag på musikal med Maria, hennes mamma och svärmor.
Det var så klart också trevligt, men jag hade väldigt svårt att höra i bland :(
 
 
 Tilda tog hand  Ava på lördagen, men i går var hon lämnad åt sitt öde i hagen.
 
Nu är det dags att gasa iväg till jobbet igen,
Ha det bäst,
Marianne 
 

Semesterdag

Kategori: Hästarna

Ja, det hade jag i går, dels för jag jobbar helg och det är lite för många dagar på raken för mej,
men dels också för att jag ville träna för Annika.
Jag har tagit några fredagar för träningens skull, men jag tänker inte sprida ut mina dagar så egentligen,
jag planerar en tripp till barnen i Stockholm.
visst är det knasigt?
Att jag inte orkat åka upp på hela sommaren och tiden jag varit sjukskriven....
 
I går var det en ganska slö och skön dag för övrigt, 
jag städede lite och sen
tog jag med Leo och följde med Maria när hon red.
 
Det blir bra träning (för mej) att gå över berget, svettigt värre.
 
Vi mockade i hagen, där fick vi fin hjälp,
Ava kom fram och nosade i min kärra, vände sej och bajsade precis bredvid,
sen gick hon till Marias kärra, välte omkull den, kliade sej lite och gick nonchalant vidare mot höhäcken....
morr!
 
 
 
Lektionen;
Ava var seg i starten, men sen så....
vi tränade på det vanliga, sitsen, händerna, att hålla volterna och galoppfattningar.
Det klassiska är ju att man tränar och tränar på det som inte går bra och glömmer det som går bra, 
jag har verkligen tänkt på det och försökt att INTE göra så, men tydlingen blev det så ändå.
Numer verkar hon villigare att fatta höger, den som varit svår.
Jag är nästan nöjd med träningen....det jag inte är nöjd över är mej själv, 
jag kunde hålla händerna till 95 % men var inte tillräckligt snabb i benen,
samt att jag ramlade fram när jag blev trött.
Vi avslutade med programmet för KM, då hade nästa ekipage kommit in och höll på att värma,
jag vill gärna hoppas att hon inte kan programmet för hon red i vägen mer än en gång, 
det tycker jag var dålig stil...det är inte lätt att värma medan någon annan rider lektion,
men hon måste sett/hört att vi tränade programmet och kunde gott ställt sej i hörnet de få minuterna,
det är vad jag tycker och skulle gjort i alla fall....
 
 
 
I dag är det jobb 8-12.15,
sen är jag bortbjuden på födelsedagsmiddag så Tilda tar hand om Ava.
 
 
Ha det bäst, 
Marianne
 
 
 

Så gick vi ett par steg framåt igen

Kategori: Hästarna

Marias kusin var här på onsdagen och red så Magnus fick extra uppvärmning inför ridskolan,
Petra H är inte så van ryttare så det blev bara skritt, vi gick med förstås.
 
 
Ridskolan;
Det går verkligen fram och tillbaka med Ava....på lektionen var hon rena drömmen igen...
hon kände väl att jag behövde lite uppmuntran, haha.
hon gillar ju att lösa uppgifter och att träna och vi fick en rolig men svår uppgift.
 
Jag ska försöka förklara.....
Vänster varv,
efter kortsidan en ca 15 m volt, sen över banan som i en serpentinbåge och en volt som då blev höger, för att sen gå tillbaka till vänster och en ny volt.
Det var klurigt att få ihop, men Ava var koncentrerad och jobbade på med bra energi.
I skritt gick det finfint, hon lyssnade och vi fick fina volter, 
i trav flöt hon ut ibland, men hon flyttade sej fint när jag sa till henne.
Galoppen?...ja....hon fixade det med :)
men volterna blev inte direkt så små och runda som dom skulle haha...
och hon (jag) var inte så snabb att byta galoppen....istället för ett par travsteg emellan blev det måååånga...ibland...hehe.
Jag var nöjd med oss ialla fall, inte en endaste protest från henne utan hon jobbade på och gjorde sitt bästa,
att vi inte fick så fina volter alla gånger eller att vi inte fick galopp precis där vi skulle, det gör mej ingenting, för vi kämpade väl och hon var med mej...jag försökte ha koll på mina händer och tyckte jag lyckades (ganska) bra.
Ja, det var en toppenlektion helt enkelt :)
Mer styrka och stadigare händer så klarar vi galoppen...tjohoooo
 
I går var det så dags att prova min nya "hörgrej" i praktiken, jobb 8-12.15.
Jaha...nu blev det upp och ner, men det gör väl inget?
Den stora är en mikrofon som jag kan rikta eller ställa in på runt-upptagning,
den lilla är en mottagare som jag har runt halsen eller i bröstfickan, jag ställer in hörapparaten på T-slinga och ljudet går rakt in i appartaten, alltså som en hörlur. 
Eftersom jag hör normalt på höger öra fångar det upp ljud som kan störa, så jag kan koppla vanliga hörlurar till som stänger ute annat ljud, det kan ju se lite nonchalant ut om kassörskan sitter med lurar, så provar det första alternativet till att börja med.
 
Gårdagens ridtur blev kort och lugn
 
 
Atigas fick följa med, han har inte markerat på flera dagar och vi tänkte han skulle få slippa vänta själv i hagen.
Jag vill inte sitta upp ännu, det går ju så fram och tillbaka med hans hälta :(
 
Varmt och gosigt när diskmaskinen är igång!
 
I eftermiddag ska Ava och jag träna för Annika Kinde igen, 
hon och hennes sambo (man?) har drivit ridskola ett par mil härifrån, så länge jag bott här nere,
nu är dom på väg att flytta sin verksamhet men än så länge kommer hon hit :)
 
Egentligen är det min jobbhelg, men jag tog semester i dag....har ju en del att ta igen..hehe
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

Dipp

Kategori: Allmänt

Gårdagen vill jag helst glömma, dessutom blev det inte många timmars sömn i natt.
 
En stund på gymet och en stund i ridhuset blev det i alla fall.
Det finns en del nya maskiner på gymet och naturligtvis provade jag ett par.
 
I ridhuset gick det inte bra, Ava ramlade in hela tiden och jag försökte göra som jag nu lärt mej, 
i skritt gick allt toppenbra, hon flyttade och hade bra takt,
i trav tappade vi allt...jag blrjade om och började om....till slut skärpte vi till oss och hon var jättefin stundvis.
i galoppen...jag vill inte ens tänka på det :(
Förts kom det obligatoriska tjafset, sen fattade hon varje gång men bröt efter några steg,
när hon inte bröt, ramlade hon in och jag tappade balasen...händerna fladdrade som värsta väderkvarnen.
Det var inte med gott mod vi gick hem.
Så nu ska jag sluta rida igen...haha
 
 
De andra hästarna fick också komma in för att äta och sen på med täcken och ut igen,
det var lite ruggigt väder på kvällen men det lugnade ner sej på natten så jag kände att det var rätt beslut att låta dom vara ute.
Ava hatar verkligen sin box, åhhh vad vi vill ha lösdrift.
 
 
Nu står dom inne för frukost, det åskar ute....hua.
 
Idag ska jag prova ut ett hörsel-hjälpmedel, jag hoppas det kommer att funka,
det är en liten dosa som är en mic...hur den fungerar ska jag berätta senare, för nu är det dags för en promenad med Leo.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Lite av varje

Kategori: Allmänt

Halv storm ute, oj vad det blåser.
Ava och Magnus fick sin frukost ute och Atigas fick komma in för att äta,
bli borstad och ompysslad innan jag la på ett täcke och släppte ut honom.
Han har lagt på sej lite, men det känns onödigt att han ska använda energin till att hålla sej varm.
Med honom är det som tidigare, markerar ibland men inte alltid. 
Nu har han inga skor bak, men blir han helt ok, är det mjukt på skogsvägen så det går bra att skritta honom där.
 
 
 
Jag har lärt mej att man inte ska ändra givan fram och tillbaka, beroende på träning och tävling osv.
När jag ser till Ava så avgör hon tydligen själv....de dagar hon inte jobbar så hårt, vill hon inte äta kraften,
och de dagar vi tränat slickar hon krubban ren...
I går gick hon i hagen och slöade, då lämnade hon nästan all kvällsmat.
Jag har slutat fundera på hennes matvanor, förr har jag varit orolig att hon inte ska få i sej vad hon behöver, men nu får hon välja själv, så länge jag bjuder henne samma mängd varje dag så är det hennes val,
ett djur vet vad dom behöver om dom får chansen...eller?
Dom har fri tillgång på hö, så mat finns det.
 
I morse längtade hon ialla fall efter frukosten....
när jag ropade på katterna kom hon i full galopp och gnäggade.
 
 
 
Min första jobbdag efter sjukskrivningen gick skapligt, 
men fy vad trött jag är idag....som en urvriden disktrasa och det kryper myror i hela kroppen...
tur jag är ledig två dagar nu hihi...
och vet ni vad?
Nytt schema IGEN.....9:e sen ett halvår tillbaka...
Jag glömde det i facket så kan inte kolla om det blir några ändringar för mej.
Ja, ja...det är väl bara att gilla läget.
 
Innan jag började jobba igår, var jag hos läkaren för att stämma av att allt kändes bra,
hon säger att detta med osäkerheten och oregelbundenheten i arbetstiderna inte är bra, 
att man behöver kunna planera sin fritid....
med dagens konstiga personalpolitik är det ju inte konstigt att folk mår kasst?!
Detta med timanställning är ju helt uppåt väggarna om ni frågar mej,
jag är glad att jag inte är ung och ska blida hem och familj.
Hur ska man kunna få ett hyreskontrakt på timanställning?

 
 
Ha det bäst, 
Marianne

Nu är det dags

Kategori: Hästarna

Första jobbdagen sen 8:e juni...det känns både roligt och stessat på samma gång,
kul att komma igång igen och träffa alla roliga männsikor, men stressat över att jag inte ska orka med allt ljud,
det är tur man har tysta skogen här hemma som kontrast :) 
Janne har ingen förståelse alls att det är tröttsamt och jobbigt att vara hörselskadad, det är ju inte bara så att jag inte hör vad folk säger, jag har ständigt sus, brus, tjut och pipade i öronen, att försöka urskilja vad folk säger då är väldigt ansträngade, särskilt om det är en massa bakgrundsljud.
sån´t fattar inte han, hur mycket jag än berättar.
NOG OM DETTA!
 
Jag har inte hunnit med att skriva något här under helgen, det är ju som det brukar..hehe
I lördags skulle vi ta en härlig skogstur för att Ava skulle få springa av sej ridhusdammet från fredagens träning, och släppa loss lite inför söndagens clear round.
Vi hade inte kommit långt förrän Tiina och Kotten kom ikapp oss och vi gjorde sällskap hela rundan.
För att hästarna skulle slippa gå på vägen med makadam red vi upp i skogen på andra sidan sjön, men jisses vad älgflugor det var där....det var en hel svärm runt oss och vi hade fullt jobb att plocka bort från hästar och kläder.
Dom är så äcklinga, kryper in under pälsen och biter sej fast...urrrk!
Vi kom ner på vägen igen, hoppade över ett dike och sen var det härlig galoppväg.
Det var trevligt att få sällskap av ett ekipage till, det är nyttigt för hästarna med.
 
Sen skulle jag förbereda Ava inför clear rounden som var i går.
Jag sprejade, borstade och fixade med svansen...och plockade en hel drös med älgflugor som krupit in i taglet,
jag läste nyligen att dom kan orsaka stora bölder...såg en bekants häst vars svans var halvt sönderkliad och full med variga sår....usch :(
Medan jag flätade Avas man tog jag bort ytterligare ohyra..dom är små, platta och samma färg som Ava så svåra att upptäcka där dom borrat ner sej under hårremmen.
 
(När jag var barn hade vi en bok som hette "Figge i söderhavet"
jag antar att den skulle ses som rasistisk nu, figge var en negerpojke...ähum
Jag tänker alltid på den boken när jag ser Ava så här....
han hade nämligen små flätor som spretade över huvudet..hihi)
 
På kvällen var Maria och jag på spökvandring på Torpa stenhus,
spännade att få höra historierna om de som sägs spöka där.
Jag såg och hörde några stycken. 
 
 
Clear round i går,
det började inte bra.....
jag hade gott om tid när jag gick ut i stallet, först tappade jag en av de små "kuddarna" som är foder i hjälmen, Jag brukar ta ur dom för att torka efter ett svettigt pass.
Jag letade och letade men det var som borttrollat, men använde den hjälmen ändå.
Sen skulle Ava inte komma in från hagen...VA???
Det har inte hänt på evigheter...använde ca 15 minuter att lösa det...jag fick tag på Magnus och då kom hon
Jag behöll lugnet även om jag blev lite sur på henne.
Hon stod blick still medan jag vek flätorna historiens fulaste knoppar haha.
Mina första.
 
På framridningen kändes hon motistridig och tvär, men jag kämpade på med gott mod,
första ritten var katastrof....jag grät när jag gick ut och inte blev det bättre av proffsen som stod bredvid och sa hur jag borde gjort.
Jag red ett varv, fattade galopp och den knasiga hästen tar den direkt, 
ÅHHHHH!!!!!
Det var en ritt innan jag skulle in igen, och den tiden använde jag till galoppfattningar,
trav-galopp-trav-galopp...skritt- halt- trav- galopp....ja, ni vet
det satt i henne när vi gick in för andra starten. 
Jag var inte nöjd med den ritten heller, men fick godkänt ialla fall.
Hon var mer med mej, men inte helt.
 
Lite ledsen blev jag också när jag läste protokollen, inte ett positvit ord på det första,
NÅ`T bra gjord jag väl?
Det tycker jag är lite dåligt faktiskt...ser man bara felen?
Andra protokollet fanns det nå´t positivt i alla fall.
"ganska bra väg" "du sitter fint"
och en 7:a på halten :) "rak, fin stillhet"
Det där med sitsen får väga upp allt :)
 
 Men"ganska" bra väg?
hmm....var kom det ifrån?
Jag var supernoga med vägarna eftersom jag kände att det andra inte gick så bra. :(
Ja,ja...det är bara att nöta på, två veckor sen ska allt vara perfekt...haha..man kan ju få drömma?
Finns filmer, ska fundera över om jag ska visa nå´n.
 
Det gick inte att ladda upp några bilder idag :(
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Jobba jobba

Kategori: Lektion

Lektionen i går var grymt jobbig och jag upplevde inte att det gick lika bra som sist,
kanske för att jag förstår och försökte mer?
Ju mer man lär desto mindre kan man
ja ni vet?!
 
Jag har ju aldrig varit någon ponnyryttare eller nött på ridskolor när jag var yngre,
jag är självlärd, på gott och ont.
Det var inte förrän jag flyttat hit som jag började ta lektioner regelbundet,
först för tränare som kom ibland och sen började jag på ridskolan.
Nu måste jag lära av med vissa saker och lära in nya,
nu börjar jag om från början, Ava accepterar ju inget slarv har vi märkt ;)
 
 
 
Jag kämpade hårt och dröp av svett under och efter lektionen, Ava gick emot mej och prövade verkligen mitt tålamod...lilla skrutthästen...hon tyckte väl att vill jag rida lektion så ska jag får göra det.
 
När vi var klara kändes det som om jag inte kunde ett endaste dugg om ridning...
en tanke att lägga ner ridningen svischade genom skallen, men jag vände den till att 
jag SKA nöta och jag ska bli BÄST...haha
 
Så nu har jag fått en fast plats :)
Visserligen snurrade tankarna under kvällen...
Vad har jag gett mej in på? Kommer mitt tålamod att räcka?
Kommer kroppen att hålla? Vad ska jag försaka för att ha råd?
 
Äsch, det får gå, jag ska ju bli BÄST...haha
Det är bara att göra sin läxa och sikta in sej på målet :)
 
 
 
Ha det bäst, 
Marianne

Är inte slaveriet avskaffat?

Kategori: Katter

Katter....suck!
Dom har en förmåga att köra med sina männsikor, ibland blir jag så trött på dom,
då tänker jag att jag aldrig mer ska ha någon katt.
Men katter är det absolut finaste djur jag vet och jag kommer nog ha glömt det där när jag mister någon av dessa tre slavdrivare
 
Mizo, den gula, värsta kelgrisen som aldrig låter mej sitta ifred...han klättrar på benen för att komma upp i famnen...sitter med längtansfull blick och väntar när han vet att "snart sätter hon sej"
Han lossar päls, den är mjuk och ullig, jag nyser och nyser men han fortsätter att stryka sej mot min kind och klappa mej med sin stora mjuka tass på hakan.
 
 
Otiz, den helsvarta, en riktig diva...vem som helst duger minsann inte åt honom.
Han och Mizo är de så kallade stockholmskissarna,
jag hade dom med mej när jag flyttade hit, då var dom 9 månader, nu är dom 10 år.
Dom kommer bra överens och tvättar varandra ibland.
 
 
Sen är det lilla Norriz, den svartvita han är som en kattunge fortfarande efter drygt tre år.
Otiz hatar honom och ger sej på honom så fort han får en chans,
nu har han respekt för mej och vågar inte göra något när jag är i närheten, det vet Norriz och hänger nästan jämt runt benen på mej, eller så ligger han högt uppe på en hylla i stallet.
i början funderade jag mycket på om han skulle få stanna här, jag tyckte så synd om honom, men vi har stora ytor för dom att röra sej på och dom två svarta brukar gå till en varsin skog...
Norriz brukar bo hos sommargästerna när dom är här, då blir han bortskämd och uppassad.
 
 
 
Vi har ingen kattlucka i dörren.
Om jag öppnar dörren för att släppa ut dom, går EN ut och så fort dörren slår igen går nästa fram och vill bli utsläppt,
om Janne öppnar dörren sitter Otiz där och glor nedvärderande på honom...Janne stänger dörren och vips hoppar Otiz upp på handtaget för att JAG ska öppna...
Janne säger att han är idiot, jag säger att det är jag som är slaven.
Suck!
 
Ha det bäst, 
Marianne
 
 

Blod svett och tårar

Kategori: Lektion

Jag fattar inte varför jag måste bli så besviken för ett par missar....
Ava var piggelin på ridskolan och gjorde vad hon skulle, ända till det var dags att galoppera...
då skulle hon trotsa som vanligt.
Numer är det inte så mycket stopp och sparkar, oftast ökar hon traven istället...
jag får ta ner och börja om och helst kittla henne med spöt på bogen...suck :(
Jag vet inte hur jag ska få ihop detta, förr tog hon fel galopp, men nu vill hon ju inte alls :(
 
Usch, jag blir sur på mej själv också...hon har gått så bra på sista tiden och jag måste fortsätta njuta av det som funkar, inte hänga upp mej på och sura över det som inte går bra.
Allt kan ju inte vara en dans på rosor, vad skulle vi då träna för?
Halva nöjet är ju att kämpa så man blir bli blå och sen plötsligt lossnar det.
 
Lektionen avslutades med chokladkakan, grädde och hallon,
Ava var förstås nyfiken och försökte snappa åt sej en bit...bortskämd gottegris...
hon fick nog lite choklad på mulen, gjorde en hästgrimasch och sen drog hon ner huvudet hon gnuggade den mot sanden...hihi...rätt åt henne ;)
Alltså......
det är inte jag som har skämt bort henne,
hon var så när hon kom hit och jag jobbar ständigt för att få bort det....
men att lära sej olater är mycket enklare än att lära sej av med dom.
 
 
I dag har vi varit i ridhuset och tränat galopfattningar.....om och om igen.
När hon kommit förbi det fösta trotset, fattar hon bara jag tänker galopp, 
så himla duktig och allt flyter på och känns kanonbra.
Jag skulle avsluta med att rida LB det gick fint ända till galoppen...Suck!
 Tänker jag för mycket? 
Jag är i bättre balans själv nu i alla fall, och om jag inte är det så bryter jag av. 
Så som jag känner är mest logiskt och bäst för oss.
 
Det är snart KM och lokal tävling, 19 oktober.
Jag har funderat lite på om vi är redo, men nu har jag ialla fall anmält mej...min första lokala,
visserligen som reserv, men KM ska jag vara med på hur som helst.
Visst måste det vara bäst att vara noga och fokusera 110 % på det som jag vet funkar och acceptera om vi tappar vi poäng på galoppen?
Eller rida det som funkar och fokusera mest på galoppen?
Nä det första måste vara bäst....väl....
Jag borde anmält oss till LC på lokala...åhhhhhhh
 
 
 
I morgon ska vi träna för Inga-May Bylund igen...det känns jättekul, 
sist när jag tränade för henne, då för två veckor sen, var vi två på lektionen,
men i morgon valde jag att vara själv.
Det blir tufft, men jäkligt nyttigt...
det gav mej så mycket sist och jag kände att det var mycket som föll på plats för oss.
Ava tog den träningen på ett helt annat sätt än jag känt tidigare...hon var mer nyfiken och vaken eller hur jag ska förklara...ja det ska bli kul i alla fall :)
Om det känns bra i morgon har jag sagt att jag vill ha fast plats,
men jag antar att någon måste sluta först för att det ska bli en ledig.
 
 
Hastig B 
 
Httade ett foto på min första häst,
en hingst, jag sitter barfota och utan hjälm...hur sjutton tänkte mina föräldrar?
Jag tror jag är 14-15 år på bilden.
Mörkbrun var min färg redan då.....och vit krona på samma ställe som Ava....vilken tillfällighet :)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Finfrämmande

Kategori: Gården

I går lånade vi Magnus, jag och Emilie,
det var kanonhärligt väder igen och vi njöt av ridturen nästa två timmar.
Jag kan lova att Ava var piggare än pigg...inte bråkig eller så, men ett härligt energiskt steg,
jag förväntar mej att hon har kvar det steget i kväll på ridskolan ;)
 
Det är en fantstisk höst vi har, jag hoppas den håller i sej länge till.
Janne säger att det ska bli en tidig vinter, men då får den banne man komma över en natt..
alltså inget regn och slask före.
Jag älskar att vara ute nu när det är klart, friskt och vackra färger i naturen.
 
 
Efter vi ridit blev det förstås fika och massa prat, den där chokladkakan jag bakade i måndags var sååååå god med vispad grädde och hallon....mums!
Det finns kvar så jag kan ta med till ridskolan i kväll, det är ju sånt tjat att jag ska bjuda på tårta för jag ramlade av....det är en regel vi hoppryttare har, men det finns ju en del smitare som bara tjatar att andra ska bjuda, men alltid lyckas "glömma" själva....jag vill inte ses som en smitare, jag gör vad som förväntas av mej...haha
 
 
När Emilie åkte gick jag ut och mockade några kärror i hagen
och när Maria kom drog vi en tråd...jag känner mej väldigt nyttig nu som får unda saker.
 
 
Idag är hovis här med sin lilla fina hund, hon ska ha valpar nästa vecka...sötaste tjejen :)
 
 
Alla tre pållarna har fått sina fötter omsedda också förstås...
 
 
Ha det bäst,
Marianne