marresmams

Hoppelihopp

Kategori: Hästarna

Maria skulle köpa färgpartoner till skrivaren så jag följde med....vi träffade hennes mamma och morbror i affären och hade väldigt roligt....vi är nog lika busiga allihopa haha...det är skönt att det finns andra som är lika barnsliga och tokiga som jag.
Vi gjorde några andra ärenden medan vi ändå var på byn.
I en affär träffade vi Marias farbror...han sa att där jag var, där var Maria också, och tvärtom,
haha...ja, vi gör mycket tillsammans och vi har oftast väldans roligt ihop.
 
 
Ibland har jag märkt att vi liksom tas för en...om ni förstår,
som om vi skulle vara i symbios med varandra,
inte gör det mej något, är man bästisar så är man.
 
 
 
 
Hopplektion i går...kul kul...tyckte visst Ava också.
Om hon bara ville låta mej vara med och bestämma utan att sura,
alltså det är ju toppenbra att hon är framåt, men det får ju vara någon måtta,
tycker jag ialla fall ;)
 
Hon är så lydig och lyssnar på mej,men inte utan att visa sitt missnöje, 
så det blev fler än ett stopp...hahaha
 
Tyckte jag hörde något mer än smackande från Maria "J-a vitaminspruta"
Magnus var visst också lite busig haha,
det blev många stopp för dom också.
 
Till råga på allt hade Lotta kommit på att fem vägran/rivningar kostade en tårta,
så nästa vecka blir det tårtkalas....
 
Jag tror Lotta tar till det där med tårtan nu för det var ju längesen någon ramlade av och hon är tårtsugen;)
 
För de som inte vet så är det kutym att bjuda på tårta när man ramlar av på hoppningen.
När jag var Irland blev det champange....bättre än tårta tycker jag ;)
 
I morse tog jag med Atigas ut på en kortare tur, 
en kort bit av vägen på berget, det är ju svårt när han ska gå uppför, men inte nerför,
men åt ena hållet är det kortare och mer utplande nedförsbackar,
sen travade vi på skogsvägen.
 
Dörthe, vår ET var inbokad idag, kom jag på häromdagen,
Ava var mer spänd i höger bog igen, och vänster bak reagerade hon också på,
än en gång visade hon hur smart hon är.....
Dörthe masserade ryggen på vänster sida och Ava tog ett steg framåt för att få massagen där det mest behövdes....
När hon fick sin elbehandling som hon brukar ogilla och försöka komma undan, 
njöthon som en katt, baken upp och armbågarna låg nästan på golvet....
största kissen...hihi
 
Det känns förstås inte bra att vi gått tillbaka och att hon blivit mer spänd igen :(
Vi kollade sadlarna, dom låg bra och vi kom fram till att hennes spända muskler kan bero på att jag tränar med snodden och på nya saker nu.
Men jag ska hålla lite koll nu framöver.
 
När det var Magnus tur 
 trampade han runt som han brukar, jag pysslade med annat och hörde inte allt,
men Dörthe longerade och tittade på honom på böjt spår.
 
Slutsats att han inte har ont, men stelheten hindrar honom ibland,
ingen mer träning på studshinder och inga höjder, men så länge han tycker det är kul så kör på.
 
Vi bestämde att nästa besök skulle bli vid midsommar,
att man och barn skulle följa med och jag bjuder på sillunch här som jag gjorde förra midsommar......
eller var förrförra?
äh...sak samma...men i år blir det igen. 
 
 I morgon ska vi träna för Inga-May igen,
de här två veckorna ssen sist har gått supersnabbt, var tog dom vägen?
 
Atigas får besök och ska provridas, 
jag hoppas det går bra och att han får en "egen människa" nu :)
 
Dert kanske blev ett rörigt inlägg,
men det speglar mej idag...
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Veterinären X 2

Kategori: Allmänt

Första veterinärbesöket igår gällde Leo, 
Han blev ordentligt genomgången och både temp och ett blodprov för koll av lever, njurar och socker, togs.
Sen fick han fick springa lite medan veterinären tittade, är man miljöskadad eller inte?
Haha...jag smackade åt honom för att få igång honom.....
när jag kom på vad jag gjorde frågade jag om han skulle longeras också...
jag kunde inte låta bli...
dom flesta där vet nog att jag är lite tokig...hehe
 
Antagligen är det artros i armbågen, 
men det kan vara en sträckning också, 
han fick smärtstillande några dagar och sen eventuellt byta foder...ett som är framtaget till hundar med ledproblem.
Och förstås inga långa promenader med spring.
 
 
 
Ridtur med Ava;
Hon är för smart den där damen....
det blev ingen lång tur, men desto mer jobb,
massa galoppfattningar, korta och länga galoppen...det blev tydligen jobbigt för henne och slutligen sa hon ifrån...
En tvärnit och en helomvändning...det fanns ingen chans att sitta kvar i sadeln,
men just de där "konsterna"  tränade jag på i princip varje dag under ca 10 år med Brigade,
så jag landade på fötterna....sen stod jag där och skrattade medan Ava såg oskyldig ut.
Jag kommer inte ihåg när jag "ramlade" av Ava sist, det borde varit på nå´n hopplektion för länge sen,
men med en sån här piruett har hon inte satt av mej ialla fall....hoppas hon inte sätter detta i system nu bara.
 
 
Mockade ett par kärror i hagen och sen blev det en stunds ryggläge innan det var dags för nästa veririnärbesök...Magnus fick sin vitaminspruta.
 
 
Äntligen har jag bestämt mej och fått med mej Janne, en sån där damsugarrobot är nu beställd.....yeh!
Så skönt....efter fyra dagar utan ork eller tid för städning känns det helt underbart.
Jag vet att den inte sköter allt, att jag måste fortsätta släpa runt på den andra,
men det kommer inte att behövas lika ofta.
Hoppas den motsvarar mina förväntningar nu bara....
 
Inne hos ankorna verkar det vara lite tjafs om äggen, vem som ska ligga där, 
 kan jag stöka mer med dom...?
 Göra ett nytt krypin därinne eller sära helt på dom?
 
 Förra årets kull!
 
Den tjej jag frågade om hjälp till Atigas, ville gärna hjälpa till,
i dag ska vi bestämma när hon kan komma och hälsa på.
Jag hoppas hon kommer att tycka om honom....
Men typiskt så ville Maria fråga just henne om hjälp till Magnus också.......
Jag hade berättat för Maria att jag tänkte fråga denna tjej, men det hade hon glömt bort....
Maria ska vara bort tre veckor nu snart igen...så vi får väl se,
de andra som hjälpt henne förut kanske kan igen :)
 
Jaja....sån´t är livet.....
som vanligt blir inget som man tänkt.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 
 

Att jag aldrig lär mej

Kategori: Allmänt

För mej är det aldeles för lätt att säga "jag gör det i morgon"  eller "jag gör det sen"
som med Ava igår....efter hovis åkt blev jag sittandes ett par timmar...så Ava kom inte ut på något,
"jag tar henne i morgon"   i dag är det  "i  morgon" och jag funderade en stund på om jag skulle ta henne på morgontur istället för Atigas, men p.g.a Leo så blev det Atigas som fick följa med.
"jag tar Ava sen" men som vanligt får jag ändra mina planer...när ska jag lära mej?
 
 
 
 
Leo har varit lite hängig, till och från i en dryg månad,
sovit mycket och inte haft den vanliga aptiten, trötthet har vi tänkt kan vara vårtröthet...han är ju ute så mycket mer nu när det är fint väder, sämre aptit har jag kopplat ihop med att hans vanliga foder inte fanns sist, så vi tog ett annat, som han hade tidigare, att han helt enkelt inte tycker det är lika gott.
Vid ett par tillfällen har han legat och darrat med brännhet nos, och efter en stund är han som vanligt igen
och jag har avvaktat....
sen har det gått några dagar och allt har blivit som vanligt och jag har slutat oroa mej.
Dessutom haltade han på att framben i vintras, vi hittade inget och det gick över av sej själv.
 
 
Jag är inte den som springer till veterinären det första jag gör, utan jag avvaktar och registrerar.
i morse när han hoppade ner från sängen skrek han till och sen gnydde han varje trappsteg ner till köket,
när jag kom ner låg han under bordet och darrade....men sen följde han med ut, och allt var som vanligt
 på ridturen lunkade han efter och såg besvärad ut så vi vände. 
Jag tempade honom och ringde så vi fick en tid till veterinären nu på förmiddagen....
undrar om man kan få klippkort där? Tionde besöket gratis?
eller varför inte högkostnadskort...så där som man får när man själv går  till doktorn...hahaha.
 
Det var Leo...men det är förstås inte bara han som gör mej orolig....
När hovisarna kom igår och jag skulle ta in pållarna, låg både Ava och Magnus,
Magnus ville inte alls resa sej och när han slutligen gjorde det, ville han inte sätta ner v bak,
det som han brukar vara mest stel i.
När han sen gick såg det ut som han hade tuppspatt...men kan dom få det så där plötsligt?
Hovis tvekade om han kunde skos, och jag erbjöd mej att gå en sväng så han kom igång, men efter lite stretching så gick det.
Dom sa att dom hört att hästar kunde få patellaupphakningar i samband med fällningen, 
och att b-vitamin kunde hjälpa,
det har jag aldrig hört talas om men jag är ju bara en glad amatör och har ingen anledning att ifrågasätta de mer erfarnas kunskaper.
Så ikväll lastar vi Magnus och tar med honom till dropin för en koncentrerad b-vitaminspruta,
inte vet jag om det hjälper upp just detta, men det kan ju inte vara fel ialla fall,
B-vitamin är ju vattenlösligt och behöver inte kroppen det så kissar han ut det :)
 
Ja idag skulle jag behöva klona mej för att ge Ava det hon behöver,
jag hoppas det blir lite tid över för hennes del.
 
 
I går var jag som sagt inte särsilt aktiv,
men när Janne kom hem hjälpte han mej att  sätta upp spaljen.
Växten hade slingrat in sej i ett tillfälligt galller, som skulle bort, 
det tog över en och en halv timme att klippa sönder det utan att växten skulle bli skadad,
 
 
Jag kan tänka mej att han var ganska öm i fingrarna sen,
 
 
så här fint blev det när det var klart 
 
 
nu är det bara att vänta på grönskan så kan jag sitta osedd och i lä sen på morgnarna,
då solen ligger på den sidan.
 
Egentligen är det lite lustigt hur det kan bli, 
mitt humör var ju verkligen i botten igår, och jag var mer än måttligt trött på Janne, 
han är lite slarvig men det är väl hans mamas fel, som har fostrat honom att "saker sköter sej själva"
Hur som helst......han vet när det är läge att visa sina fina sidor....
Hur ska man kunna vara irriterad och sur när han offrar flera timmar på mitt projekt  efter en lång och tung arbetsdag?
Då får jag nästan dåligt samvete att jag gnällt om de där strumporna på golvet...haha.
 
 
Slutligen; 
 
Härom dagen blev jag så full skratt när jag läste på sonens FB,
han är verkligen sin mammas son, ingen kan väl tvivla på det?
Det var väl oftare förr som jag delgav er mina konstiga funderingar...
här får ni en från honom istället ;)
 
 
 
 
 
Jag känner så väl igen den här kommentaren...hahaha
 
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Får jag svära?

Kategori: Allmänt

Natten har varit allt annat än bra...vilket innebar att jag stängde av klockan och vände på mej,
istället för att vakna. 
Hästarna serverades brunch framemot halv tio-tiden,
och sen var det min tur att få i mej min sedvanliga frukost (?!)
Jag hade tänkt rida innan hovis kom, och tänkte att det skulle jag nog skulle hinna,
hon brukar komma runt 13-tiden.
Jag hade hunnit duka fram och slagit på datorn, när jag fick ett mess...
"vi kommer lite tidigare, ca 10.45"
om en halvtimme alltså.
 
Så varning.....idag är det farligt att mucka med mej!
Jag HATAR såna här dagar, då allt spricker, jag får ont i magen....jag ska ALDRIG mer försova mej,
det kommer inte att bli något vettigt av dagen.
S-K-I-T !
 
Jaja...det är bara att bita ihop och gilla läget.
 
Träning för Lotta med Ava igår....vet inte vad jag ska säga förutom att det gick bra igen.
Ava var med mej hela tiden och det var sååå roligt.
Vi gick igenom vissa delar av LC:2 och hela LC:1.
Vi ställer lite högre krav på oss (mej), detta med händerna är inte helt klart, men jag jobbar stenhårt på det och det är inte lika mycket tjat om det längre...haha,
jag rider mer med knäna och känner att vänster är svagare så behöver ta i lite mer där,
min sits/balans har blivit mer stadig (känns det som) och jag ramlar inte fram lika mycket,
men jag ska träna på att sitta tillbaka mer i galoppen....
hon har fortfarande inte styrkan i höger, och bryter oftast när jag tar i henne,
men om vi tränar mer på att jag inte "hjälper" henne genom att lyfta på häcken kommer resultatet så småningom.
 
Behöver jag påminna om att jag älskar att träna henne numer?
Planerade lektioner denna veckan är,
hopp på ridskolan på onsdag, Inga-May på fredag,
och hopp för Lotta på lördag.
För övrigt blir det nog en lättare skogstur i kväll och kanske en längre på torsdag,
och ett lösgörande på paddocken på söndag...låter det som en bra plan?
Eller blir det för mycket jobb?
Äh....jag får se!
 
Jag har ju Atigas att sköta om också,
den tjej som var tänkt som hjälp, har inte hört av sej,
jag förstår att hon kanske har släppt detta med tanke på att han varit odisponibel så länge,
så inget att säga om det. 
Jag har en annan i tankarna så ska kolla av med henne vad hon tycker.
Jag tycker det är så kul att han kommit igång lite nu och därför försöker jag ge honom en liten tur varje dag...det är ju helt på mitt eget bevåg så orkar jag inte så struntar jag i det.
 
 
Jag får ofta frågan om hur det är tänkt med honom,
så här är det;
Det var meningen att han skulle komma på halvfoder och att M skulle ha hand om honom,
men eftersom han inte höll när jag skulle sätta igång honom så är han nu helinackorderad istället,
ägaren betalar allt för hans uppehälle och jag tar hand om honom på det sätt jag förmår.
Det är ju ingen som vill ha en oridbar häst på halvfoder så det fick bli lite omplanering.
Det har aldrig varit tal om att han ska bli min häst, 
och han ska vara här så länge han behöver och jag orkar....förhoppningsvis ska han inte behöva flytta någon fler gång.
Det är tanken nu, men ingen vet vad framtiden har i beredskap, så om det blir så, återstår att se.
 
 
Janne hjälpte mej att sköta om hönornas ben,
tvättase med såpvatten och sen sprayade jag på frontline denna gången, istället för att smeta på olja,
Det syns en stor förbättring på allihopa, men de som var mest ansatta ser fortfarande bedrövliga ut :(
 
 
 
Min behandling fungerar ialla fall och det finns hopp om att alla ska bli helt fria från ohyran.
Om 10 dagar är det dags igen, det är lika bra att köra var tionde dag tills jag har sanerat hönshuset, 
 det ska jag göra när det blir varmare så jag kan använda högtryckstvätten och sen kalka allt.
Ohyran gillar inte kalk, det torkar ut och dödar den.
Just ja....
det tar 10 dagar för äggen att kläckas, kvalstrens alltså,
så därför får det bli tio-dagarsintervaller på behandlingen.
 
 
Janne byggde en fin spalje till min klätterväxt, alltså blir det ingen armeringsmatta, så som jag tänkt,
det gör ju absolut ingenting, för nu sparade jag några tusenlappar ;)
foto kommer när den är på plats.
 
 
Så...det var väl allt jag hade att berätta,
det är sol ute men jag ska inta ryggläge en stund och fundera på vad jag ska lägga min energi på idag.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Pigg, piggare, piggast

Kategori: Allmänt

I går var det segt men slutligen tog jag mej i kragen och vi kom iväg till ridhuset, Ava och jag.
Jag hade till och med kommit ihåg att ta med LC:1 programmet så nu har vi lärt oss vägarna :)
Mina fb-vänner har sett att jag var nöjd med passet, att Ava fick en guldstjärna.
 
När vi kom hem tog jag med Atigas på en tur medan jag ändå var på gång.
Det blåste lite så sjön rörde sej....varje våg som kom var livsfarlig...hihi
Det gick inte att få i honom.
Han var spänd och struttade fram när vi fortsatte turen,
och PIGG.....och jobbig!
I traven var det racerfart...när han inte satte av i galopp,
eller försökte sätta av i galopp....han lyckades vid ett tillfälle då jag inte alls var beredd.
Vi var ute ca 45 minuter och de sista 20 hade han lugnat ner så det blev mer normal ridning,

 
Sen var det  mocka hagen....som vanligt....
det är ganska skönt att gå där och lyssna på ljudboken medan man mockar.
Nu lyssnar jag på "Gustavs grabb" 
Leif G W Persons självbiografi, underhållande men inte så där WOW vad bra,
inte dålig heller, men ni vet?!
 
 
 
 
Idag har vi en lektion för Lotta inbokad, hoppas Ava är på bra humör trots att det regnat i natt ;)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Fredag

Kategori: Hästarna

Det får bli ett mobilinlägg idag, 
så jag förvarnar om stavningsprogrammet hittar på egna ord.

Mitt humör var inte på topp igår, 
Så egentligen skulle jag avstått ridningen, 
men jag bet ihop och gjorde oss i ordning iallafall, 
under tiden jag borstade ringde svägerskan, 
det hjälpte inte precis upp humöret...
inte för att hon sa något dumt eller så, men jag fixar inte att bli avbruten...det blir kaos i skallen och jag glömmer vad jag gör.

Pållara fick ett pass i paddocken iallafall,
mest som motion men lite träning blev det förstås....
Ava tog chansen och slarvade lite, 
men jag fick igenom det lilla jag föresatt mej.
Vi avslutade i sjön som vanligt.

Det blev några (5) kärror mockat i hagen,
innan jag bestämde mej för att avsluta dagens aktiviteter....
så när Janne kom hem strax före 5 hittade han mej i soffan med ett glas av romen han köpt med från båten.



Den var god!
Med på bilden är min påskpresent från Johanna och Julia,
Fint katthalsband va?

Jag gillar inte att få presenter egentligen,
det beror nog på att jag själv är så dålig på att ge ;)

När jag nattat djuren och höll på med middagen hände det jobbiga :(
 min bror ringde....
jag har ju hört att han varit nykter några dagar och tänkte att han aldrig skulle våga ringa till mej om han inte var det, så jag svarade.....tyvärr...
Han lät nykter först, men sen framkom det att han "tagit en pilsner"  "om man är 73 år så kan man faktiskt få bestämma själv om om man vill göra det"
Visst, svarade jag, "du får bestämma vad fan (ursäkta) du vill, men jag bestämmer att jag inte vill prata med dej när du druckit"

Efteråt förstod jag ju att det är precis tvärtom, 
Han vågar inte ringa till mej om han är nykter,
Inte efter vad som hände i påskas.

Middagen blev inte vad jag tänkt, 
jag hade noll koll på vad jag gjorde...
jag skulle låtit bli att svara när han ringde :(

Nu har jag iallafall skrivit ett mail, 
Ömsesidig respekt....
han bestämmer om sitt drickande och jag bestämmer om jag vill ha kontakt.

Sorry för detta tråkiga!


Maria är borta över helgen (igen) 
Ava och jag ska gå till paddocken idag och börja träna in LC:1.
J.Näshammar, som dömde på senaste clear rounden tyckte Ava hade stora rörelser för LC:2 och att det kanske skulle passa oss bättre med 1:an :)


Ha det bäst,
Marianne 




Jaha ja, då är det bara att vänta då...

Kategori: Allmänt

I morse var det bara två ankor som "hängde på låset"  och ville ut,
självklart tittade jag in i huset.
 
 
Jag har fått som jag vill, så nu får hon sköta resten.
 
 
Ridturen igår gick över stora vägen, 
jag gillar inte att korsa vägen, det är ganska mycket trafik, dessutom är det lite dålig sikt där vi går över,  
men de gånger vi tar oss dit, njuter jag för fullt av de fina ridvägarna där.
 
 
Rutten gick förbi ett par gårdar och sen längsmed stora gärden att galoppera på,
eftersom det var länge sen vi var där, tyckte både Manus och Ava att det var bäst att vara på sin vakt,
alltså var det ingen av dom som ville släppa loss....men det var härligt ändå.
 
Jag tänkte på Brigade och hur han satte ner huvudet och galopperade så tårarna rann,
det var bara för mej att släppa tyglarna och njuta
det är stor skillnad på Ava...som aldrig vill tävla och för det mesta galopperar med värdighet,
så som det anstår en dam.
 
Jag tänkte på en av de första gångerna Maria red denna vägen med oss, för si så där 8 år sen,
vi höll hästarna för hennes skull, eftersom hon inte var van att rida ute i skog och mark.
Ove ägde Magnus och han hade westernsadel....alltså en sån med knopp...
Maria sa efteråt att hon tyckt det gått FORT och att hon hållit sej i knoppen,
hihi...vi som tyckte vi anpassade farten till en mindre erfaren ryttare.
 
Gårdagens tur slutade med terrängbanan och sen ner i sjön.
 
 
Var tiden efter det tog vägen, har jag ingen aning om,
men rätt som det var, så var det kväll.....
...och ingen nytta hade jag gjort.
 
Jaja...livet är till för att njutas,
och ni tjatar ju jämt att jag ska ta det lugnt så....;)
 
 
 
Mina fb-vänner såg mitt fina utgångsläge på ett WF-parti,
 
 
egentligen ska jag nog inte visa att jag spelar det,
jag fick en massa förfrågningar efter inlägget och för tillfället har jag 11 spel på gång,
jag brukar vara ganska bra på detta, men nu blir det nog storstryk på ett par ställen.
Haha....
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Man ska inte dra förhastade slutsatser...

Kategori: Gården

Det är en del saker som jag är proffsigt bra på....
en av sakerna är att oroa mej i onödan och en annan är att dra förhastade slutsatser....
som igår morse.
 
Jag hade ju sett att en höna lagt ett ägg där Ankan har sitt krypin, och tänkte att hon nog lagt ett till...men jag såg inget...
jag kände med handen under och fick fram ett.....ett till...ett till och ett till...
och slutligen hade jag fått fram en hel hög.
 
 
Djuren är finurliga, 
jag vet inte om det var för att jag hade sett var hon lagt sina ägg, eller om det var för att hålla dom varma, 
men ankan hade grävt ner alla äggen ca 1 dm djupt och det var inte alls någon hungrig räv som hämtat dom.
 
Jag blev både irriterad och glad på samma gång...
irriterad för att jag alltid ska tro det värsta men glad för att äggen fanns kvar
Jag bäddade ner dom i tunnan och i morse såg det ut så här...
 
 
Någon av honorna hade ialla fall förberett bygget av ett varmt och gosigt rede...
ni ser dunet hon plockat av sej?
Jag la in äggen igen så vi får se vad som händer.
I morse gick hon till sitt vanliga ställe, men la inget ägg där.....
så kanske har hon fattat vad vi vill.
 
Det var längsen Maria och jag var vid Hofsnäs för en promenad,
men i går kom vi iväg, rundan är ca 5 km,
det var rena rama sommarvädret och vi njöt i fulla drag.
 
 
 
 Ridskolan;
Ava har väl aldrig varit så piggelin som igår,
när vi kommit igång la hon i turboväxeln lite då och då...
energin kändes i hela henne...som en tickande bomb :)
Jag gav skänkel för öka skritten och hon studsade iväg i galopp.....haha
vissa stunder reagerade hon (på ett eller annat sätt) bara jag tänkte på att ta i henne.
Hon är så himla snäll och lyssnar på sin ryttare, men jag kände att hon var nära explosion flera gånger,
hon blev liksom liiiiiite lättare i framfötterna....
 ...och en bakutspark utan vidare i galoppen...det har väl aldrig hänt?!
haha....bästa hästen <3
På hemvägen tog vi en avstickare till sjön för att kyla av benen,
det uppskattas.
 
 
 
I morse fick Atigas komma ut på en liten tur igen, kortare än sist,
vi red över berget och den vägen är lite jobbigare för honom.
Men vi började med sjön....oj vad han frustade och höll på innan han slutligen gick ner i vattnet.
 
Strax är det dax att ta ut Ava en sväng också,
men sen blir det nog inte mer gjort här idag.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Nu är det jul igen...eller?

Kategori: Gården

Jag förstår ju att räven också är hungrig och behöver mat, men varför komma hit och stjäla?
Vi har funderat på hur vi ska göra när ankan lägger  sej på sina ägg där ute bakom stallet,
jag ville att vi skulle försöka stänga för med ett galler, men Janne och Maria tyckte vi skulle flytta in äggen i deras hus.
I går kväll bestämdes det att äggen skulle flyttas...idag är alla borta :(
 
Hon letade en stund innan hon la sej för att värpa ett nytt,
jag lämnade henne ifred men efter en stund
hörde jag ett himla liv där bakom och var tvungen att titta vad som stod på.....
 
 
Det var slagsmål om platsen...flera hönor sprang omkring och skällde och en trängdes med ankan.
Nu har jag bestämt att flytta varje ägg i takt med att hon lägger de,
inte vänta tills redet är fullt....
sen är det bara att hoppas att det inte kommer några fler tjuvar och tar fåglarna också,
jag gillar inte att dom håller till där bakom.
 
 
Jag var ute och körde bil igår...
till "djur & Natur"  för att köpa något att lägga i hönsens reden,
som ska göra det ogästvänligt för ohyran, det blev kisel ?!
Jag tittade på en sån där robotdamsugare, det skulle vara så skönt att slippa släpa runt damsugaren var och varannan dag...vi har en stor kärcher, den är otymplig och dessutom börjar den tappa sugen...;)
när jag ändå var i civilisasionen passade jag på att lägga lite pengar på oss tvåbenta också,
in på ICA och fyllde några kassar.
 
På vägen dit såg jag en trana som strosade runt helt ensam på att hygge....
jag tror att partnen låg någonstans i närheten.
 
 
 
Det brukar spankulera ett par här i en av hagarna, men jag har aldrig sett dom på så nära håll förr,
det är ståtliga och mäktiga fåglar.
 
Ava fick en dag i hagen...jaaa...jag vet....
men det kan väl vara bra att ge henne en dag att vila benen på? ;)
 
 
Inget "jobb" för Atigas i dag, 
jag är kanske överdrivet försiktig, men det är bättre än att köra på och få bakslag.
För Ava och Magnus är det ju riskolan, så jag har dagen hästledig, kan man säga.
 
 
Hur var det nu.....
 
 
 
min julkaktus blommar för fullt,
tiden är ur led!
 
Ha det bäst,
Marianne

Så var det det där med rubriken.....

Kategori: Hästarna

Ja....
det blev en liten tur med Atigas i morse också, kanske ska jag göra det till en rutin?
Problemet är förstås att jag är så hungrig när jag vaknar och att vänta med frukosten är marianne-plågeri,
jag får väga det mot det underbara att komma ut i skogen medan den vaknar.
Atigas såg busig ut och var full av energi,
vi började med att gå ner till sjön,
med lite övertalning gick han i med framfötterna...men hua vad läskigt, 
det blev bråttom upp men han fick massa beröm,
efteråt förstår jag ju att han tyckte han var jätteduktig som skuttade upp ur vattnet...haha
det där med att ge berömmet i precis rätt sekund är inte lätt...
 
Vi tog samma väg som i går och han spetsade sina öron när han såg hindren, ökade steget och försökte verkligen övertala mej...
När vi kommit ut på skogsvägen igen och vi skulle trava fattade han galopp...
 han hade nog planerat en ordentlig tur, inget mesande med små korta travsträckor.
Innan vi red hem gick vi ner till sjön igen...där han trampade rätt ner och stannade med alla föttterna i vattnet...duktig :)
 
 
När vi stod där och njöt, kom jag att tänka på det varmblodet jag hade för 8- 10 år sen,
det tog lång tid att få honom att förstå hur skönt det var att kyla benen i sjön,
han stegrade och bråkade flera dagar innan han slutligen gick i, 
sen blev han mer ett sjöodjur än en häst.....
han älskade att bada och simma och det var inte så lätt att få upp honom alla gånger.
 
 
Ava och jag var i ridhuset igår,
vad ska man säga? Inget ni inte hört förr....
Fasen vilken fin häst jag har...allt är förstås relativt, men jag blir så glad när allt flyter på och hon gör sitt bästa utan att trotsa.
Jag hade Lottas och I-Ms ord i öronen och jobbade stenhårt med mej själv,
så det var inte mer än rättvist att vi hjälptes åt.
När vi gick hem fick jag en känsla från Ava, 
 hon var så nöjd med passet och ögonen strålade mer än någonsin.
Det var en helt ny känsla som strömmade ut från henne.
 
Eftermiddagen flöt på med lite småplock här på gården och förstås mockning i hagen...
det blev en skapligt bra dag, faktiskt .
 
 
 
 Jag har tänkte på en sak också...
Nu när det börjar närma sej bete för pållarna.
Här hos oss går dom ju i en ralativt stor hage, om man jämför med de som finns vid stora stall,
när gräset börjar komma upp går dom ju så klart och snappar åt sej de strån som kommer.
Nu till saken...
många säger att det första gräset är så giftigt, att man måste vänja dom lite försiktigt,
om våra hästar nu inte går i en liten grusig fyrkant, utan kan beta i takt med att gräset växer, 
skulle det vara skadligt då eller?
  Det är ju inte så att dom behöver äta sej mätta på det där nya...
dom har fri tillgång på hö och gräset blir väl mer som godis?!
 
Jag försöker göra det så så likt deras nataurliga leverne, som jag kan, 
och inte var det väl farligt för hästarna förr att äta det första gräset?
 
Snurriga tankar som vanligt...hehe
 
En annan sak jag har tänkt på ganska länge...kan man byta namn på sin blogg?
Numer handlar den ju inte särskilt mycket om att vara mamma till en trotsig Martin, 
faktiskt inte alls....
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Så blev det Måndag igen

Kategori: Familjen

Lektion för Lotta i går, den blev en av de bättre.....inte bara för att Ava skötte sej fint,
min egen insats var inte så dum heller faktiskt...humöret var på topp och allt stämde liksom.
Det kanske var ett bra drag att rida lektioner med en dags mellanrum?
Lotta rider ju också för I-M och hon red efter mej i fredags, så hon hörde vad I-M sa till mej då,
 vi fortsatte där.....nu ska jag inte skryta mer om det.
Men jag gled som på moln på hemvägen...haha.
 
Jag hade tänkt ta Atigas direkt, men en av våra veterinärer, som skulle köpa kaninburen ringde och jag sköt upp Atigas tur.
Det var väldans bra det....att jag inte helt överlät det med buren åt Janne,
han är inte lika "på" som jag.
Nu fixade jag köpare på ällingarna (ankbebisar) när de kommer,
dessutom hjälpte han mej att ta av ringen från den av hönorna som är mest utsatt för kvalstren,
det var verkligen en lättnad....den satt så inbäddad i det tjocka benet så det gjorde ont i mej.
 
Nackdelen med att skjuta upp Atigas tur var att jag inte orkade det jag tänkt,
men en liten promenad i grimman fick han i alla fall,
det viktigaste är att han rör sej..och får se annat än hagen,
hade han varit helt frisk i sina ben och igång skulle jag förstås inte nöjt mej med en promenad.
Vi gick först till sjön,
han tycker den är läskig så jag vill göra den till en naturlig del av ridturen, så som det är för de andra två.
 
 
Han var jätteduktig, satte ner nosen, frustade lite och sen drack han :)
Sen gick vi upp för den brantaste backen, det var tydligen jobbigt, för han stannade flera gånger.
Undrar om han insåg att det är mer ansträngande att stå still i en backe, än att klättra upp? Hehe
 
Maria kom på kvällen när jag "dött" i soffan,
jag bad henne ge kvällsmaten efter hon ridit,
hon vet att Ava och Atigas äter i hagen och Magnus utanför,
men hon råkade vända ryggen till en stund och Atigas fick i sej av Avas mat....
han måste få blöt mat och det får inte Ava, så det blev lite stressigt en stund.
Hon ringde efter mej och var jätteorolig då han hade låtit ansträngt och hostat upp slem,
jag tog på grimman och sprang en bit med honom, han stannade och hostade upp ännu mer slem och det rann ur näsan på honom också..stackarn.
Det kändes inget konstigt på halsen och han såg inte medtagen ut, men jag har aldrig varit med om någon häst som haft foderstrupsförstoppning så jag vet inte vad som ska göras.
att jag sprang med honom var bara en så´n sak som föll sej självklart...fråga mej inte varför.
Jag ringde veterinären, som sa att om han inte var svullen på halsen var det inte så allvarligt att hon behövde komma,
vi skulle massera halsen och jag skulle springa med honom..
.ja, det hade vi ju redan gjort, men jag sprang lite till för att försäkra mej om att det inte skulle komma upp mer.
Jag gick in till soffan igen och Maria stannade en stund till,
Atigas hade börjat beta när hon åkte så det var lugnt.
Jag kollade ut nån gång under kvällen och allt såg normalt ut så jag kunde slappna av.
 
Ava lämnar inte sin mat, men jag brukar alltid titta medan dom äter,
man vet ju aldrig när hon kommer på att hon är mätt.....det tänkte inte Maria på,
hon vet ju bara att A + A äter i hagen..
 
Dessa djur......man måtse alltid vara beredd på att det kan hända vad som helst,
nu var det som tur var inget vi inte kunde få ordning på själva, men när Maria ringde, fick jag synen om  veterinärbesök, vaknatt och oro.
Phu....
 
För er icke hästkunninga, ska jag berätta att hästar inte kan kräkas, fastnar något i halsen måste  människan hjälpa till att få upp det.
Detta hade kunnat sluta riktigt olyckligt om han fått i sej mer, men som tur var så gick det bra.
 
 
I morse tog jag med honom på en ridtur direkt, medan de andra åt sin frukost,
sen fick han äta sitt utanför stallet, när vi kom tillbaka.
 
 
Vi red ner till sjön, 
att gå ner i vattnet var inte att tänka på....
men jag är som bekant envis, vände på honom och backade ner,
lite förvånad när bakfötterna blev blöta, fick han bråttom därifrån...hihi
Det kommer att gå fint att bada alla fötterna snart :)
 
Vi fortsatte in på terrängbanan...
wow......tyckte han när han såg hindren och började ladda.
 
 
 
Att hoppa kommer inte på frågan än på läääänge,
om ens någonsin igen,
så han tyckte nog inte att jag var så himla rolig när jag sa att vi bara skulle skritta förbi dom.
När vi kom till ängen och han såg de hinder som står där, gjorde han ett nytt försök,
sneglade mot en grind, ökade traven och tog sikte på en stock....men jag gjorde honom besviken igen.
 
 
Lite tråkigt...min bror....
 
Jag har försökt att hålla det ifrån mej, men häromdagen skrev jag ett kort mail till honom,
att jag var ledsen och att jag saknade honom.
Jag hade hört att han varit nykter några dagar och fick för mej att han tagit sej i kragen.
Morgonen efter hade jag fått ett konstigt mail av honom...men det var inte från hans mailadress utan från mobilen...hans nummer@mms.tele2.se, 
det ser konstigt ut och det går inte att svara på,
jag vet inte hur han gjort, men han har inte sett det jag skickade.
Det verkar inte som han vet hur han ska öppna sin mail :(
I natt har han skickat flera meddelanden på samma sätt,
allt detta från påsken kom över mej igen...
 
Tidigare sa jag att jag skulle åka med tåget upp och köra honom till Öland i hans bil, 
Inte för att han skulle vara onykter, utan för att jag inte tror han orkar köra så långt själv.
Nu har han sagt till syrran att han ska åka till Öland om han får hjälp att köra....
antaglingen tänker han att jag ska hjälpa honom, som jag sa...
men det var ju förbehåll att han höll sej nykter...
och det gör han ju inte :(
Varför ska allt vara så j-a svårt?
Om han bara ville inse att han behöver hjälp,
att han inte ska skjuta ifrån sej de som bryr sej om honom.
 
Jag vet inte ens om jag borde skriva om öppet detta...
men detta gnager i mej och ni är bäst på att trösta <3
 
Nä nu ska jag göra i ordning Ava för ett lättare pass i paddocken.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Sommarväder

Kategori: Allmänt

I går var vi på marknad!
I strålande sol och värme :)
förutom en massa fina bilar, fanns det gamla vanliga.....kläder, väskor och annat krimskrams,
Även om vi sett alllt förut, är det roligt att se lite liv och rörelse.....hehe
Jag mötte ett par "killar" dom skratttade åt mej när jag sa att jag kom hur gammal jag är när jag såg denna bubbla.....de var ju väldigt vanliga på gatorna när jag tog körkort...haha
 
 
 
Jag brukar köpa danskt rågbröd av en danska som driver ett bageri tillsammans med sin man,
sen köpte vi hjortrons- och blåbärs-sylt och en ost också.
Visst ja, en fin topp eller heter det tunika? 
Ett klädesplagg för överdelen var det ialla fall ;)
 
Det blev en underbar ridtur på eftermiddagen, 
Ava var på topp, en kort stund var hon på bakbenen också...hihi
vi skulle galoppera efter en åkerkant men i samma stund som jag skänklade, hoppade det upp en hare mitt framför oss...sen var hon på sin vakt...spände sej och ville komma ifrån åkern.
På hemvägen tog vi terrängbanan, 
jisses vad glad hon blev...
vi mötte Tilda och hennes kompis och stannade till en stund,
det gillade inte Ava, hon börjad krafsa och slå med en framhov, 
när jag släppte fram henne studsade hon upp och ner innan hon satte fart...
Något taggd vill jag lova ;)
 
Jag fotade i hönshuset,
De gula benen är lite ansatta.....
 
 
 
här har hornplattorna rest sej....
 
 
och här har det gått så långt att fötterna är deformerade...
 
 Hur har jag kunnat låta det gå så långt?
Jag skäms och lider med mina höns,
de ger mej ägg och jag har slarvat så här med deras omvårdnad :(
 
Det enda jag kan skylla på är att jag inte varit på topp själv,
men det är en j-t dålig ursäkt,
kan man inte ta hand om sina djur, ska man inte ha några.
I och för sig har jag bett Janne ta bort just den hönan som är på det nedersta fotot,
men han är inte så snabb med så´nt....
Nu är vi i alla fall på gång att ta död på de små vidriga kräken som ställer till det så här.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Ännu en slö dag

Kategori: Allmänt

Efter frukosten igår tog det tid för mej att komma igång igen...jag är lite slö på morgnarna.
Övervåningen fick ett besök av dammsugaren och jag plockade med tvätten,
men sen blev det inte mycket mer gjort.
Vädret växlade mellan sol-regn-hagel så det var inte så lockande med utejobb.
 
 
 
Lektionen;
Ava var så trött när vi skulle göra oss iordning...låg och vilade och ville inte resa sej.
Magnus, vaktade henne ordentligt
han skulle absolut gå mellan mej och Ava och inte låta mej komma nära.
Eller kanske han ville träna istället för henne?
"Ta mej, ta mej, ta mej"
 
I ridhuset tog det en bra stund innan Ava kom igång, hon var snubblig och allmänt ovillig,
men efterhand piggnade hon till.
Jag har inte så mycket att berätta om lektionen,
vi fortsatte med volterna och att flytta....ganska tråkigt och ordentligt svettigt...men jag klagar inte,
det är bra att få den hjälpen, eftersom jag tydligen inte klarar det själv.
Jag tycker vi jobbar med dessa saker varje gång, även på skogsturer,
men det är visst inte tillräckligt mycket ändå.....eller så är Ava obildbar eller extremt envis (!).
 
 
När hönorna nattat sej hjälpte Janne till att hålla dom medan jag tvättade och smorde deras ben.
Det finns hopp om att vi ska bli av med den äckliga ohyran som bosatt sej där.
Jag ska försöka fota benen på en så ni förstår bättre.
 
I morse vaknade jag till sol :)
 
 
Ha det bäst,,
Marianne

Så gick det en dag till.....

Kategori: Allmänt

Det blev en lugn tur i går eftersom Atigas fick följa med på släp,
ni behöver inte kommentera att han är slarvigt borstad..hehe
(mina axlar och händer protesterade just då)
 
 
Jag mockade ett par kärror i hagen medan jag lyssnade klart på min ljudbok,
 den tredje boken i Engelforstrilogin,  "Nyckeln" av Sara Bergmark Elfgren.
 
 
Det blev en utflykt till en byggfirma,
jag har nämligen (äntligen) bestämt att skaffa en armeringsmatta till min klätterväxt,
jag mötte en av "mina" kunder, en äldre humoristisk man, från jobbet, vi pratade länge och skojade lite så som man gör,
sen gjorde vi våra ärenden, var och en.
 
När jag kom hem fick jag plötsligt ett mess....
från den mannen, han hade hittat mitt nr i katalogen.....hur sjutton visste han mitt efternamn???
 
 
Törs jag berätta att jag var dum nog att städa inne?
När ska jag lära mej att INTE köra på medan jag kan?
Jaja....det går väl in så småningom.
Kvällen blev slapp i soffan med brasa och slötittande på TV.
 
Hästarna fick stanna ute i natt...det blir lite mer stök med kvällsmat och frukost än när dom står inne,
men man får ju offra sej för djuren...hihi
 
Ava och Atigas får sitt i hagen medan Magnus får grimma på och äter utanför,
Ava välter sin matskål så hon har fått en stoooor, haha
hon tar god tid på sej och de de andra två väntar otåligt på att få kontrollera att hon ätit upp allt.
 
 
Det ser så gulligt ut när dom står på varsin sida, nästan som livvakter....haha!
 
 
 
I morse låg det en liten present nedanför trappen...
kanske var det den Otiz spande på i går medan jag mockade hagen?
 
 
 
Efter hästarnas frukost sadlade jag Atigas och han fick sin träning, 
det var underbart i skogen med solen och alla fåglar som sjöng.
En fin start på dagen,
i eftermiddag ska vi (Ava & jag) träna för Inga-May igen, det är fyra veckor sen sist,
så det ska bli roligt...längtar :)
 
Ha det bäst, 
Marianne
 
 
 
 
 

Lilla gubben....

Kategori: Film

Det blir visst mest häst i bloggen nuförtiden, ni får stå ut.
 
Det var inga problem alls att ta in Atigas i transporten, precis som jag föeresatt mej, 
gick han raka vägen på,
han är verkligen en toppenhäst på nästan alla sätt.
Men oj vilken tur att vi kom iväg till veterinären nu.
Han hade djupa fickor i tandköttet och dom var fulla med gammalt äckligt foder,
det måste gjort ont och han har haft svårt att tugga..stackarn :(
Jag har tyckt att det luktat illa ur munnen och funderat över att han bara ätit 1-2 kg på natten,
men tänkt att han kanske ätit mycket hö och kanske några rötter eller så som gett lukten, under dagen,
det är ju svårt att se när dom har fri tillgång i hagen.
 
Hur som helst,
 han fick flera lugnande sprutor......
 
 
.....innan det var dags att "gräva" i munnen
 
 
Det tog nästan en timme att få rent och raspa bort en liten ojämnhet.
Sen fick han kombinerad bedövnings- och antiseptisk salva i fickorna.
 
Här kan ni se vilken stor klump med gammalt ruttet foder som satt fast i en av fickorna,
det fanns tre fickor till.
 
Detta har samlats under lång tid....jag skojade och sa att det var förra sommarens bete,
men blev lite ledsen när veterinären nickade och sa att det inte alls var omöjligt att det var så.
Det värkte i mitt hjärta när jag tänkte på hur ont han måste haft.....
hästar är verkligen så lojala mot sin människa.
Vi fick rådet att komma tillbaka i höst för att kolla och eventulllt rensa igen.
 
 
Jag följde med Maria till ett växthus för att köpa tygblommor,
det blev en liten trevlig utflykt....jag kunde motstå att köpa något,
förutom en varsin glass,
faktiskt så var jag otroligt stolt över mej själv när jag bestämde mej för att INTE plantera i några balkonglådor i år.....att jag insåg att jag inte ska skaffa mej mer jobb än nödvändigt.
Men det är klart.....det kan förstås ändras i takt med att sommaren närmar sej ;)
 
Ridskolan;
Det finns inte så mycket att säga om kvällens lektion,
Ava var positiv och lätt att ha att göra med, 
jag använde inte snodden, det behövdes inte.
Magnus fick sin snodd och han kom till en fin takt och form en bit in i lektionen.
 
Regnet fortsatte att ösa ner, så det blev en till natt inne,
Ava såg så besviken ut, men men...
 
 
Marias film från hopplektionen,
om Johanna är mindre bra på att filma, så är jag kass på att redigera,
 musiken är inte i fas och jag missade att klippa bort mej vid ett tillfälle....
(min insats i sadeln är definitivt helkasst...jag hoppar före Ava...hehe)
 
Men detta är Marias film så det är Magnus och henne ni ska titta på.
Maria hade glömt sporrrna hemma,
men med en del smackande gick det bra att komma över,
för det mesta.
 
 
 
Man ser att Magnus är travare,
han har svårt med takten och galopperna när han måste koncentrera sej på hindren,
men det är väl som män i allmänhet? Som bara klarar en sak i taget...hihi
Hur som helst, så älskar Magnus att hoppa.
 
Ha det bäst,
Marianne

Ordningen återställd...

Kategori: Film

.....strumpor, snusdosan och fjärrkontrollen ligger i soffan...haha
Skämt åsido....det känns ändå rätt bra att ha honom hemma igen.
 
 
Ava fick följa med på en kort tur i går, trots allt,
jag sparade på benen och Leo fick en ordentlig promenad.
En kort ridtur behöver inte betyda att det är slött....hon fick minsann jobba en del,
som vanligt flyttade vi sidleds, i alla gångarter, fram och tillbaka på skogsvägen.
En del styrketräning blev det också, kort galopp är tungt och vi behöver träna massor på det,
 ute i skogen är det perfekt att göra det.
 
Regnet tilltog så när vi kom hem tänkte jag sätta på Magnus täcket,
han är oftast utan, men prognosen visade regn hela dagen.....
 
jaha ja....han kunde inte väntat ett par minuter?
Eller åtminstone rullat i gräset?!
 
 
titta vad nöjd han såg ut med lerinpackning...
 
 
Dumma häst <3
 
 
Jag tog in ved och tände en brasa,
sen satte jag mej med datorn och försökte klippa och klistra i filmerna sen hopplektionen i onsdags.
Efter en del svordommar och mycket kliande i skallen fick jag äntligen fram två filmer.
Det var ju Johanna som filmade och det var hon inte så bra på...hihi
 
Det är inget att skryta med, men jag tycker det är så roligt (och nyttigt) att titta på ridfilmer, 
så jag bjuder på denna....hoppa över om ni inte vill se.
Det första språnget var Ava så ivrig att jag fick hålla i henne för att det inte skulle bli racerbana,
så vägen fram är väldigt vinglig,
på slutet när hon var sur över att ha väntat medan de andra hoppade, stannade hon, som jag berättat,
jag lät det vara med, för jag tycker det är ärligast , samt ganska roligt ;)
 
Man ser att Ava är ganska vinglig även när vi kommer i rätt tempo och att hon vill falla in till vänster....
jag behöver bli starkare i skänkeln, inte störa henne med att hålla på med tygeln i varje hörn.
Johanna är som sagt inte van att filma så ha överseende,
  
              
 
Mina händer har blivit mycket bättre, men inte tillräckligt bra,
men jag har ialla fall slutat att "hjälpa till" med kroppen och flaxa med armarna
 
Jag faller fortfarande fram ibland och sitter för mycket framåtlutad, men det har också blivit bättre,
så bevisligen går det att lära gamla hundar att sitta ;)
 
Maria ska själv få lägga ut sin film på youtube,
sen ska ni nog få sen den också.....hoppas jag :)
 
Eftersom det regnat i princip ett dygn, fick pållarna sova inne i natt, 
det är inte så populärt, men Ava ligger ner väldigt mycket,
och jag ville att hon skulle få slippa ligga i blött och kladdigt gräs.
I morse när dom skulle ut, hade hon bråttom,
sen tog hon god tid på sej att kolla överallt mot skogen innan hon gick till foderhäcken.
 
Hon har verkligen koll på precis ALLT...
häromdagen när hon stod och åt lyfte hon plötsligt huvudet och vädrade,
när jag tittade åt det håll hon hade blicken, såg jag en av katterna som kom smygande ca 30 meter bort...
en katt liksom....
 
I dag ska Atigas åka till veterinären, dags för spruta och att kolla tänderna,
jag har inte lastat honom förut, men tar för givet att han går på utan vidare,
ett varmblod är van att åka, dessutom har han varit ute och tävlat med sin ägare en el del, sen han blev ridhäst.
Kanske är jag för optimistisk, vi får se....hihi
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Ava vs Marianne 1-1

Kategori: Gården

Nu är jag mer än sur.....jag hade halva inlägget klart och så försvann det...
.trots att jag sparat som utkast så är det borta....
J-A blogg.se
Ja,ja...ett nytt försök!
 
Med Ava blir det aldrig enformigt, 
planen igår var att ta Leos koppel med och rida hela rundan runt sjön,
komma ut på byvägen och promenara sista biten.
Min plan alltså....Ava hade en annan plan.
Efter ängen, ca 2 km hemifrån, tyckte hon vi skulle vända, lite dans innan vi kom vidare nån km,
men sen var det tvärstopp.....tror hon visste precis vad hon gjorde när hon backade rakt ner i ett otrevligt men torrt dike.
Eftersom hon har en benägenhet att resa sej när det inte passar, så hoppade jag av...
dumt eller inte...sak samma,
jag ville inte att hon skulle stå på bakbenen halvvägs ner i ett dike.
Jag berättade att om jag så skulle behöva GÅ hela vägen så skulle vi följa planen.
 
 
Efter ytterligare nå´n km hittade jag en stubbe som var perfekt att sitta upp ifrån,
ställde upp henne bredvid och klev upp på stubben....och hon flyttade sej,
jag klev ner och ställde upp henne igen...och hon flyttade sej....
proceduren upprepades 4-5 gånger innan jag bestämde att vi skulle hitta ett bättre ställe.
Inte helt överraskande stod hon som en staty medan jag satt upp där.
Lite typiskt Ava....
bara hon får visa att hon inte är helt livegen så går hon snällt med på nästan allt sen..haha
 
Vi fortsatte rundan, men hon behövde tydligen fortsätta påminna mej om att hon har egen vilja,
så när vi passerade en stor hög med spån ( I galopp),blev det stopp igen och en helomvändning på bakbenen...detta upprepades ytterligare en gång vid ett par stockar.
 
Just denna manöver har jag många års träning på,
det var Brigades specialitet och hände minst EN gång varje ridtur.
Skillanden på de båda är att A alltid stannar direkt hon vänt,
medan B drog iväg ca 10 meter innan han stannade för att se om det verkligen var någon fara.
 
För att ni ska förstå att detta var ett bustrix från henne,
får jag berätta att hon inte är rädd för något när vi är ute
 (inte ens när två tranor lyfte framför oss och skrikande seglade ett par meter över huvudet,  
förra året, reagerade hon)
 
 
Sista biten gick som planerat och vi kom hem utan fler kraftmätningar.
 
Atigas fick sin lilla träningsrunda direkt medan jag ändå var igång,
det mest ansträngande med den var att borsta och sadla.
Nu är vi uppe i ca 25-30 minuter/gången med kortare travinslag.....
varje dag är jag lika spänd på om han ska visa någon hälta.
 
Jag var lite (mycket) korkad sen....
tänkte mocka en kärra ihagen, men bara en....
som blev tre :(
Idag blir det inte många steg vill jag lova.
 
 
Funderar på om vi ska träna på paddocken eller vila idag,
för Avas skull är det paddock som är det bästa, men för min skull?
Jag känner mej lat idag.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 
 

Sista dagen som gräsänka...

Kategori: Allmänt

...om jag ska vara riktigt ärlig så kunde jag gärna varit det lite längre...
jag känner till och med stress över att han ska komma hem....det är väl inte normalt? 
Alltså stressen är inte direkt för att han kommer hem, utan för att jag vet att jag får svårare att sitta still...
det blir mer att plocka och städa....jag mår inte bra av att ha det rörigt omkring mej så att "blunda" är inget alternativ.
 
När jag läser vad jag skrivit ser det ut som att jag klaagr på honom, men så är det absolut inte...
eller jag vill inte att ni ska uppfatta det så ialla fall.
Jag hade ju inte bott kvar här om det inte varit bra, det hoppas jag att ni förstår.
 
I går morse gick vi (Leo och jag) på promenad tillsammans med Annelie och Fanny,
Fanny är Leos bästis.
Vi pratade om detta med hönsens kvalster och hur jag behandlar det,
 Annelie berättade att det finns frontline på sprayflaska, så nu har jag beställt det.
Frontline hjälper ju även mot löss, loppor och kvalster, förutom fästingar,
men jag vill inte droppa i nacken på hönsen då det är avsett för hund eller katt,
men med spray går det att begränsa till benen...toppenbra ju.
Så nu väntar jag på paket från apoteket :)
Sen blir det till att tvätta benen med såpvatten, spraya fronline på ben, sittpinnar och i reden.
 
 
 
I ankornas tunna har det börjat bäddas, men inga ägg än så länge,
om hon inte gömt det...
 
 
 
Vi tog Magnus och Ava till paddocken för att hoppa studs,
om Ava var tung i fötterna i lördas, var hon desto lättare i går,
när vi kom på den långsida kavalettin var uppställd drog hon på....hoppsugen hihi..
hon har stor galopp och jag hade anpassat avståndet till Magnus, det ska hon klara,
det tog några gånger innan vi kunde studsa över de fyra små hindren utan problem.
Det var en ponnyryttare med mamma där, så Maria red knappt något, hon pratade mest,
när jag var klar med Ava tänkte jag rida igenom Magnus men då kom ponnyryttarens storasyster,
så hon fick rida Magnus istället.
 
 
Den här ponnyn är inlånad till ridskolan och är bland de sötaste jag sett,
aldrig har jag önskat att jag var liten, så mycket som när jag så den <3
 
 
Jag tog med Atigas på en promenad på eftermiddagen,
men han ville inte gå hemifrån.
Det var bara att vända och gå hem igen efter någta minuter.
 
Det blåste isande vindar och kom både regnskurar och hagel, 
hästarna har varit ute dygnet runt sen i onsdags men jag förberedde att ta in dom till natten.
Eftermiddagen gick åt till att hålla soffan varm ;)
När det var dags att ta in pållarna hade det slutat blåsa och det duggade bara lite lätt så jag bytte täcken och lät dom vara ute.
Tror dom mår bättre av det, dom har skydd av skogen och en liten träddunge i hagen.
 
 
Häromdagen skrev jag om detta med att vara sjukskriven och ändå "orka" med annat,
att det kanske uppfattas som om jag är arbetsskygg,
nyss läste jag Petras blogg, (josefssonpetra.blogg.se) där hon tar upp detta....
kanske inte direkt min situation, men att inte orka jobba medan man orkar annat.
Oavsett om hon menar mej (vilket jag inte tror) så tar jag åt mej.
Detta med sjukdommar som inte syns....
det är inte lätt för friska att förstå hur det är,
berättar man, är man tjatig,
vem vill höra om andras sjukdommar stup i kvarten?
Att man kan må jättebra vissa dagar eller kanske bara halva dagar, 
och att man knappt kommer ur sängen andra dagar...
hur ska man ta sej till jobbet om varje steg man tar skjuter blixtar genom kroppen?
Visst, det finns medicin...men den som jag har, får man inte köra bil på....
kanske kan man ta taxi då?
Eller kan man ringa jobbet och anmäla sin ankomst de stunder man mår bra?
Nä, jag får nog bara inse att det finns massa okunskap i detta.
 
Nog tjatat om detta nu,
det var ju meningen att ni skulle slippa läsa om mitt mående, 
så nu blir det inget mer om det.
 
 
I dag är det sol här hos oss igen,
Ava ska få en skogstur och Atigas får nog en runda i kväll....om han vill ;)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Lördag

Kategori: Allmänt

Ava var lite snubblig och tung i benen på ridturen igår,
jag blir så orolig när hon snubblar, det var ju så Brigade gjorde till att börja med...
min bästa vän som jag tog avsked av för snart fyra år sen.
Han är väl den enda hästen som kunde gå omkull i skritt ....
 tänk om det blir lika med Ava, om hennes ben också tar slut?!
 
 
 
Vi mötte Tilda och en av hennes kompisar, med hästar, på andra sidan sjön,
 det blev en stunds paus där.
Med tanke på hur mycket hästar det finns här omkring, är det inte ofta vi möter nå´n när vi är ute,
så det är alltid roligt när vi gör det.
 
 
Vi mockade hagen, det har varit lite si och så med det de senaste dagarna,
så det blev några kärror,
närmare bestämt  sex...
 
Maria plockade undan termobaren och packade hö,
vad jag gjorde vet i sjutton....jag vimsade nog mest runt,
 sen städade vi till ankorna,
vi vill inte att den andra honan börjar lägga ägg utanför inhägnaden så jag fixade ett litet krypin av en tunna som jag la ner och sen la vi dit lite hö som hon kan bädda med.
I morse syntes tydliga spår att någon legat där :)
 
 
 
Trött som en tok, var jag nära att somna i soffan runt nio-tiden,
så det blev tidig lördagskväll för mej, Leo och kissarna.
 
Jag tycker det är så skönt att vara ensam hemma,
nästan så jag funderar på att bli särbo..hihi,
men det blir väl bara ännu mer stress då, så det är väl bäst att inte ändra på något nu ;)
Men att det fortfarande syns att jag städade i torsdags...det är helt fantastiskt, 
jag kan inte fatta att det är så´n skillnad när jag är själv,
eller egentligen kan jag det.....
har man haft en mamma som hellre gör sakerna själv, än att tjata så slipper man undan och lär sej inte.
 
I morgon kväll kommer han hem så jag ska njuta av ensameten två dagar till,
sen är det förstås skönt att allt återgår till det normala igen :)
Men jag tror det var perfekt att jag fick dessa dagar för mej själv att "bara vara" på,
utan att behöva ta hänsyn tll någon annan.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Ensam hemma

Kategori: Allmänt

För enkelhetens skull red vi i paddocken i går
alla tre hästarna var med, det är så kul att Atigas kan följa med på lite lättare ridning nu :)
Maria lånade ut Magnus till Julia medan hon tog hand om Atigas,
det stod en kavaletti framme och när Ava fick syn på den la hon in turboväxeln...
haha...det var inte alls meningen att vi skulle hoppa,
men hon var så glad så vi galopperade över den några varv.
Julia och Magnus kom några gånger också, Magnus var inte lika pigg som Ava på att skutta över.
Jag busred inte hela tiden,vi tjatade på med våra volter, öppnor och skänkelvikningar,
jag blev något förvånad (och nöjd) över Avas insats.....hon var såååå fin,
jag kanske ska börja alla pass med några skutt...haha
När vi kom hem fick Maria hjälp att mocka i hagen medan jag städade till hönsen.
 
 
 
Jag var ju hos läkaren också,
alla prover var normala,..tyvärr...jag hade föredragit att det visat något.
Remiss till någon expert på fibromyalgi...eller hur det nu var,
Jag hade en av mina sämre dagar och det såg läkaren så jag fick en månad sjukskrivning,
hon hade tänkt att jag skulle börja jobba lite,men tror hon ändrade sej när hon såg mej i väntrummet...hehe
 
Johanna fixade maten på kvällen medan jag städade inne och sen fick jag hjälp
att smörja hönsens ben.
 
 
 
Jag smög på en anka som hade väldans bråttom på morgonen när jag släppte ut henne.....
 
 
 Suck...
tre ägg hade hon grävt ner, och nu är det väl fyra,
förra gången en anka hade lagt sej där kom räven en natt och tog både anka och alla ägg.
jaja...jag får försöka hitta på något tills det är dags att ligga dygnet runt....
å vi som inte ens tänkt ha ällingar i år,
 
 
 
Maria skulle ett ärende på stan i dag så det passade bra att Johanna och Julia åkte med till tåget,
självklart följde jag också med.
Det är länge sen vi var på stan tillsammans och gjorde ingenting...
vi hade det mysigt med lunch och sen lite shopping.
Det blev ingen ridning,
jag gjorde lite nytta istället, körde några maskiner tvätt och sen städade jag här inne,
fixade mina (ganska) nya kuddar....egentligen skulle jag köpa till fler blå,
men den färgen hade utgått på IKEA i Valbo, där jag och min bror var förra helgen.
det blir väl bra med svart också?
 
 
Färgerna stämmer inte riktigt på fotot, det är samma blå på hyllan som kuddarna,
antar att det är ljuset utifrån som påverkar.
 
 
Jag har nog glömt att berätta att Janne åkte till Finland i går natt,
så nu är jag ensam tills på måndag.
Det var nog det bästa som kunde hända just nu,
allt är städat och klart och jag kan "bara vara"  resten av dessa dagar....
bara tänka på mej själv och ta dagen som den kommer nu några dagar,
och förstås ta hand om djuren, men det är ju bästa medicinen ;)
Det känns faktiskt superskönt.
 
Ha det bäst,
Marianne

Hoppelihopp

Kategori: Allmänt

Min vän Johanna med dottern Julia, kom på besök för några dagar,
det är väl inte det ultimata att ha "främmande" i huset just nu, men detta var bestämt sen några veckor och vem kunde ana att jag skulle rasa ihop på detta sättet?
Hur som helst så är det så klart jätteroligt att dom är här, även om jag inte är på topp.
 
Joanna och jag har lärt känna varandra genom en medial grupp på FB,
och detta är tredje gången dom hälsar på här.
Julia har ADHD och Asberers syndrom,
hon är förstås en hästtjej och bytte genast om till ridkläder.
 
 
Och sen ut i hagen 
 
Vi tog in Atigas som hon fick borsta och gosa med och sen även rida en skrittsväng, medan vi gick bredvid.
 
 
Jag efterlyste småkycklingar och fick reda på att den som äger hunden som brukar springa här,
har hönor som ruvat fram några små,
hon ville inte sälja någon till mej, så jag frågade om min kunde få flytta hem till henne och det fick den, 
så vi var och lämnade den där, det kändes skönt när jag såg att den kröp in hos en av hönorna.
Höns brukar inte adoptera andras barn, men vi får se....det såg ut som om den var välkommen.
 
På kvällen var det ridskola och hopplektion,
Johanna och Julia följde så klart med och tittade...det blev några filmer också :)
Julia tog upp Magnus till lektionen
 
 
Ava var seg och trött under uppvärmningen som var på utebanan,
men när vi kom in och hon förstod att det skulle hoppas vaknade hon,
jisses vilken sug hon hade till framhoppningshindret,
att komma rakt på hindret var inget jag klarade samtidigt som jag skulle hålla ett lagom tempo,
efter framhoppningen skulle vi hoppa serpentin,
alltså tre skutt längs medellinjen,
jag tycker det är svårt och krånglar nog till det i onödan, Ava är smidig och skulle göra det bättre om jag inte tänkte så himla mycket.
Jag skärpte mej och vi fick till det fint till slut ialla fall.
Det var svårt att hålla henne i rörelse när de andra hoppade, 
så som vanligt tappade hon gnistan på slutet,
vi skulle över ett räcke på ena långsidan och fortsätta till en oxer på andra långsidan.
På femte försöket kom vi över det där räcket...
hon är ju rolig alltså (har ni hört det förut?)
Första gången vi kom på det hade jag för dåligt tempo,
men sen var det inte tempot som felade, nä, hon bestämde sej för att utmana mej,
När hon stannat fyra gånger och jag sa "Nä, nu blir jag arg" så hoppade hon, 
galopperade vidare till oxern och över.
Jag är så himla glad att jag hållit ut dessa år, att jag inte sålt henne vidare...
min roliga, egensinniga och fina Ava.
 
Magnus stannade ett par gånger på serpentinerna,
han brukar gilla den sortens övningar, men tror det var Maria som ställde till det för honom.
 
Det blev en avstickare till sjön innan vi gick hem,
Julia fick ta hand om Magnus och jag satt upp på Ava igen för att slippa bli blöt om fötterna.
 
 
I natt fick dom vara ute första natten.
 
Idag har jag tid hos läkaren,
men vi ska förstås rida och pyssla med djuren också.
 
(förlåt att jag missade beskära bilden)
 
Julia rider inte hemma i Stlm nu, förr red hon på en shettis, 
men den har hon vuxit ur sen länge.
Det är svindyrt med ridskola i Stlm och dessutom kö, 
har man sen ingen bil är det 
 inte så lätt....allraelst inte om man är ensamstående.
Jag önskar jag kunde hjälpa till med detta, men det går ju inte.
Vi bor för långt ifrån.
 
Ha det bäst,
Marianne

Tungt och tråkigt inlägg

Kategori: Familjen

Det är få som vet är att båda mina bröder är alkoholister,
den yngre fick en stroke för ca 5 år sen och är numer nykter, den äldre har varit nykter ca 8-9 år,
i och med fruns sjukdom började han smutta och nu har alkoholen totalt tagit över.
Innan jag åkte upp sa jag bestämt ifrån att jag inte tänkte komma om han drack,
 det förstod han och sa att han inte skulle göra det medans jag var där.
Jag trodde han skulle klara det, eftersom han gjorde det förra gången jag var där.
Samma dag som jag skulle åka, var han försvunnen,
alla telefoner var avstängda, han har ett gäng,
min svägerska åkte dit, men lägenheten var tom och bilen borta.
Alla var så klart jätteoroliga...och frågade mej hela tiden...jag som satt på tåget.
 
Hur som helst så kom han tillrätta och hämtade mej på stationen.
Kylen var full med starköl och jag sa igen att jag skulle åka hem om han drack,
det gick inte in, för han smög och trodde inte jag skulle märka något.
Jag vet inte vad ni har för erfareneter, men en alkoholist tror att den lurar alla, att ingen märker något.
När han, på lördagen bad mej köra till stan för att han hade tagit en "pilsner" på morgonen, satte jag ner foten och började packa ihop mina saker.
Men jag kunde ändå inte förmå mej att lämna lägenheten den dagen, trots att han satt i bilen och drack.
Men dagen efter kom jag därifrån....
Snål som jag är hade jag köpt en icke ombokningsbar tågbiljett,
jag tillbringade en dag med svägerskan, vilket förstås var trevligt,
men jag borde inte ens rest hemifrån med tanke på mitt mående,
och detta hjälpte ju inte till att få mej att må bättre.
Jag vet att min bror inte kan rå för detta, men jag känner det som ett stort svek,
jag gjorde detta för hans skull och ingen annan, och han behandlar mej som en skit.
 
Min ungdomskamrat hjälpte mej att komma därifrån, han sa till min bror vad han tyckte,
-Bullshit, bullshit var det enda svar han fick.
En annan kompis var också där, men han stannade i lägenten nå´n timme till,
och messade mej senare.....han visste sen många år hur det ligger till,
men som sagt, min bror har varit nykter de senaste 8-9 åren.
 
Nu är han jättearg på mej, säger att jag inte ska bestämma över honom, 
han lyssnar inte på att jag bara bestämde att jag inte ville vara där.
Han sa massa elaka saker om mej till svägerskan,
 
-Hälsa Marianne att jag inte vill leva längre!
och att han skulle skriva om testamentet...
precis som om jag hellre skulle vilja ha  dessa milijoner än en frisk bror? 
Ingen mer än han själv kan hjälpa honom nu,
läkaren har sagt att han måste välja,
livet eller spriten.
 
Jag älskar min bror och är så orolig för honom, men vet att jag måste "stänga dörren"
Och det försöker jag också, men det tär på mej.....
Jag måste inse att jag förlorat min bror nu och att jag inte kan göra ett endaste dugg mer än att se på när han går rätt in i döden.
 
Detta är svårt att berätta, att blotta mej så här,
men tänkte ändå att det måste göras,
att jag inte ska hålla honom bakom ryggen och låtsas som ingenting,
Jag tror att jag hjälper både honom och mej bättre genom att erkänna för andra att han har problem.
Han tror att ingen märker något, så som alla smygsupare, 
det känns så förnedrande att han behandlar alla som om dom är idioter,
jag har försökt förklara att de som dricker som är dumma i huvudet om dom tror dom lurar oss som är nyktra.
 
 
 
 
Tåget hem....
elfel och över tre timmars väntan på perrongen i Stockolm,
alltså, det fick mej nästan att bryta ihop...på riktigt,
hela tiden ändras preliminär avgångstid, den flyttades fram ca 40 minuter i taget.
Jag kollade buss till Borås, men när det närmade sej dess avgång såg det ut som om tåget skulle komma inom ca 15 minuter....vilket det förstås inte gjorde :(
 
Slutligen kom det upp på tavlan att mitt tåg stod på perrong 18.....och skulle avgå om tre minuter,
jag sprang ner för alla trappor, upp på rätt perrong och kom på tåget,
min väska var mer än tung och jag var helt gråtfärdig.
 
Klockan var strax efter åtta på kvällen när vi äntlien rullade in på perrongen i Borås,
den ursprungliga ankomsttiden var 16.46
 
Så var min påsk...ett väntande att få komma hem igen.
Jag är medveten om att detta inlägget kan vara lite rörigt, men ni får stå ut
 
Ha det bäst,
Marianne

Borta bra (?) men hemma bäst

Kategori: Allmänt

Nu är jag hemma igen efter mycket strul.
Påsken hos min bror blev inte som det var tänkt och jag är både kroppsligt och med mentalt trött...
så dödligt trött.
Men  jag ska berätta om det senare....kanske.
Jag hann träffa en vän från ungdomsåren i alla fall :)
Visst är det konstigt när man inte setts på ca 40 år men det känns som man sågs förra veckan?
 
 
Här hemma blev det inte heller som det var tänkt,
kycklingarna klarade sej inte :( 
en liten ensam stackare blev kvar....
det händer så ibland men synd om en ensam lite  dunboll.
Vi får se hur vi ska göra med den.
 
Maria har tagit hand om hästarna och Ava har fått komma ut på skogstur :)
Vet inte om Maria eller Lollo  (mannen) ridit henne.
Men hon har inte bara latat sej och i morgon kan vi vara med på hopplektionen :)
 
Tja mer än så blir det inte nu.
 
Ha det bäst,
Marianne

Balans

Kategori: Allmänt

Nu får jag nog inte skylla på min trasiga balansnerv längre,
Vi mötte lotta (ridinstruktören) på väg upp till ridskolan, när hon sa att vi skulle rida barbacka på lektionen trodde jag förstås att det var ett aprilskämt, vi hade ju inte hört något om det?!
 
Men sen såg vi de andra......alla kom utan sadel...hmmm
Först sa jag att jag skulle behålla sadeln,
Maria har lite jetleg och är förkyld, dessutom har hon inte ridit på 11 dagar så hon behöll också sadeln på.
Men redan efter ett par minuter sadlade jag av....
sadeln fanns ju där om jag skulle ångra mej.---vilket jag inte gjorde :)
Kärringen som alltid ska vara tvärt emot gjorde som hon skulle som omväxling....hehe
 
Ava måste vara väldigt rädd om sin matte,
hon tog det så lugnt och var så himla fin....(skryt igen)
Det svåraste var att rida i små volter och  serpentiner...varför kändes det svårt?
Jag fick intrycket att det inte bara var jag som tyckte det.
galoppfattningar en och en, galoppera ifatt  framförvarnade ekipage och skritt tills det var dags för nästa fattning.
Till och med det löste Ava mjukt och fint....tyckte jag...vänster varv var som att sitta i soffan,
i höger kändes hon tunn och vinglig.....
vi kom fram till att det gick lite fortare i höger, att det kanske var därför det kändes annorlunda mot vänster.
 Skänkelvikningar gick fint, galoppfattning när vi kom ut på spåret gick si så där,
jag var trött då och svag i skänkeln,  det blev felfattning i höger varv och hon gav sej inte,
det gjorde inte jag eller så petade till henne med spöt....hej och hå vad nära det var att jag fick en liten flygtur.
 
Maria behöll sadeln på hela lektionen, 
men som sagt, hon kände sej inte helt ok, det är skönt att ha de där stibyglarna att fånga upp om det känns osäkert :)
 
Jag var riktigt stolt över mej själv när vi gick hem,
de senaste åren har jag bara skrittat eller på sin höjd travat nåra steg barbacka.
Men jag minns när jag hoppade delar av terrängbanan barbacka på Brigade...
man har varit lite galen...hehe
 
 
Det var lektionen,
för övrigt städade jag i lillstallet, där vi har ingång till hönsen,
eldade upp en massa gamla äggkartonger,
såna får man gott om när man har höns .
och så klart gjorde jag det vanliga också,
mockade hage, dammsög här inne och sov middag.
 
 
I dag har vi en hopplektion inbokad för Jenny,
solen är framme så det blir förhoppningsvis ute :)
 
(jag ser ju livrädd ut, haha)
 
Jag har tänkt på detta med min sjukskrivning och hästarna,
för visst är det slitigt med djuren,
men jag kan ta det i min egen takt, ingen som bestämmer att jag ska ta hand om djuren klockan si eller så,
jag kan gå undan och vila, och jag kan ta mina tabletter som jag blir snurrig av,
när jag går här ensam och pysslar.
Jag kan sova en stund extra om natten varit tuff.
Om jag trodde att jag skulle må bättre av att inte ta hand om djuren,
skulle jag sälja alla utom hund och katt.
 
Bara en tanke,
då jag kan förstå att det kanske inte ser så bra ut att inte orka jobba när jag orkar detta här hemma.
 
Glad påsk,
Marianne
 
 
 

Vilodag....jo, jo

Kategori: Gården

Det blev flera timmar i soffan under filten, slutligen.
 
Inte vet jag vad jag tänkte på, men tog Atigas i grimman istället för att sadla för ridtur.
Jag ville han skulle träna lite styrka i backarna samt  vara ute lite längre. 
Han har blivit sitt gosiga "jag" nu igen, kommer direkt i hagen och vill kela.
 
(fotat i februari)
 
När jag var klar med boxarna passade jag på att mocka rent i hagen också, när jag ändå var på gång,
det är bättre att hålla efter varje dag så parasiterna inte hinner spria ut sej,
samt att det så klart är lättare att fylla en halv kärra ofta, än att hålla på en halv dag i veckan.
 
Det var sen jag hamnade i soffan under filten,
det gick en gammal svensk film från -55
Alltså.......jag har aldrig sett Povel Rammel med hår förut,
 
faktiskt så kände jag inte igen honom förrän han började spela piano...
haha
 
När hönsen nattat sej, passade jag på att behandla deras ben,
vi har förklarat krig mot de där äckliga kvalstren som lägger ägg under deras hornplattor.
Det resulterar i att plattorna reser sej så benen börjar påminna om kottar...
det gör ont och kliar, en höna haltar till och med, så oklart om jag klarar att få henne ok igen :(
Henne och ett par till har jag smort med olja några gånger de senaste dagarna,
nu fick jag tag på alla utom tre, benen blev tvättade med såpvatten innan jag smorde dom med skillingaryds hästsalva.
Det finns flera olika tips på hur man blir av med dessa kvalster,
men de flesta går ut på att smörja fett för att kväva de små krypen.
Bara det blir varmare ute så ska jag sanera hönsuset också.
Jag har nog glömt berätta att det antaglien kommer kycklingar nu till påsk,
när de är tillräckligt stora för att flytta in i hönshuset ska det vara städat.
 
 
 
I morse fick Atigas sin träningsrunda, till Leos glädje,
jag valde mellan en längre skrittur och en kortare med lite trav,
det blev den senare...alltså vi kände lite på traven,
nu får han några dagars uppehåll eftersom jag ska åka till Sandviken i morgon eftermiddag.
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne