marresmams.blogg.se

Sista dagen som gräsänka...

Kategori: Allmänt

...om jag ska vara riktigt ärlig så kunde jag gärna varit det lite längre...
jag känner till och med stress över att han ska komma hem....det är väl inte normalt? 
Alltså stressen är inte direkt för att han kommer hem, utan för att jag vet att jag får svårare att sitta still...
det blir mer att plocka och städa....jag mår inte bra av att ha det rörigt omkring mej så att "blunda" är inget alternativ.
 
När jag läser vad jag skrivit ser det ut som att jag klaagr på honom, men så är det absolut inte...
eller jag vill inte att ni ska uppfatta det så ialla fall.
Jag hade ju inte bott kvar här om det inte varit bra, det hoppas jag att ni förstår.
 
I går morse gick vi (Leo och jag) på promenad tillsammans med Annelie och Fanny,
Fanny är Leos bästis.
Vi pratade om detta med hönsens kvalster och hur jag behandlar det,
 Annelie berättade att det finns frontline på sprayflaska, så nu har jag beställt det.
Frontline hjälper ju även mot löss, loppor och kvalster, förutom fästingar,
men jag vill inte droppa i nacken på hönsen då det är avsett för hund eller katt,
men med spray går det att begränsa till benen...toppenbra ju.
Så nu väntar jag på paket från apoteket :)
Sen blir det till att tvätta benen med såpvatten, spraya fronline på ben, sittpinnar och i reden.
 
 
 
I ankornas tunna har det börjat bäddas, men inga ägg än så länge,
om hon inte gömt det...
 
 
 
Vi tog Magnus och Ava till paddocken för att hoppa studs,
om Ava var tung i fötterna i lördas, var hon desto lättare i går,
när vi kom på den långsida kavalettin var uppställd drog hon på....hoppsugen hihi..
hon har stor galopp och jag hade anpassat avståndet till Magnus, det ska hon klara,
det tog några gånger innan vi kunde studsa över de fyra små hindren utan problem.
Det var en ponnyryttare med mamma där, så Maria red knappt något, hon pratade mest,
när jag var klar med Ava tänkte jag rida igenom Magnus men då kom ponnyryttarens storasyster,
så hon fick rida Magnus istället.
 
 
Den här ponnyn är inlånad till ridskolan och är bland de sötaste jag sett,
aldrig har jag önskat att jag var liten, så mycket som när jag så den <3
 
 
Jag tog med Atigas på en promenad på eftermiddagen,
men han ville inte gå hemifrån.
Det var bara att vända och gå hem igen efter någta minuter.
 
Det blåste isande vindar och kom både regnskurar och hagel, 
hästarna har varit ute dygnet runt sen i onsdags men jag förberedde att ta in dom till natten.
Eftermiddagen gick åt till att hålla soffan varm ;)
När det var dags att ta in pållarna hade det slutat blåsa och det duggade bara lite lätt så jag bytte täcken och lät dom vara ute.
Tror dom mår bättre av det, dom har skydd av skogen och en liten träddunge i hagen.
 
 
Häromdagen skrev jag om detta med att vara sjukskriven och ändå "orka" med annat,
att det kanske uppfattas som om jag är arbetsskygg,
nyss läste jag Petras blogg, (josefssonpetra.blogg.se) där hon tar upp detta....
kanske inte direkt min situation, men att inte orka jobba medan man orkar annat.
Oavsett om hon menar mej (vilket jag inte tror) så tar jag åt mej.
Detta med sjukdommar som inte syns....
det är inte lätt för friska att förstå hur det är,
berättar man, är man tjatig,
vem vill höra om andras sjukdommar stup i kvarten?
Att man kan må jättebra vissa dagar eller kanske bara halva dagar, 
och att man knappt kommer ur sängen andra dagar...
hur ska man ta sej till jobbet om varje steg man tar skjuter blixtar genom kroppen?
Visst, det finns medicin...men den som jag har, får man inte köra bil på....
kanske kan man ta taxi då?
Eller kan man ringa jobbet och anmäla sin ankomst de stunder man mår bra?
Nä, jag får nog bara inse att det finns massa okunskap i detta.
 
Nog tjatat om detta nu,
det var ju meningen att ni skulle slippa läsa om mitt mående, 
så nu blir det inget mer om det.
 
 
I dag är det sol här hos oss igen,
Ava ska få en skogstur och Atigas får nog en runda i kväll....om han vill ;)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

  • Agneta säger:

    Det första avsnittet kunde jag ha skrivit själv! Känner exakt likadant! Men som sagt jag klagar inte, men gillar att vara själv, när ingen stökar till..... :-)

    Tänker på ditt jobb.Igårkväll när jag jobbade så tänkte jag på när jag jobbade i affär. Barnen var små. Jag jobbade 7-18 i charken. Gick på betonggolv hela dagen och var helt slut på kvällen!
    Nu är mitt jobb mitt andningshål! Lugnt och fridfullt, vi gör allt i ett makligt tempo! Jag kan själv bestämma vad/hur mycket vi gör.
    Du borde ha ett lugnare jobb!
    Jag tror inte att någon som inte varit "sjuk" själv någonsin kan förstå hur det är. Jag har själv haft såna tankar om andra innan jag var dålig. Även om jag inte utryckt dem i skrift. Numera är jag äldre, klokare och har mer erfarenhet och är mer ödmjuk än vad jag var som stark och frisk yngre människa som trodde att jag visste det mesta!

    2015-04-13 | 10:59:16
    Bloggadress: http://angdalen.blogg.se
  • sussi säger:

    Dedär med å va ensam,
    ja håller med min gubbe är nästan aldrig iväg å
    precis som du så har ja de bra men... Lite längre
    stunder på egen tass hade ju inte varit så dumt...
    (((KRAM)))

    2015-04-13 | 12:35:15
    Bloggadress: http://siouxzie.vimeddjur.se
  • Camilla säger:

    När man bor med någon jämn är det faktiskt skönt att få vara hemma själv i mellan åt.. Förstår precis..

    Jag hoppade igår och det gick väl si så där =S

    Svar: jo det är viktigt med egentid, en karl utan egna intressen kan vara ganska jobbig ;)
    Kul med hoppning, det får gå "så där" ibland, så an kan bli glad när det går bättre :)
    marresmams

    2015-04-13 | 13:35:50
    Bloggadress: http://bbqridtravare.blogg.se
  • M säger:

    Jag förstår precis vad du menar. Jag är i princip aldrig själv här hemma på det viset, men det är himla skönt att bara rå sig själv. Jag önskar att jag kunde få det faktiskt ibland. Man behöver egentid.

    Ja o så till ämne nummer två. Det är nog lätt att tycka en hel massa innan man har hunnit uppleva en hel massa. Jag ska kika in där och se vad hon skriver även om jag misstänker att jag inte kommer gilla det.

    För ja, vissa dar mår man hyfsat bra hela dagen och hade utan problem kunnat jobba. Men nästa dag har man baksmälla på måendet och allt går i sirapssegt tempo. Till och med tankarna.

    Svar: Du får ge din man en weekend på hotell, hihi. ..nä men egentid är nog mer viktig för oss kvinnor.

    Jag tror (och hoppas) inte hon menade de i just min situation, men jag tog åt med ändå....jag har hört det så många gånger tidigare också "du kan väl inte ha så ont som tränar på gym"
    så mycket okunskap :(
    marresmams

    2015-04-13 | 14:56:01
    Bloggadress: http://grankott.blogg.se
  • ♀ R E V O L T E N ♀ säger:

    det du beskriver i början; jag förstår dig. Det är normalt, den känslan du beskriver. Man kan uppskatta att bo med ngn men ibland vill man ha det på sitt sätt. Exempelvis med ordningen, och den andra personer är inte alltid lika intresserad av det. Då blir det att man sj får hålla koll på det. Visst är det jobbigt. Ibland väldigt irriterande, men det är normalt. Det är inte så att vi skulle tolka det som att du är missnöjd med allt vad din man är. Att tala om brister, innebär inte att man inte älskar personen. Att nämna brister, får det hela att verka mer verklighetstrogen då ingen är perfekt i verkligheten.

    Svar: Just det....att ha verktyg i kökslådorna får nog många kvinnor stå ut med, haha
    man får se till det positiva och acceptera vissa mindre positiva saker, om man inte ska bli en tjatig partner....men som jag brukar säga när jag är riktigt trött "det är jag själv som väljer att bo med någon"
    marresmams

    2015-04-13 | 15:46:17
    Bloggadress: http://revolten.se/
  • Stina säger:

    Jag kan bara hålla med Agneta i det hon skriver, ja - förutom att jag aldrig jobbat i affär då =)

    Svar: jo jag skulle nog ha ett mindre stressigt jobb, hade jag bott kvar i Sthlm skulle jag ju inte jobbat i affär, jag sökte en del jobb när jag kom hit, men med 25 % sjukbidrag och närmare 50 år....ja du förstår?! Sen ramlade jag över detta och det var meningen att jag skulle hoppa in nån kväll och helg ibland. Sen blev det som det blev.....vilket jag inte hade nåt emot, tyvärr ;)
    marresmams

    2015-04-13 | 21:13:57
    Bloggadress: http://billiejean.bloggplatsen.se/
  • Nina säger:

    Du berörde det här med att vara sjukskriven och ändå orka med att ta hand om sina djur häromdagen också, att folk kanske tyckte att det var konstigt att du klarar det ena men inte det andra. Jag hoppas verkligen att det där bara är en känsla du har och att inte någon har sagt något till dig om det, i så fall vet jag inte hur den personen tänker. Sina djur måste man ju självklart ta hand om, oavsett hur man själv mår, de har ju inte förmågan att kunna ge sig själva mat och vatten och göra rent efter sig. Visst kan man säkert få hjälp av någon i några dagar om man själv ligger helt däckad i hög feber eller så, men att kräva att någon annan sköter om djuren om man är långtidssjukskriven och faktiskt klarar att ta hand om dem om man kan ta det i sin egen takt, det är ju bara helt knasigt. Då skulle det ju enbart vara för att andra inte skulle ha några åsikter om ens sjukskrivning, inte för sin egen eller djurens bästa. Man kan ju inte heller springa åstad och sälja alla sina djur bara för att man inte just nu klarar av att jobba, förhoppningsvis blir man ju frisk igen och då är det ju förskräckligt om ens djur måste ha bytt hem och ägare, bara för att man inte var frisk nog för att sköta sitt arbete en period.

    De flesta läkare rekommenderar inte heller att man bara ska vila när man är sjukskriven. Att hålla igång kroppen (och knoppen) i den mån man orkar är ju alltid det bästa. Dessutom tillfrisknar man ju lättare om man mår så bra man kan.

    Jag läste Petras blogginlägg och i hennes fall kan jag verkligen förstå att hon reagerar. Att ha en kollega som ofta sjukskriver sig när det är dags att jobba helg och dessutom kan göra det bara någon timme innan hen ska börja jobba, det är ju verkligen inte kamratligt mot kollegorna. Okej, det kan säkert hända att man kan drabbas av maginfluensa eller migrän eller något annat som kan dyka upp plötsligt någon gång, men det är ju inte särskilt trovärdigt att en och samma person drabbas av det upprepade gånger.

    Jag vickade hos en brukare härom hösten, innan jag började hos Jocke. Där fanns en personal som jobbade halvtid men som inte jobbade mer än max halva den tiden hon skulle ha varit på jobbet. Det var upprepade maginfluensor, vab och ledighet utan lön. Dessutom var hon osmart nog att skriva på facebook att hon var ute på krogen när hon var sjukskriven för maginfluensa...hennes kollegor var inte speciellt glada över hennes rymliga samvete! (Hon hade ett långtidsvikariat och när det var slut erbjöds hon inte mer arbete på vårt assistansbolag)

    För övrigt är det ju bäst om vi människor inte dömer varandra så lätt, vi har ju faktiskt inte en aning om hur det känns att vara någon annan än en själv. Om man inte vill bli dömd själv, kan man ju alltid börja med att inte döma andra (lättare sagt än gjort). Alla har ju inte samma kapacitet heller, det som är oöverstigligt i en persons liv kan ju vara lätt som en plätt i en annans.

    Det är minsann inte lätt med relationer....

    Svar: Nej nej...det är ingen som sagt något nu, det är bara jag som tänker....som vanligt hihiOch mina tankar kom igång av Petras inlägg...jag tror inte hon hade mej i åtanke, är inte ens säker på att hon vet att jag är sjukskriven igen...det hon skriver om, och det du berättar, är väldigt okamratligt och borde vara en anledning till varning på arbetet, enligt mej.

    Däremot har jag ofta fått höra förr, att jag inte kan vara sjuk eftersom jag tränar och håller igång. Men när rygg och leder är stela och onda, ska man ju hålla igång i den mån man orkar, ledvätskan behövs för att smörja....jag jämför med ett gångjärn som inte används...det rostar ihop...dessutom som du säger, läkarna vill att man ska röra på sej och göra det man mår bra psykiskt av, nuförtiden kopplas ju det psykiska och fysiska ihop.

    Det är alltid lätt att döma andra...jag är ganska van.... du kan inte ana hur mycket åsikter det varit om mej och Ava och hur jag hanterat problemen....

    kram
    marresmams

    2015-04-14 | 08:58:31
    Bloggadress: http://stallskogalund.se
  • || henrik olsson || mannen som kan prata om hundar || säger:

    Det är skönt ibland att vara själv, men det är också skönt att vara två :)

    Men jag förstår dig. Ju fler man blir, desto rörigare blir det :)

    2015-04-14 | 14:32:19
    Bloggadress: http://www.henrikolsson.eu

Kommentera inlägget här: