marresmams

Ett kort mobilinlägg

Kategori:

Jo, jag lever....
har bara inte haft tillfälle att skriva något inlägg.
Vi åkte till Sandviken i torsdags och internet krånglade.
Begravning i går.
Allting var så vackert...

På eftermiddagen åkte vi vidare till Stockholm 
för att umgås med barnen 
Och där är vi nu.

Jag ska berätta mer efter helgen när jag kommit hem igen.

Ha det bäst,
Marianne 



Nya föresatser

Kategori: Allmänt

Nu ska det bli slut på gnäll om värk här i min blogg,
ingen har missat att jag är ledbruten och trött och det är så tråkigt att läsa om det....så de så:)
 
I går fortsatte det att yra blöta små snöflingor i luften,
jag gjorde ett nytt försök med den där snösulan som jag inte fått dit, men det gick förstås inte bättre än tidigare,
ingen hade trollat med skon så hålen sitter fortfarande ca 2 mm för långt ifrån varandra.
 
Det var tänkt att bli en liten avslappnad skrittur på långa tyglar,
men snön byggde i hoven som var utan snösula så det blev lite trav också.
Jag hade ett enda krav på Ava, att gå lite vänsterställd vissa sträckor,
för att sträcka ut halsen på höger sida, där hon är lite "kort".
Om jag kräver något av henne måste jag kräva något av mej själv också, 
så jag tänkte extra mycket på sitsen hela tiden....
så avslappnat blev det, haha.
 
Innan det var jobdags var jag och tittade efter en ny klänning till begravningen,
visst kan jag ha samma som till syrrans begravning, men helst vill jag he en ny till svägerskans...
 jag kan inte förklara riktigt, men vill förära min svägerska med en ny som är för henne....
knasigt, jag vet....
 
Jobbet gick som en dans...och när jag kom hem hade Maria tagit in hästarna för natten,
det är en av de bästa överraskningar jag kan få :)
 
 
 
En fundering......
detta med att klippa hästarna.. och för den delen hundar också.
I vissa fall förstår jag inte,
varför man klipper en häst som inte tränas regelbundet,
en häst som går ute många timmar och rids i skogen....
eller en unghäst t.ex.....varför helklipper man den?
Är det snyggt? Eller ser det proffsigt ut? 
Eller vad finns det för anledning att klippa en häst som mest går i hagen blandat med social träning?
Kanske för att man ska få orsak att sätta på täcke?
Förstår man inte att man förstör hästens naturliga förmåga att hålla sej varm?
 
Ava är klippt på halsen, eftersom hon tränar i ridhuset flera gånger i veckan och svettas mycket, 
nu har det förstås vuxit ut igen, men det får vara så.
Egentligen är jag inte för att täcka heller, men jag har fallit för latmasken och sätter på det där täcket när jag tror det ska komma regn/snö.
Samtidigt...skulle jag inte göra det skulle hon få en härligt värmande päls vilket skulle innebära att hon skulle svettas ännu mer när vi tränar....
 
 Det sägs att, för att inte störa den naturliga pälssättningen ska man inte klippa efter nyår,
men hur "sant" är det? Har man inte redan förstört den när man klipper och täckar?
 
Att klippa hundar är jag helt oförstående för,
att ta bort hundens skydd...nä...det finns en anledning att vissa hundar har lång päls och vissa har kort,
huden är anpassad till den päls den har....
 jag vet att många klipper sina hundar, men jag förstår inte varför.
Samma sak med täcken till långhåriga hundar....
sätt på männsikan en tjock päls och sen en täckjacka utanpå och tvinga den att springa och hoppa....
det är min åsikt.
 
När Leo kom hit var han väldigt frusen och skakade för jämnan när han var ute i minusgrader,
nu ahr han anpassat sej till lantlivet och hans päls är tjockare, och han fryser inte lika ofta,
han hatar sina täcken och vi använder dom inte alls ofta nuförtiden
 
Nu har jag svamlat färdigt!
 
 
 Ha det bäst,
Marianne
 
 

Ett steg fram

Kategori: Hästarna

Snö snö snö...kan det sluta nu, eller åtminstone bli kallt så det blir nåt av det och inte bara lera?
Jag försökte få dit snösulorna på Ava igår,
men de borrade hålen i en av skorna sitter precis 2 mm för långt ifrån varandra.
Hur jag än drar och försöker så går det inte.
Alltså fick det bli ridhuset.
Det var inte med lätta steg jag gick,
men Ava hade energi och tog ut stegen lite extra när hon såg ridhuet.
Jag förstår ingenting....
vi började med att skritta vägarna i L:C, 2 ett par gånger innan vi jobbade på volterna,
det tog ca 10 minuter innan jag hade den fina häst jag vet att hon är, så som jag vill ha henne...
som sagt.....jag förstår ingenting
 
Det sägs ju att djur inte kan se samband eller orsak-verkan,
att dom inte kan handla logiskt,
men jag ger mej sjutton på att Ava vet precis vad hon gör.
Precis som Brigade gjorde......när han var envis och omöjlig,
och jag funderade på att skaffa en lättare häst, då blev han gudomlig.
Som om han bad om förlåtelse för att han varit så envis,
 det var så det kändes igår....att Ava bad om förlåtelse för hon varit så bitchig.
 
 
Så var det sadelkammaren,
 Agneta visade sin och jag insåg plötsligt vad trångt vi har....ca 6-8 kvadrat,
nu är vi bara två där, men vi har varit 6, hur fick vi plats då? hehe
 
 Från dörren
 
 Titta till höger
 
 titta till vänster
 
 
 
i hörnet efter hyllorna 
 
vänd och gå ut 
 
Utanför har vi foder och täcken
 
 
Man kan ju undra hur mycket grejer som behövs till tre hästar...haha 
 
Det är trångt och jag skulle gärna ha större, men det finns ingen plats att flytta ut väggarna,
i så fall måste vi bygga ut själva stallet och det känns lite avancerat.
sen är det ju lite så, att ju mer plats det finns, ju mer sprider man ut sej.
Som jag skrev i början, vi har varit 6 stycken och det funkade det med.
Vi har ett stort loft som vi använder till täcken, schabrak och sånt som inte används så ofta.
 
Bara häst idag med....förlåt till mina icke-hästiga läsare!
 
Ha det bäst,
Marianne

Skit också

Kategori: Lektion

Söndagens hoppträning var rena katastrofen....det var nog en av de mest kassa träningarna jag gjort.
 Jag var peppad och hade med självförtroendet från fredagens träning.
På uppvärmingen ville Ava inte detsamma som jag, 
jag blev besviken och i takt med det blev hon envisare och så blev det maktkamp och bråk,
Några runda fina volter skulle hon inte gå på....
vi skulle galoppera över två bommar på ena kortsidan....NIX, inte det heller
Hon skulle absolut inte över bommarna, brydde sej varken om skänkel eller spö, hon gick bredvid varje varv
Jag blev helt slut, började gråta (förstås) och tänkte avbryta men efter nån minut kom jag igen....
jag tittade överdrivet åt motsatt håll och red som om jag skulle dit...DÅ gick hon rätt väg....
och då var det dags att försöka får henne att galopera också....suck :(
Nästa övning;
 höger varv, in över ett litet kryss som stod på medellinjen,
följa medellinjen och sen ut mot vänster på ett nytt kryss snett igenom,
Hon tog galoppen på långsidan, bröt innan vi vände upp mot krysset, och tog den igen när vi var på rakt spår.
Vänster varv gick kanonbra...där höll vi galoppen hela vägen
Avslutningsvis;
över krysset på medellinjen, ut snett över nästa kryss,
vänd tillbaka över ett nytt och över nr 1 igen.
Alltså som en ögla och fyra skutt.....bra liknelse ;)
De sista övningarna gick fint men jag kan inte känna mej nöjd ändå....
jag förstår inte varför hon måste vara så knasig :(
mycket beror ju på ryttaren, det vet jag,
men om jag har goda föresatser,är lugn, fokuserad och verkligen är på topphumör,
 behöver hon väl inte ta ifrån mej allt?
 När hon vägrar lyssna på mej, spänner ja mej, tappar balansen och rider sämre och sämre så till slut förstår hon inte vad jag vill...
jag MÅSTE lära mej att hålla kvar mitt lugn, att inte tappa tålamodet, att INTE ge upp och börja gråta.
 
Jag funderade mycket hela eftermidagen på detta, 
kanske ska jag ge oss en paus? 
Tills allt detta med begravningar och sörjande är över?
Tills jag mår bättre i kroppen?
Alternativen är att lämna ifrån mej henne en period,
eller att någon annan tar hand om henne här hemma, 
eller att hon får semester....men jag vill inte ställa av henne....
och jag vill inte lämna bort henne...
 
Magnus var på topp, 
jag vföreslog att vi skulle byta hästar
men Maria ville inte byta häst med mej...haha...konstigt va?
 
 
 
Men allvarligt.....nu vet jag varken ut eller in...
det känns som en dålig idé att umgås med Ava idag, tänk om det blir bråk igen?
Jag hade tänkt skritta igenom vägarna på det nya programmet,
men inget känns kul just nu :(
 
Jobb 14-21,
det var många glada kunder och kvällen gick fort, 
när jag kom hem tog jag in pållarna och sen svimmade jag i soffan.
 
Jag fattar inte hur man orkar jobba heltid och dessutom ha eget stall med flera hästar som det ska mockas åt och som ska ridas, beundansvärt !
 
 
Fotade i lördags när jag letat upp pållarna för att ta in dom,
gissa om jag är glad att Janne satte upp den där bygglampan?!
 
 
 
Sorry för ett gnällinlägg igen...:(
 
 
Marianne
 
 
 
 
 

Tro´t eller ej

Kategori: Allmänt

Mina graningestövlar höll inte....sulan släppte andra gången jag använde dom :( 
Nu ligger dom hos skomakaren igen.....jag börjar mer och mer tro att det är meningen jsa ska gå barfota.
Men men.....jag har köpt nya stallkängor idag ialla fall...eller stallkängor?
Jag var på en affär för verktyg och sånt, så det är arbetskängor....
Vi har hämtat nya bilen idag också,
man måste nog vara it-tekniker för att förstå alla finesser,
Janne sa att det var en bra försäkring, om jag inte får igång den ens...haha,
han är rolig ibland den där ;)
 
 
 
Lektionen igår;
Jag var så taggad och hade bra självförtroende när vi gick upp.
Alltså.....himmel vad det gick bra....den sista stunden ;)
 
Min tidsplanering var bra, jag hade en halvtimme att värma upp,
Ava var emot mej hela tiden...hon  drog upp huvudet och vägrade lyssna,
spände sej, och drog i tyglarna.
Mitt självförtroende försvann och jag började misströsta, 
vad var det för mening att rida över huvud taget?
Sen kom Gustav och jag berättade att vi var osams.
Gustav var superbra, han förklarade och gav beröm samtadigt när det blev bra,
och slutligen......
efter många kickar och en ordentlig bakutspark gav skrället med sej,
 det var då jag kände, att himmel vilken häst jag har....de sista 15 minuterna.
En timme tog det att få henne dit...snacka om envis häst.
Höger galopp kunde varit lättare men det funkade,
vänster galopp gick som en dans...eller vad man säger ;)
Den där sista kvarten var så bra att allt annat är förlåtet...
hon är fantastisk, bara hon vill och jag ska jobba för att hon alltid ska vilja...haha
 
Idag red vi ut i snögloppet....Ava var tung i benen.
Jag lät henne galoppera på lös tygel...tänkte hon skulle få bestämma själv, 
Magnus ville busa och jag hörde Marias förmaningar, men Ava bryr sej inte om ifall han trycker på bakifrån,
hon är så cool <3
 
 
Nina frågade om hur det ser ut i sadelkammaren, 
jag har fotat men visar det en annan dag.....snart ;)
 
 
 
 Nu ska jag ut i snövädret och leta upp pållarna,
 
Ha det bäst,
Marianne

Hästigt inlägg

Kategori: Hästarna

Ava brukar alltid ligga ner på förmiddagarna, men när hon ser mej på stallplan brukar hon resa sej...
igår gjorde hon inte det och jag började genast oroa mej.
Inte ens när jag satt på grimman och bad henne stiga upp, reste hon sej
hon bara blängde....helt olikt henne och jag försökte se om benen såg hela ut.
Är jag världens mest oroliga djurägare? Hehe
 
Naturligtvis var alla fyra ben hela och vi kom iväg på en skön ridtur,
Ava var piggelin men som vanligt var hon nöjd med att gunga fram i en lugn galopp,
Magnus däremot tyckte gott han kunde få lösa tyglar...
han är så söt när han piper och kastar med huvudet för att tala om att han vill bestämma farten själv <3

 
Jag brukar morra lite på Maria att vi oftast rider samma väg och att den är för kort,
så igår blev det en lite längre runda.
Vi bor ju i skogen och skogsvägen går direkt nedanför gården, bekvämt och bra.
 Det finns många andra fina vägar runt om men det krävs en sträcka på asfalt...vilket kan kännas motigt.
På Brigades tid var det minst 1 1/2 timme men ofta längre turer, 
jag kunde gärna skritta en stund på asfalt för att komma till andra vägar, för skritta ska man ju göra ändå.
 
När Ava kom till mej hade vi ju en hel del att jobba med när det gällde hennes trygghet att gå ifrån gården och kompisarna,
jag minns den gången vi gick till ridhuset, ca 1 km, och hon reste ej minst 30 gånger för hon ville vända
och det tog evigheter (kändes det som) innan jag kunde/vågade rida ut ensam.
Jag känner mej fortfarande inte helt bekväm med att ge mej ut på längre turer ensam med henne,
men det beror ju mest på att jag gjort det så få gånger, men det ska bli ändring.
 
För omväxlings skull hade jag diciplin att klä på mej och gå ut igen efter jag ätit lunchen,
visserligen småduggade det, men jag står inte ut med att se skiten i hagen,
särskilt inte i den delen där dom har sin mat.
Jag jobbade i min ensamhet och var helt inne i min ljudbok, "cirkeln" 
när det dundrade i marken och alla tre hästarna kommer i full galopp från andra delen av hagen,
dom var helt galna och busade runt mej, 
man blir ju lite orolig att dom ska halka och skada benen i leran.
 
Idag är det ingen Inga-May träning för I-M är bortrest,
Lotta har ordnat så Gustav Johansson kommer istället,
vissa av er kanske känner till honom?!
Jag har aldrig tränat för honom så det känns spännande och lite nervöst samtidigt.
 
Under en period när Ava var som mest omöjlig och jag kände mej helt värdelös hade jag tankar på att skicka henne till honom för tillridning och "fostran"
men jag hade svårt att tänka mej livet ens några veckor utan henne,
så jag bet ihop och fortsatte kämpa med den hjälp jag har här hemma.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Yes!!!!

Kategori: Allmänt

Det verkar som om Atigas klarade av den där promenaden härmdagen så han fick följa med i går igen :)
Han tittar sej nyfiket omkring och jag blir så glad,
jag tog honom direkt ur hagen så bry er inte om att han har lite lera på halsen...hehe
 
 
 
På kvällen var det ridskolan,
jag sov innan så var helt groggy och frusen när jag gick ut för att göra iordning Ava.
 
Övningen;
Höger varv, serpentin med början i en ca 10 m volt åt vänster, 
över ridbanan, ny ca 10 m volt i höger varv, över ridbanan och avsluta med volt i vänster varv,
följa fyrkantspåret och ny serpentin,
Behöver jag skriva att vi vände på det efter några varv?!
 
De där med 10 meter.....
det gick väl något så när i trav,
men när vi skulle galoppera blev det inga 10 metrar....närmare 20....haha
 
Jag hade svårt att hålla Ava på fina volter, antingen glider hon ut och böjer nacken som en makaron,
eller så faller hon in...vi tränar ju ständigt på volterna...och för att hon ska bli mer liksidig.
Ibland går jag ner till skritt och "börjar om" för att få bättre balans på oss.
 
Galopperna var ok, förutom storleken på volterna ;) det blev fel galopp några gånger, men det var jag  som slarvade,
jag hade inte tillräckligt bra framförhållning, och blev vinglig, 
(som vanligt)
Jag är nöjd ändå, jag fick några fina rundor där jag fick rätt känsla.
 
Magnus hade bråttom som vanligt,
han vill hinna med allt på samma gång och då blir det svårt att hålla takten,
men tror dom fick ett par bra rundor.
 
Onsdagar är min bästa dag,
efter ridksolan fixar Janne maten medan jag duschar och sen tittar vi på mästerkocken,
jag kan bara inte missa den...det är grymt vad duktiga alla deltagarna är i år,
särskilt den killen som bara är 19 år...jag blir helt stum.
 
 
Jag pratade med min bror, det gör jag varje dag,
det ska bli fint att åka upp nästa vecka och krama om honom,
jag önskar verkligen att det inte var så många mil emellan oss...
 
Jag antar att det är normalt med ilska när man sörjer?
Jag är så arg på allt och alla...
när jag tänker logiskt, vet jag att det inte finns något att vara arg på, men ändå....
irriterad och arg och jag har så ont överallt...
till och med under fötterna så jag knappt kan gå normalt ibland,
det måste väl vara sorgen?
Men usch vad trist detta blev nu då....sorry
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Det sägs.....

Kategori: Allmänt

...att sömn är läkande, jag kommer antagligen att bli frisk som en nötkärna, jag vill bara sova...så trött, så trött.
I morse väckte Otiz mej....då hade klockan ringt 1/2-timme... .han är klok den kissen....eller var han hungrig? 
 
 
 
Ava fick jobba en stund i ridhuset igår, 
först med töm och sen skulle vi träna lite på löslongering.
Det tog en stund innan hon började frusta och jobba som hon skulle,
det var ju ett tag sen vi tömkörde sist.
Träning med lös häst gick si så där....
hon lysnade jättebra på min röst när det gällde tempot och faktiskt så vände hon några gånger  när jag bad om det....,men det kan vara tillfälligheter förstås, för det var oftare som hon inte gjorde det...haha
under de 10 minuter hon var lös, gjorde hon två fina volter runt mej...
men små steg tar en också framåt så jag gav massa beröm även om jag inte är helt säker på att det var jag som styrde henne.
 
 
På kvällen tittade vi på Stalker, 
jag fick ett par flach backs...även om jag inte råkade lika illa ut som dessa stackars kvinnor.
Det är så lätt att tycka dom borde handlat annorlunda, men en psykopat har en i ett psykiskt järngrepp, 
det går inte ens att föreställa sej det alllra lilla minsta hur det är,
om man inte varit utsatt eller väldigt nära någon som blivit det.
Äckliga manipulativa psykopater...hur blir man så´n?
Eller föds man till psykopat?
Är man medveten om hur sjuk man är?
Att man gör andra så illa?
 
 
I kväll är det ridskola igen, 
 Leo få sin promenad och jag ska handla fågelmat,
men först ska jag sova en stund...
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Surt...

Kategori: Allmänt

Vad är det med mej och skor egentligen?
 
 
Mina stallskor, som jag haft sen i höstas...suck!
Det är nog något fabrikationsfel...antingen på mina fötter eller skorna...hehe
 
Så nu är det gummistövlar, stallskor och "fin"stövlar som ska införskaffas...haha
jag hatar att köpa skor så det blir nog inte "snart"...det blir nog mer "sen"
 
 
I går var det tidigt jobb, 
och full fart direkt,
jag har ju inte jobbat så mycket på sista tiden och det kom kunder som jag inte träffat på länge, 
dom var så snälla....
-Hej! Vad kul att se dej, det var länge sen....jag trodde du slutat!
Det var flera stycken som sa liknande saker...sånt värmer :)
 
 
Jag tog med Atigas i grimman, på Leos promenad,
han har inte visat något sen jag red sist och nu är det spännande att se hur han klarade detta,
kanske, kanske kan han få komma igång lite försiktigt?!
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Att möta sin rädsla

Kategori: Dagbok

Så har helgen gått igen....jag fattar inte var den tog vägen..
kan ingen bara se till att stoppa tiden som bara virvlar förbi?
 
Fredag var vi i ridhuset, Ava var så emot mej hela tiden att jag höll på att ge upp...
inte så att hon tjafsade med sparkar och att backa, bara det att hon verkligen inte brydde sej om vad jag bad om,
hon skulle bestämma själv...drog upp huvudet och vägrade flytta rumpan dit jag ville...suck! 
Efter mycket om och men gav hon med sej, då var jag helt slut men berömde henne och njöt några minuter,
sen bytte Maria och jag häst en stund...det är jättelänge sedan jag red Magnus och det gick inte bra alls....haha...
jag fick honom inte i en fin taktfast trav...några steg då och då, men inget som varade någon längre stund.
Maria fick inte Ava dit hon ville heller, så de så...
det var bra att vi bytte en stund,
nu slipper vi båda höra "gör si eller så" 
hihi
 
Jag jobbade några timmar och när jag kom hem var Martin och Nikita här,
och en "liten" hund.
 
 
Leo trivs bäst utan konkurrens och gillade inte att Iza var med...
katterna var inte heller så glada när hon jagade dom så dom höll sej i stallet istället....
konstig hund...hehe
 
Lördag red Maria och Nikita en sväng och jag gick med hundarna.
Pojkarna hade en "killdag" med besök på de där affärena med teknik och sån´t
Nikita och jag åkte på en loppis....
.jag såg så snygga och sköna stolar men vågade inte köpa, utan Jannes medgivande.....
får fundera...
Nikita köpte några äppellådor, inte förstår jag mej på så´nt, men hon sa att det var ett superbra pris....
5 stycken för 750 kr, i Sthlm kostar EN 400!!!
För några trälådor?!
 
Janne grillade en hel entrecote och gjorde pommes frites, Martin gjorde beanaisesås och sallad
 
 
Alltså....fy f-n vad gott det var ;)
 
 
 
 
....mina graninge stövar är tillbaka :)
När "barnen" åkt nyinvigde jag dom på en skön ridtur.....
åhhh vad det var härligt att känna Avas energi under mej <3
 
 
Så till tankarna:
Det där med rädslan.....när jag var barn var jag så grymt mörkrädd,
jag vågade inte gå ensam till toan på övervåningen och absolut inte sova med släckt lampa,
idag går jag ofta i kolsvarta skogen och tycker det är lite skämmigt att jag varit så rädd hehe...
andra räslor....jag som ridit Brigade i 10 år är skiträdd att rida efter vägarna,
Brigade gjorde helomvändningar och "flydde" på bråkdelen av en sekund, 
jag hamnade på marken utan att uppfatta hur det gått till...
ja...ni vet?!
Jag har haft änglavakt och barnen har bett mej fler än en gång att jag ska sluta rida.
Att hela tiden vara rädd att han skulle kasta sej ut i körbanan samtidigt som det kom en bil...
det har satt sina spår...numer vill jag helst gå bredvid när vi är på trafikerade vägar, men samtidigt känner jag mej så larvig och det har hänt att jag fått gliringar.....
Ava är ju kolugn och har aldrig gjort en antaydan att "fly"
men varför ska man inte våga berätta att man är rädd?
Varför ska man låtsas vara något man inte är?
Kan jag inte  få visa min svaghet utan att behöva ursäkta mej?
 
De första gångerna jag skulle sitta upp på Ava reste hon sej, jag hatar när hon reser sej,
jag är rädd att hon ska gå runt och jag ska hamna under...
får man vara rädd för något sånt när man har en häst som reser sej så fort det inte går som hon vill?
Att få höra att man är rädd för sin häst känns jobbigt, 
särskilt som jag inte var rädd för henne, bara för vad hon kunde göra....
numer reser hon sej inte...tack och lov,
men jag är ändå rädd att hon ska göra det, när hon börjar dansa.
 
Nu har jag svamlat som vanligt, 
det är aldrig någon ordning å tankarna...haha
 
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 
 
 
 

Städa städa...

Kategori: Allmänt

Det blev en lång dag igår, ingen middagsvila eller ens en stund på rupan vid lunch.
Jag vet inte var veckan har tagit vägen...och jag är svimfärdig av trötthet,
den senaste tidens händelser tar all energi.
 
Hur som helst,
Dörthe, vår ET kom runt niotiden
 
 
Ava:
Hon har musklat sej fint över ryggen och höger bog, D sa flera gånger att det hänt mycket på kort tid,
Vi provade sadlarna och dom ligger bra, 
hon var spänd i höger bog och bak över ryggen på höger sida, men det var inte värre än sist,
och det var inget jag skulle vara orolig över (lätt att säga)
Jag måste tänka ÄNNU mer på min sits då jag är lite sned och Ava använder höger sida mer än vänster,
jag är medveten om det och Maria tjatar om det ibland, men jag är tydligen inte tillräckligt medveten.
 
Magnus:
D sägar att Magnus är fin i kroppen för att vara varmblod och så gammal,
men han hade träningsvärk i vänster bak-knä sen lektionen, 
så pass att han sparkade henne när hon skulle massera och försöka släppa på spänningarna.
Det gick så snabbt, men helt klart att han siktade...som tur var, träffade han inte så illa.
Träningsvärk får han förstås av att han jobbat bra och använt rätt muskler, 
så det är inte bara negativt.
Maria ska tänka på att rida ordentlgt dagarna efter ett hårt pass....att "trappa ner"
så han inte blir ståendes eller bara promenadridning dagen efter.
Träningsvärk kommer också av att att man "börjar om" varje träning....att man inte underhåller musklerna.
 
Så nu har vi fått läxa båda två, vem har sagt att rida är avkoppling?
haha
 
Dörthe brukar alltid säga att jag har gjort ett bra jobb med Ava och att jag borde ägna mej åt att bygga upp och sätta igång hästar som ska komma tilbaka,
Hon var här redan på Brigades tid och hon har träffat ett par andra projekt jag haft....
"jag kan skicka hit kunder"  skojar hon om.
Det känns kul att höra, jag har ju tränat mycket själv och har samma tankar och grunder när jag bygger upp hästar.... någon direkt utbildning har jag inte förutom det jag läst mej till....som rör männsikor.
 
Många blir irriterade på mej för jag alltid ska analysera och fundera över varför det är si eller så....
men det är ju därför jag kommer fram till hur jag ska göra eller inte göra,
eller hur?
Om man bara godtar allt och konstaterar hur det är, så skulle det ju inte bli någon förändring....Eller?
 
 
 
 
Det har inte blivit mockat i hagen sen snön kom och det såg riktigt grisigt ut.
Maria mockade 6 kärror och jag gjorde 4 innan vi fått något så när rent i den delen där foderhäcken står.
Vi pratade om den där "dammsugaren" som man gör rent hagar med, om den verkligen fungerar....
är det någon som har sett eller har erfarenhet av den?
Inte för att jag ska skaffa en, men lite nyfiken är man ju på hur den fungerar.
 
 
I kväll kommer Martin, 
han är rastlös och en orolig själ som sin mamma, det är inte förvånande att han har ny tjejkompis med sej,
så det stod storstädning som nästa punkt på programmet....
sen äntligen kunde jag ta plats i soffan med en stor kopp the med lite rom i..hihi
 
Tja....det var min dag,
idag blir det ridhuset, handla frukost till "barnen" och jobba några timmar.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

Onsdag

Kategori: Allmänt

I lördagas innan jag skulle åka med tåget, åt vi lunch på thai resturangen,
inte så långt ifrån ligger bilfirman för Audi, vi hade tid över och så blev det som det blev,
en ny bil...eller inte helt ny förstås, men för oss är den ny.
 
 
Det är lite som ska fixas innan vi kan hämta den, men den som väntar på något gott.....hihi
  
 
Maria följde med till Hofsnäs för promenad,
det var disigt men jag tycker det är lika vackert i alla väder.
 
Vi träffade en golden retriver flicka och två tjejer,
hundarna fick busa lite medan vi tvåbeningar pratade, det är så konstigt ibland,
man träffar någon helt främmande och ändå känns det som om man är vänner sen förut.
 
 
  n dryg timmes middgaslur hann jag med, innan var det dags för ridskolan, 
Ava var pigg som bara den, kul :)
Det var en liten ponny med på lektionen,
det var så gulligt att rida bakom den,
full fart på de små hovarna och svansen som gungade fram och tillbaka :)
 
Lektionen gick fint, när vi kommit igång var Ava rena drömmen,
det tog en stund att få henne mjuk, men sen var hon som en smörklick i het panna,
flyttade sej för minsta lilla....skryt igen...hehe
 
I dag kommer Dörthe, vår ET och går igenom Ava och Magnus,
det blir skönt för dom, jag hoppas hon inte hittar något förutom det vanliga spänningarna.
 
Det har krånglat med uppkopplingen och att lägga in bilder idag, 
så det blev inga blílder från promenaden :(
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Hemma igen

Kategori: Dagbok

Det var inte lätt att lämna min bror i går morse,
 han är så vilsen i allt som har med hushållet att göra och jag skulle vilja pyssla om honom mer än dessa få dagar.
 
Han bor på 7:e våningen, lite annorlunda känlsa för mej.
 
Jag har rensat i köket, lagat lite mat och plockat lite i största allmänhet,
Mari-anne har ju inte orkat på väldigt länge så det fanns att göra.
 
Vi var på begravningsbyrån,
jag måste säga att det var en väldigt sympatisk kvinna som tog hand om oss.
Sandviken är inte så stort och både min bror och svägerska är välkända,
så det blev en hel del prat om minnen och annat....det kändes personligt och fint.
 
Vi var och hälsade på min andra bror också,
Han fick en stroke för 5-6 år sen och tappade språket...
men humorn har han kvar och svordomarna....
Båda mina bröder svär väldigt mycket, 
Det är väl därför det hoppar många fula ord ur min mun...jag har haft bra förebilder....haha
 
V åkte till Mackmyra, där vi bodde några år under min uppväxt,
huset är borta, men jag kände igen mej ändå,
Detta var en alle´ ca 1 km lång och bara ett enda gatlyse,
Oj vad jag var mörkrädd där...pappa fick ofta komma och möta mej när jag kom från skolan.
Jag såg en ande där en gång och sen sprang jag som en galning om jag inte hade sällskap av någon vuxen.
Till vänster går en gren av Gavleån och till höger ligger fabriken som nu har något med Whiskeyn att göra.
 
 
Herrgården var närmsta grannen, där fanns fruktträdgården vi pallade äpplen i,
inte för vi ville äta äpplen, för det hade vi ju hemma...det var spänningen. 
 
 
Vi fick besök på  måndagskvällen, en kompis till brorsan som är medial,
vi pratade om våra erfarenheter och en del upplevelser,
 tiden sprang iväg fortare än någonsin, och plötsligt var det mitt i natten...haha
jag var helt tagen, det bubblar forfarande av glädje i mej.
 
Hemresan gick väldigt smidigt,
Ca 70 mil, tre byten och drygt 5 timmar,
Att jämföra med de 17 milen, 4 byten och ca 6 timmar förra gången jag var ute och reste.
Idag var det dessutom trevligt att först byta i Gävle, där jag är uppvuxen, 
Sen i Stockholm där jag bott halva mitt vuxna liv.
 
Jag var ganska trött när jag kom hem, 
katterna kom springande från olika håll och Ava var helt galen... pussades och gosade,
drog med läpparna i jackan och ville buffla med mej...
gosiga Ava, hon visade så tydligt att hon saknat mej och var så glad när jag kom :)
 
Efter jag mockat och ätit somnade jag i soffan....försås, hehe
 
Nu ska jag försöka återgå till mina rutiner, 
och om några veckor åker jag tillbaka till Sandviken.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

På tåget...

Kategori:

Nu är jag på väg till Sandviken och min bror, Eller jag kanske ska säga mina bröder?!
Båda bor där så jag kommer träffa båda förstås.

Jag antar att det inte blir något bloggande under dessa dagar...men vi får se.

Igår var det träning för Inga-maj,  
Allt kändes så positivt till en början, visst fick jag jobba och vi blev ordentligt svettiga, men det var roligt och jag tror Ava också tyckte det. 
När nästa ryttare kom in, ville Ava förstås titta....men jag klarade ganska bra att fånga hennes uppmärksamhet....sen skulle vi galoppera..... höger varv och jag tappade allt :( 
Ava drog till den andra hästen och jag blev obalanserad, vinglig och började vifta.
Varför kan jag inte bara bortse från vad som finns runtom och fortsätta hålla hennes fokus på mej?
Jag blir så irriterad på mej själv, inte för att det hjälper upp saken, snarare tvärtom....och dessa j-a tårar som jag aldrig kan hålla tillbaka...
Vänster galopp flöt hon in i och den gick hur bra som helst, men höger....

Hon trampade glatt hemåt medan jag gick missmodigt bredvid....skrutthäst, det är ju inte hennes fel att hon inte har en bättre ryttare i sadeln.

Jaja....två veckor tills nästa gång, 
DÅ JÄKLAR!!!


Ha det bäst,
Marianne 

Som vanligt

Kategori: Hästarna

Det hände inte så mycket spännande här igår,
Hundpromenad förstås och sen tog jag Ava till ridhuset, träningen gick bra, inget trots eller tjafs, 
som vanligt blev det mycket sidförflyttningar och små volter. 
Inga större problem med något, förutom att hon ramlar in i höger varv...som vanligt.
Till och med galopperna gick fint....förutom att hon inte ville hålla dom, 
 jag har tydlingen lärt henne att när hon fattar rätt, är jag nöjd och då kan vi bryta....eller nåt sånt ;)
Det kan väl i och för sej vara bra att hon bryter, det resulterar ju i fler fattningar och jag får träna på att bli snabbare.
Om man ska se det positiva...hihi
 
(Varför blir ögonen alltid så? Bortse från att stallet behöver målas!)
 
Atigas har varit ohalt ett bra tag nu och jag har tänkt ta ut honom på en liten tur tidigare,
men energin har inte funnits.
I går blev det av i alla fall, hjälp oss hålla tummarna att han inte får ont i sitt ben nu, snälla?!
 
Vi gjorde sällskap med Maria och Magnus, dom skulle ta en längre tur med lite trav och galopp också,
så vi skildes åt efter en stund.
Atigas brydde sej inte alls om att kompisen gick åt ett annat håll,
men Magnus var inte så pigg på det...han drog benen efter sej tills dom vände tillbaka,
då gick det undan...haha
 
 
Lite chattande med min systerdotter på kvällen,
det är dags att dela upp min systers saker och hon ville komma och sova här en helg.
Det går ju bra för vår del,
men hon har inget körkort och komunikationerna Länghem-Markaryd är ju inte de bästa har jag lärt mej.
Jaja...vi får se hur det blir, 
det skulle i så fall vara om två veckor...
 
Det är ju tur att det står så få jobbpass på schemat i februari,
förra helgen - Halmstad
denna helgen - Sandviken
nästa helg - Martin kommer
helgen därpå - kommer systerdottern i så fall
sista helgen - begravning i Sandviken
jag skulle inte orka jobba också....haha...(skojar lite)
 
 
Apropå att skoja....det där med ironi och skämt i det skrivna ordet kan vara svårt,
Jag använder ganska mycket ironi och tar för givet att alla ska förstå.
Men det är tillräckligt att svårt att förstå IRL ibland,
jag vet att de som inte känner mej helt, blir lite fundersamma och tycker jag är konstig...
ibland måste jag berätta att jag skojar...det tar liksom udden ur ironin....
men men...att alltid vara seriös är inte så lätt för mej ;)
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Vi pratade om.....

Kategori: Lektion

....skrytandet i vissa bloggar, häromdagen,
de som har allt så himla bra, fina hästar och duktiga barn..... hela tiden, VARJE dag!
Jag måste be att få gratulera de som är så lyckligt lottade ;)
 
Idag gratulerar jag mej själv...haha
 
 
Ava i går....wow,
hon var som en unge som stod framför hyllan med lösgodis,
pigg, nyfiken, villig och full med energi och lydig,
rena drömmen.
Jag shabblade till det en gång när jag tänkte fel väg mellan hinderna,
hon klarade inte helt upp situationen, det blev förstås vingligt och vi rev.
För övrigt kändes allt så himla bra.....jag är till och med nöjd med min egen insats.
Inget fladdrande med händerna ens...hehe
 
 
Jag la in några fler låtar på youtube, det är tungt samtidigt som det är roligt,
jag ska få fler cd´n av min bror så det kommer bli en bra samlig där :)
Jag ska rota fram fler foton också så jag kan variera, 
även om den med trumman är favorit.
 
 
 
 Ha det bäst,
Marianne

Mowiemaker

Kategori: Familjen

I går var det slödag för Ava, jag mockade och gjorde klart allt redan efter utsläppet...
alltså var jag klar före halv åtta, så gjorde jag ofta förr,
men den här stallsäsongen har jag mest längtat efter frukosten och lämnat det där till senare på förmiddagen.
 
Under Leos promenad pratade jag med min bror, 
jag vet inte om jag har berättat att han är musiker?
Han och Marianne, (som hans fru hette) träffades 1965 då han började spela i dansorkester som hon var trummis och sångerska i.
Sen dess har som jobbat ihop och spelat dansmusik, dom är ganska välkända uppåt Gävle-Sandviken.
Hur som helst, vi kom överens om att jag skulle lägga ut några av deras spelningar på youtube,
mina FB.vänner har kanske sett länken jag la ut i går?!
Idag har jag laddat upp mer, och ännu mer kommer det att bli...jag antar att deras "fans" blir glada.
 
Under tiden jag ordnat med detta har jag drömt tillbaka på alla gånger jag suttit på krogen och lyssnat,
väntat på att dom ska ha paus och när kvällen varit slut, åkt med dom hem.
Ett helt sjukt roligt men oförglömligt minne är när min dåvarande man fyllde 40 år,
det blev rena rama jammandet hemma...
alla gäster satt med grytor, skålar och träslevar, brorsan höll takten,
Marianne sjöng och utanför stor alla grannar och lyssande och applåderade.
 
Jag minns också den kvällen när jag kom till de stamstället dom spelade på, brorsan knuffade in mej i köket,
rakt i famnen på den som skulle bli min sambo under några år och min äldsta sons pappa.
 
Det är sånt som ploppar upp i skallen nu.
Vi har haft så otroligt mycket kul....
hon hade en speciell röst och ibland när hon sjöng på svenska hördes sandviksdialekten....:)
 
Ni får ett litet smakprov, dock inte på svenska, 
det är tillåtet att hoppa över...;)
                                                                                                                                                                     
                                
 
Jag är allätare när det gäller musik och lyssnar lika gärna på hårdrock eller klassiskt, beroende på sinnesstämningen.
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Hur tänkte dom där?

Kategori: Allmänt

Det blev ett pass med töm för Ava igår, 
hon var duktig, som vanligt, jag behöver fokusera på att hålla mej på rätt plats.
När vi jobbat ett tag släppte jag henne, för att försöka lära henne att lyssna utan töm.
Jag vet itne om det heter "löslongera"? 
Med Brigade gjorde jag det,
han höll sej på volten, lyssnade på min röst och gjorde som jag bad om som om jag haft töm.
Trav, galopp, stanna och byt varv.....detvill jag att Ava ska lära sej också...
kan det gå att lära ett sjävständigt och envist sto så´nt?
 
Jag mockade och gjorde klart till alla tre, tog in Magnus till hovis.
Vi har snösulor som man klipper till och fäster i de främre broddhålen
och hålen var på fel ställe så det fick bli en ny sko.
Avas passade inte heller så bra, men jag ska försöka böja till fästena så kanske det går.
 
 
 
 
Jag åkte buss igår....
den där reseplaneraren kan ju vara bra....eller inte
jag skrev vår hållplats som avgång och ändå räknade den med 12 minuters promenad, 
12 minuter extra väntetid,
och jag kan faktiskt inte sluta fundera...
...12 minuter från var?
haha
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 

Finns det ingen gräns?

Kategori: Dagbok

Denna helgen var tänkt att bli ett avbrott i vadagen,
ett tillfälle att hämta ny energi och släppa alla tankar på ansvar.
Hotell var bokat i Halmstad och planeringen för helgen var klar.
Maria hade stallet och jag hade ordnat för Ava,
på fredagen fick jag mess från den tänkta hästskötaren.....hon hade fått förhinder :(
Visserligen kunde jag gå upp tiiiidigt på lördagen och rida, men samtidigt hade jag verkligen sett fram emot  sovmorgonen och planerat för att vi skulle komma iväg vid 10-tiden.
Såååå...helgen som skulle bli en avkoppling började ge mej stress istället.
Efter en del funderande och messande hade jag löst det för Ava och jag började se fram emot den lilla minisemestern igen.
 
 
Men det blev inte som jag tänkt ändå....
natten mellan fredag och lördag sov jag knappt något, jag var orolig och vaknade stup i ett,
och halv sju kom samtalet från min bror,
hans fru hade släppt taget...hennes kropp orkade stå emot inte längre.
Det var ju väntat, men ändå....det är inte lättare för det...
 
 
Halmstad;
 
 
Vi bestämde att åka ändå och göra det bästa av helgen,
det började med att vi satt och pratade i bilen så vi missade avfarten, kom på det efter ca 4 mil...
hehe
Vi strosade runt på stan, shoppade lite och tog det som det kom....det var skönt trots allt,
att "bara vara" jag hade nog inte orkat mera.
 
 GPS på jannes iphone lurade oss på avvägar när vi skulle gå till resturangen på kvällen,
vi gick och gick och gick, bort från stan, det kändes fel och vi kollade adressen flera gånger,
till slut kom vi fram till ett stort och fint hus i ett grönt område....
det fanns marshaller och såg väldigt inbjudande ut, men var helt tyst.
Vi insåg att det inte var rätt adress och efter ett samtal till den bokade resturangen skrattade vi gott och fick lite bråttom tillbaka till stan....
Resturangen var en av de bättre, perfekt service, härlig miljö, fin stämning, maten fin 
 det finns bara en sak att säga......
WOW!.
 
 
 
Igår, söndag, hotellfrukost, promenad vid havet och sen hem...
vi hade tänkt stanna vid laxbutiken och äta på hemvägen,
men vi var så mätta efter frukosten så vi hoppade över det.
 
 
 
Här hemma har Maria tagit hand om stallet, fåglarna och katterna.
Sofia red Ava på lördag, Ava hade skött sej fint och jag kan få hjälp fler gånger av Sofia.
I går red Lotta i ridhuset...det hade gått fint.
 
 
I dag känner jag mej orkeslös och helt tömd på energi, helt tvärtemot vad som var tänkt,
men hur ska man orka med allt?
det är bara drygt en månad mellan två i familjen lämnat oss.....
jag hade äntligen bestämt dagar att åka till Sandviken för att säga adjö till min svägerska,
varför har jag skjutit på det så länge?
Biljetter är bokade till nästa lördag....jag tar hand om min bror några dagar istället,
min älskade bror...han är inte snäll mot sej själv nu och det gör mej så rädd.
 
Bilen är från 2013.
Min bror har inga egna barn och det är vi syskon som är närmast nu.
 
 
Jag är ledig idag och har planerat en heldag med hästar och stallpysssel...
och en prommis med Leo förstås,
det är tur man har de fyrbenta som älskar en villkorslöst
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne