marresmams

Gissa vad?

Kategori: Allmänt

All snö och is regnade bort,  ja det vet ni ju redan...i lera behövs ingen brodd i skorna!
jag tog av mina och sen svettades jag en stund medan jag skruvade ur Avas,
fyra i varje fot, fyra fötter, 16 broddar! 
Det var i torsdags, igår eftermiddag började det snöa.
Är det typiskt eller inte?
Jag antar att det kommer att regna bort i veckan dessutom, men vi kan väl räkna med halka innan dess.
 
Jag har långt pass på jobbet idag och Sandra ska vara snäll att ta ut Ava,.
jag vet hur besvärligt det kan vara att sätta i brodd och Sandra har nog aldrig gjort det förr,
så nu på morgonen har jag svettats med att sätta tillbaka två i varje hov....
pust.
 
 
Vi trodde vi skulle rida i uppeåll igår,men lagom när vi sadlat och skulle ge oss av börjde det regna,
inte något fint duggregn...nänä...det var bara att byta till regnrock men sen gav vi oss iväg.
Vi hade en härlig tur ändå,
vem bryr sej om lite regn när man är ute i den vackra naturen på en hästrygg?
Sista biten var på byvägen och jag gick med Leo i kopplet.
 
 
Det är skönt att ha honom att skylla på, jag vill inte rida på vägen,
jag har lite dåliga erfarenheter och får lite panik om jag ska rida på vägen.
Ava är cool, så jag vill inte "smitta" henne med min oro.
 
 
Maria följde med till Dollarstore som nyligen öppnat ett par mil härifrån,
vilken massa skit de har, men också en massa bra grejer,
jag hittade inte det jag egentligen sökte, men det blev förstås en kasse ändå ;)
sen var vi inne på Rusta och Willys som låg bredvid innan jag fick akut hemlängtan.
 
 
Har ni ätit cassava?
I så fall, hur har ni tillrett den?
Jag blev nyfiken på hur den smakar och köpte en igår,
men hur sjutton ska man äta den?
Janne skalade delade i stavar och förkokade den för att sen fritera,
han hade googlat och fått fram att det var så vi skulle göra.
men det gick inte...den blev blev kladdig och oformlig i oljan.
Det blev stekt istället...den smakade inte så värst mycket, men jag gillade den.
Jag måste fråga någon kund som köper den hur man ska göra...hehe
 
 
Nähä, nu är det bäst att sätta fart här, 
tänk att jag ska vara borta hemifrån hela långa dagen...
jag som redan är trött...haha
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Svettigt

Kategori: Lektion

Vilket äckligt väder vi hade här igår...uuurrrk!
Det har blåst så trädtopparna har dansat och en massa regnande,
all fin vit snö har bytts ut mot mörk kladdig lera
inget väder man vill vara ute i precis.

Alltså ägnade jag dagen åt innejobb till det var dags att rida.
Sånt där småplock som det finns oändligt av....som inte syns att man gjort...
som trots det,  känns bra att ha fått undan.


Lektionen;
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.....
Varför är det så SVÅRT????
Nä...gårdagens lektion gav ingen mersmak, inget som fick mej att längta till nästa.
Jag kände mej helt värdelös och började fundera på om jag verkligen förstår vad Inga-May säger att jag ska göra?!
Hur mycket jag än försökte så upprepade hon samma sak hur jag skulle göra....
Men jag gjorde ju det. ...eller? 
Jag var nära att ge upp flera gånger och tårarna var inte långt borta.
Jag orkade inte ens anslysera min ridning när jag gick hem,  så som jag alltid brukar göra.
När vi gick hem ja....hihi....
det blåste och regnade från sidan och Ava försökte gömma sej bakom mej för att få skydd för ansiktet.
Lilla skruttan.

I morse tänkte jag igenom lektionen och trots att jag inte känner mej nöjd,  
inser jag att vi gör framsteg, att det är därför det blir svårt.
Rida ÄR svårt....ju mer man kan, desto svårare blir det....
åka häst kan vem som helst göra, men rida är en helt annan sak.

Jag fick ju ett hånfullt mess för en tid sen...
"Att folk skratar bakom din rygg för du tror du kan rida......bla bla"
Herregud om hon visste hur rätt hon har...kanske inte att folk skrattar bakom min rygg av just den anledningen,
 för det tror jag inte, 
men att jag inte kan rida....det instämmer jag med,
det är ju därför jag tar lektioner.....för att lära mej,
till skillnad mot avsändaren av messet, 
som inte behöver några lektioner eftersom hon tydligen redan är fullärd.
Hihi....

Hur som helst....
Om två veckor kommer I-M tillbaka,
då jäklar....


Jag svimmade i soffan medan Janne slamrade i köket
han serverade torskrygg med bacon, lök, tomat och kapris,
samt kantareller och hasselbackspotatis.
Gott :)
Han är inte bara duktig på att göra god mat, 
han är duktig på att kladda ner och lämna allt efterarbete åt mej också,
men denna gång fick det vara.....nu är det dags att han lär sej att städa upp efter sej själv.


Idag är det skönt ute, än så länge plus 4,
ljumma vindar och vårlikt i luften.
Det finns inga större planer än en ridtur och kanske en utflykt för shopping.

Ha det bäst,
Marianne




Äntligen......

Kategori:

Jag börjar känna mej normal igen.....inga piller i gårkväll och har bara vaknat tre gånger i natt,
Tjojooo va ja e gla!!!!!

Normal betyder inte fri från värk, men den är inte så ihärdig som den varit den senaste veckan,
utan mer som mitt vanliga onda, det som går att förtränga emellanåt.
Tro't om ni vill.....men det känns toppen :)


Ridturen igår;
Nu när snön har smält är gruset framme på vägen igen och det blev ganska mycket skritt,
det var mycket vatten också.
Om vi snitslar en väg i skogen och alla rider efter snitslingen blir det snart en stig 
så vi slipper singel och vattensamlingar.
Sånt sitter jag i sadeln och funderar på...haha


Den sträckan som är mjuk och fin tog vi förstås galopp,
förr om åren har jag hållit undan från Magnus bakhovar när vi galopperat.
Jag glömde visst det igår...ooops

Han gillar inte när Leo springer bakom, men har inte sparkat mot mej vad jag kan minnas,
  jag vill inte känna hur det känns med ett söndersparkat knä så det har liksom varit av självbevarelsedrift som jag hållit undan.....
han sparkade igår men träffade inte....tack :)

När vi kom hem hade hon kommit, som skulle identifiera Ava för tilläggsregistreringen hos SWB.
Alltså....jag blir så förb...ad, 
hon är chipad och det numret står i hennes pass...vad är problemet?
Hur ska man mer påvisa att hon är hon? 
Att hon hör ihop med sitt pass?
Grrr

Jag förutsätter att även tvåbeningar som flyttar till sverige måste skaffa svenskt pass...*ironi*

Nog tjatat om det.


När Ava var ute i hagen igen gick vi in och fikade,
jag känner henne sen förut och vi hade en del att prata om innan det var dags för henne att åka vidare 
och jag skulle göra mej iordning för jobbet.


Jobbet ja,
Det fanns en del tunga uppgifter,
det känns idag, men är jag på jobbet ska jag jobba.....
Jag blir irriterad på de som inte kan göra det ena eller det andra p.g.a att dom mår dåligt eller nå't,
om alla skulle sitta och "inte kunna" på jobbet,
Vem ska då göra vad som behövs göras?
Kan man inte göra det man är anställd för att göra kan man stanna hemma,
självklart kan man bli dålig när man kommit till jobbet, men det är skillnad....
så tänker jag
Ja, nu blev det virrigt igen,  men ni förstår va? 


Det kom en pappa med sin dotter, kanske 3-4 år,
hon klättrade på det lilla räcket som skiljer kassaköerna åt...
som de flesta barn brukar göra.
Hon hade jättefina skor och jag sa det till henne,
"Tack" sa hon och lös med hela ansiktet,
jag blev så överraskad och löjligt glad....
en liten unge som visade sån äkta glädje över en sån sak och dessutom sa tack.



Idag är det lektion för Inga-May igen,
med sista ridhusbesöket i färskt minne förbereder jag mej på motstånd,
men man vet ju aldrig.....hon är ju full av överraskningar min pålla.

Ha det bäst,
Marianne.




 

Allt ska tydligen krånglas till

Kategori:

Nu börjar detta kännas tröttsamt....att inte göra någon nytta alltså. 
Men gårdagen blev lika innehållslös som de senaste dagarna.


Vi red ett pass i ridhuset,
shit vad jobbig hon var,
jag var på väg att ge upp och gå hem.
Sen tänkte jag på att Inga-May kommer på fredag (i morgon)
 För en kort stund funderade jag på att försöka ge bort min plats,
men kom fram till att det isåfall blir två veckor innan vi får chansen igen, så jag kämpade vidare.
Jag sneglade på Maria och Magnus, 
dom var så fina och så sa jag till Ava att det var så hon skulle göra...hihi

Jag hatar att känna så här....när jag börjar tvivla på min ridning och får för mej att lägga ner allt med hästar.
Alla har väl motgångar?
Det är väl motgångarna som föder framgångarna? 
Om allt skulle vara en dans på rosor, hur kul skulle det vara? 
Att aldrig få känna den där underbara känslan man får,
 när man jobbat och slitit för något och så helt plötsligt sitter det där...
Suck:(

Hur som helst....
vi fick ihop det till slut och var nöjda när vi gick hem, 
nöjda och svettiga.

Ava har mycket egen vilja, men hon är inte dum iallafall,
jag ser det mer som att hon är klok och har stark självkänsla,
ifrågasätter det mesta, inte bara låter sej "hunsas" av andra hur som helst,
men som sagt....på ett vänligt sätt.


Lite pyssel inne samt en stund på örat....zzzz

 Mästerkocken på kvällen,
hon åkte ut, 18-åringen som är härifrån krokarna,
jag tycker ändå att hon kom långt....
bara 18 år och kom med bland de 10-12 bästa av alla hundratals som söker.


Jag har varit ledig denna veckan och det har varit skönt, med tanke på mitt mående,
men som sagt...jag börjar tröttna på att inte göra något vettigt,  
så när jag gick frågan om jag kunde hoppa in och jobba i kväll svarade jag "ja".
Smart....mycket smart :(

En ridtur ska det bli och sen kommer en som ska identifiera Ava....
De nya reglerna att alla importer ska tilläggsregistreras med svenska papper,
jag blir mest irriterad.....

Innan Ava åkte från Irland, veterinärbesiktigats hon för export och det pappret sitter i hennes pass,
när hon kom hit veterinärbesiktigats hon för försäkringens skull och det pappret finns också kvar.
Nu ska hon identifieras av någon godkänd för saken, som ska intyga att hon hör ihop med sitt pass.
Idiotiska regler tycker jag som är hobbyryttare och varken ska tävla eller avla.
Och en så onödig kostnad, hon har ett pass men det duger inte :(
 det känns som om vanliga människor helst inte ska ha häst.


När det bestämdes, för ca 10 år sen, att alla hästar skulle chipas och ha pass var jag tvungen att skicka Brigades Irländska pass för att få ett svenskt,
Jag frågade särskilt om jag skulle få tillbaka det irländska och det skulle jag självklart få....
Jo men visst....det fick jag ju inte.
När Ava kom juni -11 skulle det irländska passet gälla, men tydligen gör det inte det längre.

Jaja....det är inte lätt att vara människa,
alla dessa bestämmelser och regler, man har inte ett skit att säga till om,
man ska bara finna sej i allt.

(Foton i inlägget är från arkivet,
de två första - Ava
det sista - Brigade)

Ha det bäst,
Marianne 









Mera lata dagar

Kategori: Allmänt

Jag kan nog vänja mej vid detta att göra ingenting ;)

Ava skulle få en semesterdag, höns och ankor hade ju nystädat,
 det var bara Leo som pockade på min uppmärksamhet.
Eftersom jag behövde handla lite tog vi en promenad mot byn och vår lilla ICA-affär.

När jag kom hem fastnade jag hos fåglarna,
De kan få mej att glömma tid och rum....
man kan inre tro att de ska tillföra så mycket för själen,
men de är sociala, nyfikna och grymt underhållande 

Här skäller ankhonorna ut en tupp som verkar fundera på om han ska våga käfta emot eller om det är bäst att dra....

       
                                        

Så småningom ropade magen på lunch och jag gick in,



På kvällen skulle Janne titta på handbollen, jag är helt ointresserad av den,
men stannade i soffan med plattan och TV4 Play,
jag såg en väldigt intressant och gripande dokumentär,
ECMO- den sista chansen
Om en metod där man syresätter blodet utanför kroppen och på så sätt kan rädda patienter med dödliga lungsjukdommar.
Vi fick bl.a följa en nyfödd irländsk flicka som flögs till sverige, 
hon låg uppkopplad i 8 dagar innan hennes egna lungor läkt och kunde klara sin uppgift.   
Sverige har använt sej av metoden sen slutet på 80-talet.

Man får verkligen en tankeställare efter ett sådant program,
hur bra man har det, och hur mycket man (jag) gnäller över skit saker. 



Jag gjorde laxlasagne, min vän Agneta har frestat mej att prova,
Det fanns flera olika recept och jag valde ett där jag hade de flesta ingridienserna hemma.
Redan innan jag satte in den i ugnen tyckte jag det såg torrt ut och jag hade rätt,
när den var klar önskade jag att jag haft någon slags sås till.
Men smaken var det inget fel på :)
Till och med Janne åt....två portioner och han brukar inte vilja ha lax.


Det var lasagneplattor (så klart)
lax,
spenat 
och ostsås,
hur enkelt som helst....
nästa gång ska jag göra en sås på creme fraiche eller yoghurt till.



Ha det bäst,
Marianne 





Varför ändra på nåt?

Kategori: Allmänt

Gårdagen fortsatte ungefär som i söndags. ...I ryggläge.
 
Det var segt som sjutton att komma igång,
tur Leo är morgontrött.
Tro nu inte att jag har sovmorgon när jag säger att det är segt,
Nä då. ...hästarna får sin frukost och blir utsläppta runt halv sju, 
jag tittar till fjäderfäna och gör iordning Avas box inför nästa natt.
Nu när vattnet är fruset, fyller jag några hinkar inne också.
Det är sen, vid frukosten som det finns tid att känna efter...hehe
 
 
 
Hur som helst...
Eftersom jag var seg och hade mycket värk kändes det som ett STORT företag att ha två fyrfotingar som behövde röra på benen, 
 Ava fick följa med på Leos promenad och jag kunde åka med.
Det är så mysigt att rida ut ensam ibland, 
jag brukar prata med Ava och sjunga för henne,
tills jag kommer på att jag kanske inte är ensam i skogen...haha 
 
Ava var piggelin, vi följde det plogade spåret på ängen och sen tog vi berget hem,
precis när jag tagit upp mobilen för att fota lite studsade Ava till och lyfte huvudet högt,
näsborrarna blev stora, hon frustade och spanade in bland träd och sly.
Jag pratade med henne men hon hörde inte utan började darra i hela kroppen,
där satt jag med tyglarna i en hand och mobilen i den andra....haha
Undrar när jag ska lära mej? 
 
Efter lite steppande hoppade jag av, det var svettigt att pulsa hemåt i blötsnö,
det blev inte mindre svettigt när jag såg de STOOOORA färska spåren av älg....ooops.
Efter ett tag hade hon lugnat sej och jag hittade en sten att klättra på för att sitta upp igen.
Hon var på sin vakt resten av vägen.....ja hon trippade till och med när vi kommit in på gården.
Så gick det när jag skulle göra det bekvämt för mej och rasta båda samtidigt.
 
Jag städade lite på loftet och eldade skräp i tunnan. 
 
 
Hönorna har nog fått vårkänslor nästan alla var ute och luftade sej.
De fick städat innan jag gick in och fortsatte lata mej,
det var skönt att sova middag ;)
 
Jag kollade tågtider för att åka till Stockholm,
eller ska jag ta direktbuss?
Det tar ca 1 1/2 - 2 timmar längre med buss, men i gengäld är det inga byten,
det kan inte bli elfel, frusna växlar eller halka på spåren...eller vad det nu är som brukar försena tågen. 
Tänk vilka problem man kan ha, va? 
 
Jaja, jag har några dagar på mej att fundera över detta ;)
 
 
Idag fortsätter jag att göra ingenting,
stallet är klart, "bara" vatten som ska ut.
Leo vill förstås ha sin promenad och den ska han få.
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 

Slöhög

Kategori: Lektion

Det var vad jag var igår,
bäst att kolla så jag inte fått liggsår ;)


Avas temp, 37.8....ingen fara alltså,  
bara att "klä på" henne utrustningen och knalla upp till ridhuset och den bokade lektionen.

När Jenny har träningar är ridhuset öppet för andra ryttare,
så förutom det ekipaget som hade sin lektion, var det tre ponnysar där också.

Hur är det där med reglerna egentligen? 
Man håller till höger vid möte....snabbast gångart på spåret...
jag travade i höger varv och den mötande skrittade...Hmmm
Flickan höll till höger och jag höll mej på spåret...hehe, det blev lite stopp för oss båda.
Jag nämnde att man skrittar innanför spåret och sen tillade jag att hon ändå tänkt rätt som höll til höger,
Suck...jag har funderat på det där och frågat andra, men har inte fått nån klarhet, 
Så....
Vad säger ni hästmänniskor här?

Efter en stund enades de tre ponnyryttarna om samma varv på en volt och jag hängde på,
jag såg det som ett bra tillfälle att träna Ava och mej på att anpassa tempot till de med kortare ben.
J som satt på läktaren, sa att det såg roligt ut med de tre små och sen stora Ava...haha.

Lektionen; 
Jenny tittade på oss i alla gångarter, frågade vad vi brukade träna på och sen körde vi igång,
herregud vilka långa 45 minuter....hihi,
jag blev helt slut, men det var roligt så klart.

Vi tränade på detta med att hålla bogarna på plats,
att hon inte ska ramla ut i volterna, samt att vända över ridbanan.....typ 300 gånger.
Ibland känns ridning så tjatig.....det är ju inte att lära oss hur det ska vara och sen gå till nästa steg,
nä det är ett evigt tjatande om samma saker i evigheter....känns det som.
Nu har jag inga större erfarenheter av andra hästar, 
men Ava är envis och även om hon gillar att träna så låter hon mej JOBBA för allt.
Hon kanske tycker att jag är otydlig och vill att JAG ska lära mej.....vad vet jag?!

När vi gick hem var vi nöjda och jag analyserade lektionen,
jag kan inte riktigt översätta det i skrift.
Jag har försökt, men ger upp. 

Ava var svettig och eftersom jag ville släppa henne utan täcke behövde hon torka först,
hon fick sitt våffeltäcke medan vi gick en promenad på skogsvägen så hon kunde torka.

Gissa om jag skrattade senare när jag släppte henne "naken" i hagen och hon rullade sej länge och väl i blötsnön?!
Blöt häst....haha,
 men det är förstås skillnad på att vara blöt inifrån av svett och att vara blöt på ytan.


Maria städade till ankorna fast jag sagt att JAG skulle göra det...
Inte för att hon gör det sämre, men hon gör ju så mycket här ändå.
Vi fyllde termobaren...hur mycket dricker hästarna egentligen? 


Hönorna fick påfyllning av mat och nytt vatten.
Den där knäppa hönan har visst svårt att hålla ordning på redena,
hon ligger än i det ena och än i det andra.
Så några kycklingar blir det nog inte, men jag lämnar äggen ändå.
Nu är det fyra och jag har ritat på de för att kunna plocka eventuella nya.


Leo och jag gick på promenad och sen gjorde jag absolut ingenting mer,
eller nu lurade jag er....
jag nattade djuren senare på kvällen.


Jag kände mej inte ens lat där jag låg under filten i soffan hela eftermiddagen och kvällen,
jag orkade nog inte känna efter...hihi



Ha det bäst,
Marianne 



  


Känner mej....

Kategori: Allmänt

....bättre till mods idag, men längtar redan till i kväll när jag får gå och lägga mej...haha,
jag har knappt börjat med min frukost så man kan ju undra hur denna dagen ska bli.
antagligen som alla andra...som brukar avslutas vid elvatiden eller så.
 
 
Jag läste att fibromyalgimänniskor kan bli trötta...är det därför jag är så oändligt trött hela tiden?
Jag vill inte tro det, jag vill tro att det är vintern och mörkret.....
för om jag tror det,  kan jag se fram emot att snart bli piggare :)
Jag har har ju nyligen fått min diagnos och har inte riktigt tagit till mej den,
min värk har ju funnits så länge jag kan minnas och på så sätt är det ju inget nytt,
bara för att jag fick diagnosen.
Jag har läst på och borde väl ta till mej allt och förstå bättre varför vissa saker är som de är,
men det går liksom inte...jag är så kvar i mitt gamla tänk,
att det är tillfälligt och att det blir bättre snart....med allt.
Jag är ju allt bra lättlurad, eller hur?
Som intalat mej att det "snart går över"  i alla år...ja minst  30 iallafall.
 
Så ja...... nu blev det lite gnäll också...jag är visst bra på att klaga och gnälla...haha.
 
 
Vilken ridtur det blev i går...
WOW!!!
Men först kollade jag Avas temp 37.7   fullt normalt.
Jag hade inte så lång tid på mej, men jag förträngde klockan,
det  var Maria som sa "det är du som har tid att passa, du får bestämma vägen"
 
Nu är det lagom med snö på skogsvägen, mjukt och fint underlag,
när vi kom till ängen hade någon plogat en väg runt den, samt en av volterna,
det stack upp gräs och det var ju konstigt (tyckte Ava)
hon tittade lite misstänksamt men hon är ju inte den fega typen så det blev inget stopp.
När vi kommit över ängen såg vi att det var plogat på den vägen också,
det är en skogsväg och jag har inte varit med om att den varit plogad förr om åren,
Vi blev lite besvikna eftersom de lagt singel på den i somras och nu plogat fram det,
så onödigt ;)
 
På andra sidan sjön var det inte plogat ialla fall och vi tog en lång härlig galopp,
Ava busade vid ett tillfälle och jag hängde löst...tokhäst.
Vi fortsatte till en stor åker och där blev det också galopp i snön,
underbart!
Magnus tyckte inte det var lika skönt som vi andra och ville inte galoppera...
hans ovilja var inte så konstig,
upptäckte vi senare när vi var på hemväg och Maria såg att han tappat en av sina boots.
Va sjutton......sen han fick de nya har de ju suttit kvar,
jaja..vi vände och hittade den nästan direkt,
den var full av snöklumpar...klart han tyckte det var jobbigt att gå med det.
Hon tog av den andra, hänge fast dom på sadeln och sen satte vi av hemåt igen,
det var ju som sagt mjukt  på vägen, så vi kunde rida på som vanligt. 
 
Det var en sån där härlig tur som jag kan tänka tillbaka på,
den ängen vi galopperade på har jag många minnen från,
Brigade älskade att galoppera fort...
han satte huvudet mellan frambenen och sen var det bara att ställa sej och ge honom tyglarna,
det har vi gjort  många gånger på den ängen...sommar som vinter.
 
Förr blev jag alltid kissnödig när jag red, jag tror det var en fix idé jag fått,
Brigade var van vid de små pauserna och väntade tålmodigt varje gång.
Hur som helst, det var vinter och massa snö, jag pulsade in en bit i snåren med honom efter, 
när jag satt där med byxorna nere ville han tydligen retas,
han bufflade med sitt stora huvud så jag föll omkull i snön...med rumpan bar...KALLT!!!!
jäkla buse, haha
Jag tänker på det varje gång jag kommer till den ängen.
 
 
  
När i kom hem fick jag bråttom,
hade en dryg timme tills jag skulle börja jobba.
 
Jag kan inte minnas när jag stängde en lördag senast...det måste vara år sen,
det var glest med kunder och något segt.
 
När jag kom hem valde jag mellan att dyka i sängen eller i soffan,
det blev soffan en timme innan jag halvsovande fyttade till sängen.
 
Idag har jag som sagt bokat en lektion för Jenny,
hon brukar vara här 2-4 gånger per termin, det är längesen jag red för henne.
Då...när vi träffades sist, hade vi problem med höger galopp
 det har vi kommit förbi för länge sen.
Ja...det ska bli såååå roligt,
jag har sett fram emot lektionen ända sen jag bokade den för flera veckor sen.
Jag försöker att inte ha för stora förväntningar, men kan inte neka till att det pirrar i lite i kroppen.
Bara Ava inte har förhöjd temp nu.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

I dag....

Kategori: Allmänt

........känner jag mej less och trött på allt,
antar att detta med kylan och vattenkånkande sliter mer än jag förstått.
Nu är det lite varmare igen och tydligen skulle det bli över nollan i veckan,
det finns en chans att vattnet i stallet kommer igång igen, hoppas.
 
 
Vi gick till ridhuset,
jag hade helt klart i huvudet vad jag skulle göra,
 
Vänster varv, vända upp på medellinjen,
 volt ut åt höger, rakrikta,
volt ut mot vänster, 
rakrikta och ut i höger varv,
följa långsidan och in på medellinjen för att göra samma sak spegelvänt.
Vi började i trav och på slutet la jag till galopp på långsidorna.
 
Ava var med på noterna, kanske lite FÖR mycket vissa stunder...haha
hon tycker om att få uppgifter och denna övning är väldans nyttig för oss båda,
 då hon har en benägenhet att glida ut lite i volterna ibland.
 
Vi avslutade med ett par galopper samt skänkelvikning,
hon var såååå mjuk och fin, gled bara undan för mina skänklar.
 
Maria och Magnus tränade på annat,
men de var också nöjda med sitt pass.
 
När vi skulle gå hem såg jag att Ava hade en tunn sträng blod från ena näsborren :(
Inte samma sida som förra helgen, men ändå?
Vad är det dom händer?
 
Bättre att vara FÖR försiktig, jag ringde och pratade med veterinären,
som sagt...det där med klippkortet....hihi
Hur som helst så ska jag tempa henne några dagar, har hon ingen feber och uppför sej som vanligt
kan jag rida som jag brukar, men annars, 
eller om det händer igen skulle vi (han) ta prover för att se om hon har någon infektion.
 
Igår var hon precis som vanligt i alla fall.
 
 
När inte Magnus är i hagen får man valla katten.
 
 
Gjorde det vanliga ute innan jag gick in till det jobb som väntade där,
tvätta, städa och bädda rent.
En stund i soffan....laga mat, ta in hästar och sen i säng.
 
Det känns som om allt bara går runt, runt, runt,
samma saker dag efter dag, det tar aldrig slut.
 
 
Jag tittade tillbaka I bloggen och läste om Avas första tid här hos oss,
jag har alltid tänkt att jag inte var rättvis mot henne då i början,
att jag inte släppte in henne,
jag sörjde ju Brigade så enormt mycket.
Men igår när jag läste insåg jag att hon tog plats i mitt hjärta direkt,
fina, busiga, trotsiga och underbara Ava.
 
Mycket häst här igen....
 
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 

Utskälld....

Kategori:

.....av en höna.....jisses vad hon skällde och bråkade på mej.
Jag berättade ju i förra inlägget att en höna lagt sej för att ruva.
Igår när jag var i hönshuset för att fylla vatten och mat hoppade hon ner,
"då var det inte så allvarligt", 
tänkte jag och plockade de tre "äkta" äggen som låg där.
Det skulle jag inte gjort, hon kom uppfarande,
 kacklade och blängde på mej innan hon började räkna och lägga fejkäggen till rätta under sej.
Jag fick lite dåligt samvete och la tillbaka de tre ägg jag tagit.
de kanske inte är befruktade,
 men jag kan inte låta henne ligga på låtsasägg och små bollar som definitivt inte ger henne några bebisar.
De får bli som det blir.....
ligger hon tiden ut och det blir nån kyckling eller om hon tröttnar och hoppar av,
det får tiden utvisa.


Vi tog hästarna till ridhuset,
Attan vad kallt det var om tårna och näsan,
jag hoppade och studsade på vägen dit för att få någon värme i tårna...haha.

Ava var som vanligt igen, piggelin och arbetsvillig under tiden vi jobbade,
men efteråt stod hon och hängde med huvudet och såg trött ut?!
Vi jobbade mest i skritt med öppnor och skänkelvikningar, 
och det var inget hårt pass.
Kan det vara så enkelt att hon inte ligger ner och vilar den där stunden på förmiddagarna?
Som hon alltid gör så länge det är snöfritt,
jag kommer inte ihåg hur hon var förra vintern.
Nä....får sluta oroa mej nu.


Jag såg fram emot en skön eftermiddag i min ensamhet,
äta min lunch, tända i kaminen och mysa ner mej i soffan,
men jag hann bara sätta in lunchen i micron, 
sen ringde jobbet och undrade om jag kunde komma några timmar.
Så blev den vilan.....men jag märkte inte hur mycket jag hade behövt den, förrän jag kom dit,
huvudet hängde inte med och jag tappade tråden ett par gånger....
det kändes obehagligt faktiskt. 
Jag hade med en termometer hemifrån,  
alla fryser och det är ju inte konstigt med tanke på vad den visade...



Idag är det mildare igen, minus två,
jag är ledig och planen är ett ridhuspass,
jag har bokat träning på söndag och känner att Ava (och jag) behöver lite förberedelser inför det.


Ha det bäst,
Marianne 





Snart så.....

Kategori:

Så blev det kallare igen.....minus 19 idag....och sol.
Jag vet ju att veckorna går fort så snart är det dags att ställa fram utemöblerna igen ;)


Ridtur igår;
Jag hade sett fram emot den lite längre rundan och tog med Leos koppel,
men Ava ville något annat,
hon kändes trött och tung i benen.
Det var i och för sej lite pulsigt med snö på skogsvägen, men det ska väl inte påverka så mycket?
Traven var ojämn och galopp var inte intressant.
Nä.....det var inte alls den vanliga pigga Ava så vi tog en kortare runda.
När hon hade näsan vänd hemåt fick hon lite mer fart och Magnus busade lite igen...haha


Som ni vet, är jag en tänkande och analyserande "tjej"
och genast började jag oroa mej över vad som var fel....
Precis som om Ava inte bara kan vara vanligt trött, helt enkelt....
för så kan det väl vara? 
Eller har det något med näsblodet att göra? 
Eller var hon tung i kroppen från löshoppningen?
Eller tycker hon det är besvärligt med snön?

När jag tänker efter har hon stått och sovit till och från den senaste tiden, 
medan jag gjort henne iordning....hmm
Efter näsblodet tempade jag henne, den var normal.
Oro, oro....alltid denna oro över djuren.

Vi tvättade termobaren,
trots att den står ca 100 meter från höhäcken, låg det "höskräp" i vattnet...haha,
kanske inte så konstigt med tanke på att hästarna kör ner hela huvudet i höt när dom äter
och de ofta hänger hö i luggen.
Det där utkastet vid huset har också frusit :( trots att det inte ska göra det.
Alltså behövde vi kånka hinkar för att fylla den igen.....pust.
Jag fyllde inne och Maria tömde ute....
ganska jämn fördelning eftersom den står så nära huset.


I hönshuset har en höna lagt sej på fejkäggen,
de plastägg,  pingis- och golf- bollar jag lagt för att de ska sluta äta sina ägg.
Knasig höna....
Det kanske ligger riktiga ägg under, men jag hoppas hon kliver av,
det är väl inte direkt årstid för kycklingar nu?!



Mizo har blivit piggare och busar med lillkissen igen,
han vill gå ut oftare och är ute längre stunder.
Och han har slutat med att försöka snutta på mej,
det smärtstillande han får, 
i kombination med nytt foder för seniorer har gjort honom piggare än han varit de senaste 1 1/2 året.

Jag var ju hos veterinären då också, och i somras, 
men det var inte förrän nu, tredje besöket som det kunde fastställas vad som var fel.
När alla prover ser bra ut är det kanske inte så lätt?!
Det var mest min känsla att något var fel som gjorde att han fick följa med nu sist,
det är ju svårt att hänga med i förändringar som smyger sej på sakta dag för dag.



Ha det bäst,
Marianne 






 

Ny dag

Kategori: Allmänt

Ingen kan säga att jag inte är flexibel. .....
eller så kan man säga att jag har svårt att bestämma mej.....
Det är antagligen det sistnämnda.


Leo gillade snön som kommit, samt att han slapp sin jacka,
han busade som en valp på promenaden :)
Det är så otroligt vackert i skogen så jag blir helt stum.
(Tjatar lite)


Efter att ha pulsat i snön med Leo, burit mer vatten samt skottat, skottat och skottat,
var det dags för Ava att få ett pass i ridhuset.
Jag var ganska mör i kroppen så bestämde mej för att tömköra istället för det ridpasset jag planerat.
Men när vi kom dit släppte jag henne istället,
satte upp ett kryss samt ett räcke medan hon följde varje steg jag tog.
Det såg nog kul ut när jag gick fram och tillbaka med hinderstöd och bommar,
 med henne som en skugga.
Det var inte enkelt iallafall....hon var ju lite ivägen ;)


Hon gillar verkligen att hoppa, 
vissa varv galopperade hon förbi hindren men de flesta gångerna hoppade hon över.
Visst. ....
jag drev på henne förstås, annars skulle hon nog mest stå och spegla sej i hörnet, 
tror hon är lite fåfäng ;)



Av de 11 kycklingar jag köpte i höstas finns det nu 5 kvar :(
Två leghorn, två araucana och en blandning. 

Jag köpte 9 araucana och två leghorn, så blandningen var en överraskning.
4 araucanor fick en vanlig virussjukdom redan som små,
 och två unghönor som precis börjat värpa fick vi ta bort nyligen,
den senaste i går, jag vet inte vad som var fel.
Det var en av de som plockade fjädrar från de andra.....jag vet inte om det hade något samband,

Det känns tråkigt hur som helst,
att köpa en ras som sen visar sej vara blandning och sen blir så många sjuka.
Av de 5 som är kvar är det 2 hönor och 3 tuppar...så typiskt.
Vi hade ju en tupp sen tidigare.
Än så länge håller de 4 tupparna sams och jag hoppas de förblir så länge. 
Dom är så himla fina och inte så lätt att välja mellan de.
Jag får försöka skaffa fler hönor så de räcker till för flera tuppar ;)



Jobb i gårkväll....
timmarna flög iväg och när det var dags att åka hem hade jag fått ett mess,
"Alla djur är nattade"
Lyxigt att bara kunna gå raka vägen in när jag kommer hem runt halv tio,
tack Maria.


I dag är jag ledig,
ingen ridskola än, då det inte finns någon vikarie för Lotta,
Vi får fortsätta träna på egen hand....så gott det går ;)

Ha det bäst,
Marianne 










Välkommen.....

Kategori:

Säga vad man vill om vintern, men vackert är det.


Det blev ett träningspass nu på morgonen,
jag har svårt att bedöma,  men minst en dm snö har det nog kommit i natt,
 jag skottade till stallet, hönshuset och ankorna innan jag mockade Avas box.

Ser ni de två svarta prickarna (hästarna) längst bort vid lyset? 


Det skulle vara bra om det gick att kombinera snön och kylan med icke frusna vattenledningar.
Hur många har inte varit med om att det skvalpat vatten ner i stövlarna när de kånkat ut dessa tunga hinkar?

Ava dricker olika mycket, olika nätter, så hon har två hinkar,
för säkerhets skull......
Magnus använder sin hink till toalett ibland så han behöver också två hinkar
(Maria, det har han gjort i natt)
Termobaren (balja med uppvärmt vatten i hagen) ska fyllas,
ankorna behöver bada (helst inte i termobaren) och hönsen får nytt varje dag.....
Armarna blir en dm längre den kalla årstiden ;)

Det var planer på att gräva om vattnet till stallet, i somras, 
men så blev det inte....jag tror värmekabeln i röret är kass...
förr när vi hade många hästar värmde de upp stallet och vattnet frös inte.


Om man bortser från detta med vattnet så gillar jag vintern :)


Jag var grymt seg i går och det blev ingen aktivitet med Ava,
skulle ju jobba på eftermiddagen till stängning, 
 tiden räckte inte till min långa startsträcka, Leos promenad samt ett pass med Ava.

Jag störde en fågel i dess lunch på promenaden


Jag har aldrig sett detta tidigare,
att mystackar varit rivna och sönderkrafsade har jag sett, men inte dessa, förhållandevis små hål. 



Jag tackar för era fina kommentarer angående mina tankar och mitt sätt att skriva,
eftersom ni är kvar här hos mej förstår jag förstås att ni gillar något av det jag gör,
men det är ju alltid roligt när jag får det till mej på detta sättet.


Ha det bäst,
Marianne 







Brrrrr

Kategori: Allmänt

Ny vecka, jisses vad fort det går.

Det är segt idag.....och jobb i kväll igen.
Jobb ja.....fy sjutton vad kallt det är inne på jobbet,
jag trodde jag skulle frysa ihjäl i går,
Underställ,  skjorta och en fleecetröja, samt en värmefläkt och ändå frös jag,
tänkte nästan sätta på mej mössan också....haha
Jaja.....jag tinar väl upp om ett par månader.


Som alltid är vädret ett samtalsämne,
 någon sa att det skulle bli bortåt 40 minusgrader här i februari,

40 grader!!!!!

Det kan det väl inte bli? 
Då måste höns, ankor och hästar få flytta in i köket ;)
Näää minus 40.....det låter lite fööör mycket.

Idag var det runt 17 när jag vaknade men det skulle visst bli varmare under dan.


Jag såg inget konstigt med Avas näsa i går,
det var nog bara en tillfällighet att hon hade näsblod på lördagen.
Vi tog ut dem på en liten skrittur i solen,
sol men kallt.

Jag kände mej extra priviligerad och njöt av den vackra naturen,
vilken fantastisk förmån att kunna sadla på och ge sej ut i skogen....


Detta med katterna har tagit mycket energi från mej,
Otiz var ju nästan aldrig inne men jag saknar honom såååå,
han hade så stor personlighet och kunde driva mej till vansinne med sina idéer. 
Han var verkligen kung i sitt (vårat) hus.
Mizo, hans brorsa, saknar honom också så vi tröstar varandra :)


Jag tänkte på detta med bloggande, 
hur länge har jag hållit på egentligen?
Om ett par månader har denna bloggen funnits i 8 år...
Den var helt anonym från början, så ni vet...om ni läst de första inläggen.

Innan jag startade denna hade jag en stallblogg på zoomin,
den hade jag haft ett par år när jag flyttade över allt hit,
Så i det stora hela kan man nog räkna med att jag bloggat i 10 år med nån periods paus.
Jisses....

Sen funderade jag på de bloggvänner som kommit och gått,
de som stannat kvar och de jag träffat irl.
Nina, stallskogalund.blogg.se och Erika, erikapettersson.webblogg.se
 har nog hängt kvar sen Zoomin-tiden,
och Camilla, bbqridtravare.blogg.se 

Med åren har jag föratås upptäckt många fler,
Sussi, Henrik, Yvonne, Hebbe är mångåriga "vänner"
det är svårt att nämna någon favorit,
 då alla fångar mej av olika anledningar och är favoriter på olika sätt.
Jag har hittat en del nya som jag inte tänker överge i första taget....


Sen funderade jag på vad som driver mej....
att skriva och att följa andra,
jag skriver ju ganska personligt...
kanske FÖR personligt ibland,
med tanke på att jag inte vet vem som läser.
Ibland har jag tänkt att inte skriva så naket, 
men det halkar alltid tillbaka och blir så ändå.
Min blogg är min dagbok....så det kan bli både tjatigt, gnälligt och utlämnande.

Jag har ofta hört att jag är hemlighetsfull IRL,
själv tycker jag att jag är för öppen många gånger,
skulle jag vara hemlighetsfull skulle jag väl inte skriva så öppet?

Jag skriver också ofta för långa inlägg (tycker jag) men jag har ju så mycket att säga jämt och ständigt....hehe

Under åren har jag läst bloggar där det står halva meningar,
om ni förstår? 
Att säga A men inte B,
DET är väl hemlighetsfullt?
En sån blogg tröttnar jag på...de känns liksom konstlat.

Jag har också läst bloggar där varenda minut av dagen varit återgivna,
De tröttnar jag också på....
inte för att de blir långa, utan för att det blir tjatigt, 
man läser var femte rad och slutligen bara rubriken.

Bloggar om mode går bort direkt....lika så bloggar av kändisar,
jag vill läsa om vanliga människors vardag, upplevelser, glädje och sorg.

Som ni märker har det varit funderingar av allvarlig karaktär.....
haha



Ha det bäst?
Marianne 



 





Trasig

Kategori:

Jag känner mej lite trasig idag, 
Jobbade i går, 8-15 sen handlade jag innan jag åkte hem.
Väl hemma ställde jag in kassarna och sen tog jag hand om höns och ankor och hämtade ved, 
så klockan var 17 innan jag kom in.....
till kassarna som fortfarande stod innanför dörren, full diskmaskin och disk som väntade.
Vad f-n.....Janne låg i soffan och spelade TV-spel :(

Jag ska väl inte klaga...det är ju mitt val.
Han kanske var trött (ironi)
Nog om detta.


Eftersom jag jobbade så många timmar fick Sandra ta hand om Avas motion,
det är så himla skönt att ha henne som back up.
Hon får inte rida ut ensam så Maria gjorde henne sällskap.
Det blev bara skritt....när de kommit ett par km såg de att Ava blödde näsblod?!
Jag har aldrig ens hört talas om någon häst som gjort det.

Jag har googlat och förstått att det inte är helt ovanligt och att jag inte behöver oroa mej för en enstaka gång,
men händer det igen nu inom kort behöver en veterinär titta på henne.

Undrar om man kan få klippkort på veterinärstationen?!
Tionde besöket/år gratis....hihi


Näää. ..nu är det väl bäst att sätta fart här,
kånka vatten och mocka.
Jobb i eftermiddag till stängning. 

Ha det bäst,
Marianne 

 

Lördag i dag

Kategori: Hönsen

I dag är det lite varmare....eller mindre kallt, heter det väl?
"Bara" minus 14!


Det var storstädning hos både ankor och höns i går.
Ut med allt gammalt spån och in med nytt...
Ankorna är ju ute så där går det lätt, men hönsen....suck
yra höns....jag har nämnt det förut, det är ett passande uttryck.
När det var klart fick jag ägna en stund åt att samla in dem.
Dom kan välja att vara ute eller inne, men jag ville räkna in innan jag stängde dörren.
Dom brukar vara ute, men jag tyckte det var onödigt i kylan.

När jag städat klart ute hade jag liksom ångan uppe och fortsatte inne.
Jag kände mej nöjd när när jag gick ut för att göra iordning Ava.

Terminens första träning för Inga-May Bylund,
jag var lite nervös...hehe.
Vi har inte tränat så himla mycket på jullovet, men det gick fint ändå.
Eller jag tyckte det ialla fall....jag kanske har för små krav på oss?!

Ava var villig men hon bjöd inte på något,
ALLT skulle jag få jobba mej till. ...jisses vad trött jag blev i kroppen,
så där skönt trött.

Vi jobbade mest i trav, men även lite jobb i galoppen,
där märktes det tydligt att vi legat på latsidan...hehe.
Meeeeen vad fin hon blev där de sista 15-20 minuterna.
 
Jag fick en riktig endorfinkick och dansade hem med en lika glad Ava som sällskap.
Det var så vackert ute i skymningen och jag njöt av det också.


När jag kom hem hade jag lite pyssel kvar efter städningen,
det kom en tjej och köpte ägg, jag duschade och sen "dog" jag i soffan.

Vilken toppendag :)
Ja....allt utom att jag somnade i soffan strax efter nio.

Ha det bäst,
Marianne 

 
 

Att vi satt kvar...

Kategori: Hästarna

Tack underbara ni för tröstande ord,
och att ni förstår hur jag tänker angående detta med djurens värdighet.
Ni anar inte hur mycket era ord betyder....
TACK.


Man kan få ont i magen av många orsaker....förutom de medicinska.
Jag är en typisk mag-människa, allt känns i magen......
oro, sorg, stress, ilska, förväntningar, nyfikenhet, kärlek, glädje, ja allt!

När jag vaknade igår hade jag sorg-ont, 
Men token Magnus Palema förstod hur det var fatt och vände det till skratt-ont.
När vi red...jag skrattade så att jag höll på att glida av Ava.

Ava ville smaka på kameran ;)

Det var ganska kallt....ca 7 minus, sol och klar luft, sånt som gör hästarna pigga,
ett lager snö som gjorde vägen mjuk, snö som inte kladdade fast i hovarna.
Det var bara att låta de löpa.....tjohooooo tyckte Magnus och lyfte där bak,
jag såg inte, men jag hörde Marias klagomål ;)


Vad jag såg senare har jag aldrig sett honom göra med ryttare,
knappt ens i lek i hagen.....Magnus gör små glädje skutt ibland, med betoning på SMÅ,
 annars är han en sansad farbror.

Men igår.....
en meter (lite överdrift) upp i luften med alla hovar, bock och kick. ...
Maria var en halvmeter (lite överdrift) över sadeln,
sen tog han bettet och fortsatte i galopp medan Maria skrattande försökte få honom att lugna sej,
Ptrooo Ptrooo saaaakta...

Hahahaha...
jag låg över halsen på Ava och skrattade så jag inte fick fram ett ord...också i galopp,
ett under att jag inte gled av henne.
Ja jisses vad jag fick skratta, 
han är allt bra omtänksam den där Magnus, han visste vad jag behövde.

Under en sån ridtur fryser man inte....eller jo, men bara om tårna.



Äntligen fick jag mess att min robotdammsugare var klar....igen.
Den var ju på reparation ca 3 veckor i november- december,
När jag fick tillbaka den hade de inte gjort ett skit.....
påstod att de inte kunnat kolla den eftersom inte laddaren var med.
VA????
Ska de behöva tre veckor för att konstatera det? 
Varför inte bara be mej lämna in laddaren? 
Eftersom de nu inte kunde upplysa om att de behövde den,
 då när jag ringde och frågade hur jag skulle gå tilla väga med den trasiga roboten.

Och hur kan man ha en verkstad utan utrustningen som behövs?
Till exempel en laddare.

Jaja....
när den lämnades in igen veckan innan jul 
sa de att den var prio ett eftersom den inte blivit lagad första gången,
Prio ett..jo jag tackar jag, 
förra veckan fick jag mess att "reservdel är beställd"
Nu är den hemma igen och idag ska den få göra nytta.


Jobb på kvällen,
man tror ju att folk ska vara lite "fattiga" så här månaden efter jul,
men så verkar det inte vara.....full fart och timmarna swischade förbi till det var dags att stänga.

Maria hade tagit in hästarna tidigare,  och jag gav bara lite mer hö när jag kom hem.
Det var minus 13 när jag åkte hem, hästarna klarar kylan så det är inte för deras skull de går in tidigare,
det är för vattnet i stallet.
Det fryser ändå under en kall period, men ju fler dagar det dröjer innan, desto bättre.

I morse var det minus 20.7 grader ute och plus 0.5 i stallet.
Nu är det soligt och fint men fortfarande runt 20 minus.



En fråga till er hästfolk;
Hästar har stora lungor....eller hur?
När det är kallt vill jag inte rida min häst andådd....
När man blir andfådd drar man in större mängder luft, i detta fallet kall luft.....I stora lungor...
Hur tänker ni?

Jag tänker också att djur behöver energi för att hålla värmen,
att jag inte ska använda den energin för mitt nöje att rida den onödigt hårt.
Hur tänker ni?


Våra hästar har fri tillgång till hösilage, det känns extra bra svinkalla dagar som dessa.


Ha det bäst,
Marianne 













Adjö...

Kategori: Hästarna

Det blev inte alls som jag tänkt i går....med katterna, eller något annat heller.
Min fina kisse har flyttat till katthimlen, alla vet hur det känns.

Jag trodde det var något med njurarna, som skulle kunna medicineras och att de skulle bli friska igen.
Vi började med Mizo, veterinären tog blodprov och kände igenom honom,
när hon kom till munnen såg hon vad som var fel.


Det finns en tandsjukdom som heter FORL, den är relativt vanlig, men ganska nyupptäckt enligt vet.
Den börjar i rötterna och går upp, bryter ner emaljen och blottar pulpan, 
ger inflammation i tandköttet och slutligen ramlar tanden ut.
Under den processen har katten så klart väldigt ont....
alla vet väl hur det känns när det ilar i tänderna?
Och då har vi ju ändå emaljen kvar....
Mizo hade en liten kindtand som var väldigt angripen och på motsatt sida en som börjat "vittra" sönder.

Det finns inget botemedel, man kan dra ut tanden och ge smärtstillande,
men sjukdomen kommer att angripa alla tänder,
 katten får gå på regelbundna kontroller och ta bort tand efter tand.
En katt behöver sina hörntänder men klarar sej utan de andra.


Sen var det Otiz tur att bli undersökt,
han kändes fin i hull och hade inte lika mycket tovor i sin päls,
men båda hörntänder i överkäken var angripna,
den ena var helt utan emalj och den andra var det ett litet jack i.
Jag brydde mej inte om blodprov på honom utan bestämde nästan omgående att han skulle få somna in.

Nu vet jag att jag upprör många och att jag anses som grym,
men vad är det för liv för en aktiv och självständig katt att bli tandlös?
 Att inte kunna vara ute och jaga eller försvara sina domäner?

Otiz var en klok och väldigt självständig katt som värnade om sin frihet och integritet,
han kom hem med möss, sorkar, fåglar och till och med ekorrar,
han var ute de flesta av dygnets timmar och kom bara in för att äta.
Tills för ett par månader sen, då blev han förändrad,
ville vara inne mer och åt sämre.


Döm mej inte för hårt.
Jag har alltid sagt att mina djur ska vara djur in i det sista,
de ska få sluta sina liv medan de fortfarande har sin stolthet och värdighet.
Därför behövde jag inte någon lång betänketid när jag insåg att gårdens största jägare inte skulle klara att ta fler byten.

Det var lätt att ta själva beslutet, men det var inte lätt att ta farväl,  och det betyder inte att jag inte sörjer.....
det gör ONT ONT ONT.....ögonen svider av alla tårar
Ja alla djurägare vet hur svårt det är när det är dags.

Tyvärr är detta en vanlig sjukdom hos våra katter,
så vanlig att försäkringar inte tar den, 
det känns hemskt med tanke på att det finns människor som inte tänker som jag,
människor som gör det andra valet.
Att ta ut en liten tand på en katt kostar ca 2000 kronor, en hörntand en tusenlapp mer,
till det kommer röntgen och medicinering.
Jag tänker på ensamma människor vars katt är enda sällskapet....
 som kanske inte har råd att lägga 4- 5 tusen på sin katt.

Mizos prover var fina, han fick sina tovor bortrakade samt smärtstillande 
som han ska ha varje dag.
Mizo är en helt annan katt än Otiz, han har aldrig fattat det där med att jaga,
är inte så självständig eller frihetslängtande,
men jag förbereder mej....

Första gången jag såg dessa två kissar hade de knappt öppnat ögonen,
I slutet på september 2004.


Jag har ju berättat förut att vi har världens bästa veterinärer här,
hon kramade om mej och sa att jag tagit ett modigt beslut,
det kändes bra att få höra det.
När jag skulle åka ropade hon på mej,
hon ville lämna en påse med mat för seniorer till Mizo.


Som tur var hade jag bestämt att träffa en jobbarkompis, C,
hon ska börja i vår ridgrupp och jag skulle visa henne stallet.
Jag kände mej inte i skick för att rida så hon var snäll och red Ava åt mej
Maria och Magnus var också med och jag gav dem uppgifter.
Magnus var verkligen superfin....Wow!
Ava försökte förstås ta över och satte C i arbete...hihi
Åhhh vad jag blev avundsjuk på C's fina sits.


När vi kom hem och stallet var klart gick vi i och fikade,
Det blev en bra eftermiddag som gav mej annat att tänka på.


Janne tog sej igenom den frusna jorden för att begrava min kisse.
Även fast han inte tyckte om Otiz så gav han honom den tiden.


Idag är det svinkallt igen, 
minus 13.....tänk om det bara kunde vara kallt ELLER slask...
varför detta till-och-från väder?

Ha det bäst,
Marianne 





Mer mobilprat

Kategori: Allmänt

Jag har haft det där med närvaron i huvudet sen i går.
Jag måste bli bättre på att lägga ifrån mej min mobil...
inte vara så himla nyfiken och kolla FB fem hundra gånger om dagen.
 
Jag lägger bort den medans jag jobbar...så klart,
men jag har jobbarkompisar som har sin i fickan och tittar mellan kunderna....det stör mej,
men det går inte ut över kunderna iallafall...än ;)
I mina ögon är det en form av stöld...man stjäl arbetsgivarens köpta tid.
 
Jag lägger bort den när jag äter och ofta på kvällarna..
men måste bli bättre att stänga av ljudet också,
sitter jag och tittar på nå´n film och det plingar till i köket...då MÅSTE jag gå och titta direkt...haha.
Man har blivit slav under sin jädra mobil.
 
Det lustiga är att vissa tar för givet att man har den på hela tiden,
skickar ett mess och förväntar sej ett svar inom nån minut,
kan jag inte svara direkt, kommer det tre mess till med en massa frågetecken.
Vill man mej något som inte kan vänta, är det bäst att ringa.....så får det bli....numer.
Ett långt och svamligt stycke om mobiler.
 
 
 
Eftersom jag jobbade hela eftermiddagen igår, blev det vila för Ava,
en sån vila som hon inte behöver, men jag intalar mej att hon gör det..
Jag hade väl hunnit rida på morgonen,
men jag är så himla trött och har så svårt att komma igång,
det handlar om den där # fibron.
 
I går var jag så trött  och borta att jag försökte gömma klockan när den ringde...
hur jag än packade ner den under kuddar och täcken så lät den illa ändå...
 snacka om att vara som en zombie, jag hittade tydligen inte avstägningsknappen.
 
 
I dag ska båda stockholmskissarna till veterinären,
Mizo har ju varit hängig till och från ett par år och fått behandling,
nu är han i en kass period.
hans brorsa, Otiz, har varit jättekonstig den senaste tiden,
ett helt dygn låg han på samma plats inne, varken åt eller gick på lådan,
nu verkar han må bättre,men är inte helt sej själv.
Desras pälsar är feta och toviga...de ska ju vara blanka och fina.
 
Mizo hatar att åka bil, han brukar göra ner sej, stackarn,
Otiz blir mest ilsken...han är en katternas katt...självständig och går sin egen väg,
allt umgänge ska ske på hans villkor,  kommer bara in och äter och sen ut fort igen.
 
  
Vi får se vad som sägs idag, jag vill att de ska ta prover, 
och jag vill at det ska vara något som är lätt att åtgärda.
 
 
Ha det  bäst,
Marianne
 
 

Apropå....

Kategori: Tankar

Nu när jag var ute på vår promenad kom jag att tänka på en sak som jag borde haft med i förra inlägget om respekt.
Det blir ett litet tillägg här...för det är ett fruktansvärt  exempel på brist på omtanke.
 
Jag ringde till en kvinna för ett tag sen,
hon jobbar inom vården.
 
Jag:
 hej, vad gör du? Har du tid att prata?
 
Hon:
Jag jobbar, men det är lugnt,
"Här Svea, vill du ha the och kaka? "
 
Jag; 
Nä, ring när du jobbat klart? 
 
Hon;
Nä jag kan prata med dej, de e lugnt,
"Här kommer kvällsfika...vill du ha lite the?
Ta en kaka nu...."
 
Är det så man tillgodoser brukarnas behov? 
 
Jag kan känna ett sting av irritation när mina kunder pratar i mobilen medan dom står framför mej i kassan....hur skulle jag känna om jag var på sjukhus eller liknande och få ett sånt bemötande?
 
Ha det bäst, 
Marianne 
 
 
 

Umgänge

Kategori: Hästarna

Leo och jag gick den kortare rundan i går, han valde.
 
 
 
 
 
Ava fick tömkörningsselen på och ett pass i ridhuset.
Till skillnad mot sist, när det gick sämre än sämst, så gick det toppenbra i går.
Hon var uppmärksam och väntade på vad jag skulle be om....kan hon inte vara så´n lite oftare?
 
Det där med var jag ska placera mej...det är svårt,
jag vet var jag ska vara,  men att hålla mej där är en annan sak.
Jag vet inte om det är Ava som påverkar mej eller vad det är...
jag tömkörde B ofta och de problemen fanns inte med honom.
Hur som helst....
jag var mer än nöjd med vårat pass och efteråt släppte jag henne så hon kunde busa en stund.
 
 
På kvällen var det jobbeljobba,
ska väl inte säga så mycket mer än att jag var VÄLDIGT trött när jag kom hem efter stägning.
Jag antar att det till stor del berodde på min värkande kropp.
Att ha ont i rygg och/eller axlar, kan väl vara ok...men i händer och  fötter?
De behöver jag ju i princip använda hela tiden...
Jaja...inte gnällla
 
 
 
 
 
Lite tankar;
 
Att vara med sin häst....alltså MED
inte bara borsta, klippa, rida eller vad man nu gör,
utan VERKLIGEN göra dessa saker TILLSAMMANS med hästen.
 
Idag verkar ingen klara sej utan sin mobil (inklusive jag)
om jag kommer ihåg det, lägger jag den i sadelkammaren och stänger av ljudet när jag är i stallet,
men jag kan ändå inte låta bli att titta i den varje gång jag går in där..
varför?
Vad för livsviktiga saker kan hända medan jag borstar på Ava?
 
 
MEN.....
....att ha mobilen klämd mellan axel och öra och prata, medan man är med sin häst?
Att ge uppmärksasmheten till någon annan än den man är tillsammans med för stunden?
Det är väl en helt annan sak...hur respektlöst är inte det?
Hur reagerar hästen på en sån sak? 
 
Inte sjutton sitter du och slöpratar med någon annan i telefon medan du umgås med dina två-benta vänner....eller? 
 
Jag anser att man ska ge sin häst samma uppmärksamhet och respekt som till vilken individ som helst,
och jag tror att många "stökiga" hästar är stökiga just för de vil ha uppmärksamhet....
precis som barn som inte blir sedda...de gör allt för att få uppmärksamhet.
 
 
För ett antal år sen umgicks jag en kvinna som oftast  hade jobb i huvudet,
hästen var ganska nervig och stressad...jag föreslog att ägaren skulle lämna jobbet hemma och ge hästen tiden medan hon umgicks med den....jag vet inte hur det påverkade hästen,
men jag är övertygad om att både ägaren och hästen fick ut mer av sin gemensamma tid.
 
Det blev som vanligt lite svammligt men tankarna är som ett virrvarr iskallen
och det är inte lätt att nysta upp dom ;)
 
ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hästigt inlägg

Kategori: Hästarna

Idag är det disigt och snöblandat regn..... varför kan väderguden inte bestämma hur han vill ha det? 
eller det är nog en hon....män brukar väl inte vela så fram och tillbaka?
Skämt åsido...
 
Vi kom iväg till ridhuset igår,
det var fyra andra hästar där, det låg bommar,  och ett par kavaletti framme.
 
Till att börja med kunde jag inte koncentrera mej alls och jag tyckte jag var i vägen mest hela tiden,
 efterhand droppade de andra av och jag kom igång.
jag är ju oftast ensam där och inte van att  dela platsen med andra ryttare...
 
De lämnade två sockerbitar,  vår övning;
trava i en volt, rakrikta mellan sockerbitarna och volt åt andra hållet,
som en åtta.
Jag tog det ett steg längre och gjorde det i galopp, med ett par travsteg mellan sockerbitarna.
Det gick faktiskt över förväntan,
volterna blev förstås lite större
men så gott som varje gång tog hon rätt galopp utan att krångla.
Under just den övningen var Ava vaken och intresserad, utan att ta några egna initiativ.
 
För övrigt var hon piggelin som dagen innan, och ville lite mer än jag tänkt....
 när jag sa ifrån, försökte hon slita till sej tyglarna för att visa sitt missnöje innan hon gjorde det jag bad om.
Typiskt Ava..
"jaja.... jag gör som du vill men inte utan protester"
Det är min Ava i ett nötskal!
 
 
Jag tyckte nog vi fick ett bra pass i det stora hela,
vi filmade varandra och DET är ju nyttigt...
att se hur jag FORTFARNADE viftar med händerna får mej att skämmas...
att jag FORTFARANDE ramlar fram ibland är mindre skämmigt, men ändå.....
varför kan jag inte bara lära mej att sitta ordentligt?
Avsaknaden av balans har väl en hel del med detta att göra, 
jag tränar den varje dag på olika sätt,
men det finns tydligen en gräns för vad en ensam balansnerv kan klara.
 
 
Magnus var också pigg och alert, 
men han tyckte nog Maria var lite för jobbig....det visade han med en liten bakutspark.
Han har många egenheter man måste komma underfund med i ridningen,
men så välvillig som bara en ridtravare kan vara.
Och en vallack......* suckar drömande*
 
För övrigt fanns det vanliga pysslet kvar, ute samt inne.
Vi hade rester i kylen så lunchen var snabbt fixad
 
 
Ha det bäst,
Marianne
,
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ja, se de snöar, ja se de snöar...tralalallala

Kategori:

Det yrde snö hela dagen i princip....åtminstone kändes det så.

Jag började plocka bort julstjärnor och ljusstakar,
men kunde inte förmå mej att ta alla,
det finns ju vissa som har de uppe året om (!)
 såååå länge ska jag inte låta de vara kvar, men en vecka till....
Tjugonda Knut, det är då julen dansas ut och till dess kan de få stå.

Ava fick ett pass i ridhuset,
hon var alert och hade bråttom dit...det kändes bra :)
Det tog inte lång stund innan hon började frusta,
jag försökte få någon slags ordning på det hela, men hon travade på med sjumilakliv....
Härligt med sån energi :)
Det gick liksom inte att vänta ut henne heller,
ju längre vi var där,  desto piggare blev hon.
Hon lyssnade på allt utom vilket tempo jag ville ha.
Jag är inte särskilt seriös,
 jag kunde bara inte låta bli att skratta åt henne och då blev min ridning pannkaka.
Men vad gör det? 
Vi har inga större mål i sikte, vi vill ha kul och det har vi oftast.


Det var en slump att jag återupptog ridningen för 14 - 15  år sen,
då hade jag inte ridit på ca 30 år.
Att jag blev hästägare var också en slump.
Jag hade ju förälskat mej i Brigade som vi hämtat på Irland,
Det är en lång och tråkig historia som slutade på bästa möjliga sätt,
jag fick honom....
De flesta skaffar häst för att rida, men jag red för att jag hade en häst...




När jag kom in efter allt utejobb, var jag så frusen,
En brasa, en kopp med hett the och varm filt....men blev inte varm på hela kvällen,
Brrr

Janne satte upp tavlorna, 
jag blev lite besviken då jag beställt samma storlek och dessa är mindre,
Det ser väl bra ut ändå, men blev inte som jag tänkt,
Nu sitter Brigade och Ava på varsin sida om den jag först köpte,
Jag hade tänkt de skulle få sitta bredvid varandra...men I så fall måste jag sätta den första på en annan vägg,
 själva grejen var ju att ha de på rad....
Jaja...jag får se hur jag gör.


Idag är det nollgradigt här....massa blötsnö som klibbar,
det blir ett pass i ridhuset igen.
Och bäst av allt. ...,ankornas vatten kommer inte att frysa..tjohooooo


Ha det bäst,
Marianne 



Vilket förfall

Kategori:

Idag är jag mer förvirrad än vanligt, jag minns knappt vad jag gjorde igår :(

Mitt första jobbpass sen juldagen,
det var snorhalt på vägen och jag hamnade bakom en bil som kröp fram,
en riktig trafikfara som jag kan se det.....
om jag av någon anledning kör 50 på 90-väg och ser att det blir kö bakom, 
svänger jag in på nån busshållsplats eller nåt och släpper förbi.
Jaja....jag ringde till jobbet och sa att jag skulle bli nån minut sen och sen stannade jag snällt bakom den "försiktiga"
Bättre sent än aldrig!

Jag handlade lite innan jag åkte hem och sen var det dags att ta hand om Ava,
I det laget hade vädret växlat till snöyra och snön byggde stora "styltor" under hovarna så jag vågade inte rida och ridhuset kändes inte lockande :(
Vi gjorde något jag inte gillar.....en promenad...


För att döva mitt dåliga samvete tänkte jag ut några positiva saker med mitt förfall;

Vi fick umgås med varandra på marknivå!
Jag kunde lätt knacka bort ev snöklumpar under hovarna!
Hon kom ur hagen och tvingades röra på sej! 


Inne fanns det som vanligt en del plock,
men sen.....det jag sett fram emot under dagen,
 en brasa,  tända ljus och lugn musik i min ensamhet,
Jag skulle precis slå mej i soffan med varm havremjölk när Janne kom hem.
Han har inte samma behov som jag av dessa stunder.


Min tur att fixa mat...det blev Tom Kah-soppa med tupp
syrran ringde medan jag höll på,
hon tyckte visst det var lite lyxigt att använda en ungtupp till soppa.....hihi


Apropå tupp....
jag tog en höna på bar gärning i går,
hon tittade oskyldigt på mej med en fjäder i näbben,
och JA en höna kan se oskyldig ut ;)

Så nu har jag fått förklaringen till de nakna halsarna,
nu ska jag bara komma på hur jag ska hantera det.


Idag är planen ett besök i ridhuset, 
nu har vi latat oss tillräckligt länge.

Ha det bäst,
Marianne 






Snart så.....

Kategori: Allmänt

Vilken dag....
Solen kom fram innan vi gav oss iväg på ridturen och det glittrade av rimfrost på alla grenar...
det var sååå vackert,
men sånt kan jag inte fånga på bild med min mobil.
Det skulle jag inte kunna även om jag haft en riktig kamera,
men ett par bruna öron kan jag fånga...om hon vill och det ville hon.
 
 
Hästarna var på bra humör och traskade på i bra tempo,
tyvärr  ligger det ju numer singel på"vår" galoppsträcka efter ängen så det blev mest skritt inne i skogen.
Magnus var så rolig när vi svängde in på den lilla stigen mot berget, 
han gnydde till som en hundvalp och laddade för galopp uppför...haha
Det är dumt att galoppera på samma ställe ofta.
 
Maria åkte med till stan, jag skullle köpa en present till janne,
en sån där liten plånbok, eller vad man ska säga, som man har korten i.
 
Vi gick in på Åhlens också,
där hade dom 50% å allt eftersom dom ska bygga om och hela huset utryms. 
Äntligen hittade jag en halsduk i färg som jag letat efter,
det blev en gosig morgonrock också.
 
Maria hade tänkt köpa en sak på ramaffären där jag lämnat mina tavlor,
visserligen hade de sagt till mej att de skulle skicka mess när de var klara
och jag kände mej lite tjatig när jag frågade,
 
-Men?
Har du inte fått messet?
Du svarade ju att du skulle komma på nyårsafton?
 
Men det gällde en annan kund...som det kan bli....
hon hade sett fel på en siffra så mitt mess hade kommit på avvägar och den som fått det hade inte brytt sej om att svara att det kommit fel.
Maria hittade inte det hon sökte men fick tips på bra butiker på nätet.
 
Jag höll på att svimma när jag såg tavlorna....
jag hade verkligen glömt hur fina dom var...och med ramarna...WOW
Nu står dom här hemma och väntar på att bli upphängda.
Foto kommer när de sitter på väggen.
 
 
Hemma igen var det dags att byta ut isen mot vatten hos fjäderfäna och Leo fick en promenad,
det vanliga plocket inne innan jag tände en brasa och gjorde en kopp the.
 
Jag fick ett trevligt telefonsamtal från en kvinna som jag träffar lite då och då,
vi umgås inte direkt och jag kan väl inte säga att vi känner varandra väl, men vi har trevligt då vi träffas.
Hon har ett stort kontaktnät och hade ett och annat att berätta, sen var jag på topphumör resten av kvällen.
Ett litet samtal kan betyda så mycket
 
Jag kan berätta att Janne stekte torskrygg också,
till det åt vi risotton som fanns kvar och ärtor...det är grönt som jag gillar.
 
 
 
Så såg min torsdag ut!
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 

Nyp mej i armen tack

Kategori: Allmänt

I går firade vi födelsedag här hemma,
Vi hjälptes åt i köket
jag gjorde någon slags modern räkcoktail
 
 
Janne gjorde svamprisottto, som annars brukar vara min specialité,
samt att han marinerade och stekte duvbröst. 
 
 
Man ska visst ha lite grönt också,
jag gillar inte brytbönoor...syns det?
 
Vi öppnade en flaska vin dagen till ära
 
 
 
När vi ätit satt vi och småpratade så där som man gör,
Janne skulle visa mej ett foto han hade i telefonen och såg att han fått ett chattmeddelande
och där tog det trevliga slut.
 
Eftersom din urblåsta inneboende.....blablabla
jag kommer att ringa skatteverket i morgon !
 
Men är hon riktigt stabil? 
Tror hon att hennes stallhyra för dessa tre månader skulle intressera skatteverket?
Jag har fyra boxar i stallet och jag tror knappast att någon (mer än hon) tror att det genererar mer än vad som är tillåtet att "tjäna" på hobbyverksamhet.
 
Och hur kan hon vara så fräck att hon blandar in Janne?
Jag har ju blockerat hennes nummer för inkommande samtal samt att jag till slut hittade en funktion så hennes sms hamnar i en skräpkorg,
naturligtvis blev jag nyfiken och öppnade den...och mycket riktigt fanns det ett meddelande där.
Flera hot och fler försäkringar om att jag är ett psykfall.
 
Så nu ska hon anmäla mej till skattteverket för att hon inte fått kvitto på stallhyran,
hon har ju swishat pengar till mej och borde väl ha kvitto på det? 
 
Herregud...väck mej
 
Ärligt talat förstår jag inte hur hon vågar skriva dessa saker gång på gång,
det är rena trakasserier.
 
 
 
Jag hade ju sagt att ni skulle slippa detta,
men....bloggen är min dagbok och jag vill ha detta på pränt.
 
 
 
 
För övrigt hade jag en skapligt bra dag igår,
en promenad i kylan, 
 
 
 Två karlar hade kört fast med sin bil i en av de stora vattenpölarna på skogsvägen,
isen höll inte för tyngden...Janne skulle hjälpa till med sin bil, men då kom de loss.
 
Som vanligt blev det en massa pyssel med djuren,
 hönorna gillade inte lucernet och det gjorde inte ankorna heller.
 
 
 
Jag hade väntat på att Maria skulle komma från jobbet så vi kunde rida tillsammans, 
men vid ett-tiden kom messet att hon fått annat att göra,
Ava fick på sin tömkörningsgjod och sen gav vi oss iväg till skogen.
Jag hade gjort slut på energin och hade behövt övertalning för att komma upp i sadeln,
Ava var nog lika glad ändå, hon trampade på,
backe upp och backe ner.
 
 
Som ni ser på fotot, var det en sån där vacker vinterdag igår, lite kall, men solig och fin.
I dag är det varmare, ca 10 minus, grått och det yr små flingor i luften.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Det finns fördelar med det mesta

Kategori:

Janne säger att han är finländsk, 
men jag tror inte det är sant......för i så fall skulle väl finnas en bastu på gården?  
Eller?
Det hade varit himla skönt med en bastu, 
just nu visar termometern minus 15 grader.


Igår var det "bara" 7 minusgrader, vi passade på att frosta av våra två frysar.
Nå'n nytta ska det väl vara med kylan? 
Jag brukar ställa in byttor med hett vatten och stänga dörren,
Janne gick ett steg längre och hämtade värmepistolen....det lät illa så jag gick ut.

Stökade runt lite där ute...
Draken försökte bada i en vattenskål så jag ordnade en badbalja istället,
eldade lite skräp och tog av hästarna täckena...de stod och solade sej och hade det skönt.


Jag såg att det var några hönor som blivit av med fjädrar under hakan,
vad har hänt?

 Detta med djur är en ständig oro...

Det finns en lus som äter fjädrar....
löss och kvalster kvävs av kalk och mina höns har kalk blandat i spånet och i redena....
kan det vara dessa fjäderätare ändå?

I brist på protein äter hönsen fjädrar...
har nu gett dom blodpudding som dom älskar, samt lucern som de verkade tveksamma till...

I uppgörelser åker en del fjädrar....
de är unga fåglar som ska ta sina platser i hiarkerin,
men jag ser inte att de slåss.....

om de sölar när de dricker, kan det fastna mat i de blöta fjädrarna....
kompisarna hjälper till att "städa" 


Vi åkte iväg för att äta lunch och handla,
när vi kom hem var det TV-soffan och hockey för en av oss, 
hänga tvätt och dammsuga för den andre.

Jag pratade med båda mina pojkar också,
och barnbarnen,
Hur kan lilla Thyra laga middag till pappa och lillebror?
Lillebror Alve ja.....raspig och hes i rösten....den där lilla killen kan väl inte kommit i målbrottet redan?
Tiden rusar verkligen iväg.


Ha det bäst, 
Marianne 












Snopet

Kategori:

Som sagt, jag behövde lång startsträcka igår,
Leo hade varit med mej ute när jag släppte hästarna på morgonen så han tjatade inte om promenaden, 
vilket annars är det som oftast får igång mej när det är segt.


När vi kom ut hade jag sett fram emot en lång skön prommis,
men det ville inte Leo.....han är så bestämd när han vill vända,
eftersom han har lite ont ibland låter vi honom bestämma.


Jag hade absolut ingen ridlust men vi gick upp till ridhuset ialla fall,
Ava var med mej, det blev ett kortare, avslappnat och bra pass.
Hon var lyhörd och visade energi i steget, gled undan för skänkeln och var hur fin som helst att rida :)
Hon vet vad jag behöver ;)
Trots att vi inte jobbade hårt, 
kändes hon trött efteråt och somnade medan jag gjorde oss iordning för att gå hem.



Det hade ju varit mycket spring och rörigt ett par timmar på gården kvällen innan,
 jag såg att både Magnus och Ava varit oroliga på natten,
det kanske inte var så konstigt att Ava reagerade med att visa trötthet?!
Jag vet förstås att de inte sover på nätterna så som vi gör, 
men de behöver ändå ha lugn och ro i tillvaron.
Så tänker jag!


Nu när det är så pass kallt är det extra mycket pyssel med fjäderfäna.
De äter förstås mer och jag får hålla koll på vattnet,
i år har jag börjat blanda solrosfrön och fodermajs i deras vanliga mat,
solrosfrön ger extra fett som kan vara bra för att hålla värmen,
majsen var mest för att se om dom gillade det.....och det gjorde dom.
Ankorna är ju mest ute på dagarna och de behöver sitt vatten,
vattnet fryser fort i en skål när det är minus 7....
Jag tänker att det är bäst att se till så dom har vatten så dom inte hittar hästarnas termobar.. hehe 
Hönsen har sitt vatten inne där det är frostfritt.


Janne kom tidigare från jobbet,
han skulle visst inte ens ha jobbat idag...
-Vad gör du här?  Du ska inte komma förrän på torsdag!
Haha.....det är ju bra om alla har samma info ;)

Han gjorde supergoda lammfärsburgare och sen skulle vi titta på Åbergs film,
han såg hela,  jag somnade i soffan som vanligt.
 Jag hatar verkligen att vakna i soffan,
jag förstår inte varför det händer mest varje kväll nuförtiden
att jag bara somnar utan förvarning.....blä


Jag tänkte på det....
Vad är skillnaden på lammfärsburgare och lammfärsbiff?
Tillbehören? 
Vi hade iallafall bröd, sallad,  mozarellaost, lök och tomat,
till biffarna byter vi ut brödet mot ris och gör tzatziki också.


Ha det bäst,
Marianne 







Vad ska man säga?

Kategori:

Gårdagen var väldigt påfrestande då jag fick trista sms med jämna mellanrum, 
varierande desperata, hotfulla eller elaka. 

Jag höll mej saklig i det jag ens svarade på.

Att någon anklagar mej för att vara psykiskt sjuk, det kan jag ta,
men att skrika en sån sak till ett djur??? 
Jag kan bara inte smälta det :(

Att skratta åt mej för att jag inte kan rida,
kan jag också ta,
men är det inte lite avigt att skratta åt mej som faktiskt rider regelbundet för meriterade tränare för att lära mej?
Om man själv uttalar att det är tråkigt att rida lektioner och därför inte gör det?

Jag förstår verkligen inte hur en människa kan vända så totalt från en dag till en annan.
Eller vad man får ut av att hålla på att provocera bara för sakens skull.

För en tid sen berättade hon att hennes hyresvärd är sjuk i huvudet,
jag lyssnade inte så noga, men jag börjar misstänka att hon uppför dej liknande på fler håll.
Synd, jag gillade att ha henne här, även om vi hade olika åsikter om både ridning och hästens behov.

Nu har hon iallafall flyttat hästen till ett annat stall.
Hon påstår att den är hennes, alltså att hon köpt den,
Lite underligt kan man tycka eftersom hon sagt att hon inte har råd....men men, inte min buisness.
Vidare har hon upplyst mej att hon ska ställa hit en ny häst idag????
Vad gör jag då?  Släpper ut den?

Hon anser nämligen att hon har rätt till stallet under uppsägningsmånaden,
så är det ju normalt,
MEN..........
 hon har missat att om man inte tar sin stallhelg, får man köpa tjänsten,
summan för det är satt 350 kronor över stallhyran.
Dessutom har hon inget uppstallningsavtal......

Förlåt om det blev lite rörigt i texten,
jag är en grubblande människa, som en del av er nog märkt ;) 
Men jag ska försöka att inte plåga er mer med dessa tankar.


Maria och jag fick en härlig ridtur,
upp på berget på andra sidan sjön, sen över en åker och en liten slinga i skogen.
Det blev lite (isande) kallt om tårna men solen var framme så vi var nöjda och glada ändå ;)

Jag hade svårt att företa mej något vettigt inne,
men eftersom jag letade efter en grej, blev det städat i några lådor....
inte en dag för tidigt att det blev rensat.


När jag äntligen kom till ro och tog plats i soffan,
somnade jag nästan omgående.....trevligt sällskap :(


Idag önskar jag mej en lugn dag utan tjafs och provokationer,
Jag har blockerat det nummer vars de trista sms:en kom ifrån, 
så om jag inte får ovälkommet besök blir min önskan nog uppfylld :) 

Planen för Ava är ett ridhuspass, 
men jag behöver låååång startsträcka idag så vi får se hur det blir.
Hon har varit ute på två härliga turer I helgen och det är en dag i morgon också ;)

Förlåt om detta blev ett mindre underhållande inlägg,


Ha det bäst,
Marianne  











Brrrr

Kategori: Hästarna

Det var bara 3 minus igår, men blåsten gjorde det betydligt kallare, 
jag har sett nån tabell som omvandlar kallgraderna beroende på vindarna,
 har inte kollat där men kallt var det i alla fall när vi skulle rida.
 
 
Det går ju inte att packa in sej för mycket när vi rider,
men ett bra underställ, ullsockor och ett par varma handskar är ett måste för mej,
i går åkte väpnarhuvan (heter det så?) på också.
 
Det dansade små snöflingor i luften och egentligen tyckte jag det var ganska mysigt,
vi red hela rundan runt sjön, det är så vackert oavsett årstid och väder.
Och vi njöt trots iskalla fingrar....och kanske tår.
 
 
 
Som vanligt fanns det en del småplock som väntade på mej inne,
att det kan ta sån tid, det där "lilla" pysslet....som aldrig tar slut.
 
Jag var ute för att stänga om hönsen när Sofie åkte från stallet,
jag lyfte så klart handen till ett hej men såg inte om hon svarade,
ett par minuter senare, när jag kom in fick jag ett mess att Arctic skulle åka idag...
Det stod lite annat också, men det förstod jag inte helt.
 
 
Det är många tankar som snurrar i mitt huvud nu,
de mest återkommande är varför hon ställde till det så här?
Varför var det så viktigt att blockera vägen med sin bil?
Ville hon sätta sej på mej? 
Vinna nå'n slags barnslig maktkamp?
Lite Ava-fasoner kan jag tycka...hehe
 
Jaja....detta tar nog inte slut i och med att Arctic åker i dag.
Jag kan bara ångra och be om ursäkt för min brist på behäskning,
som vanligt :(
 
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Slöhögar

Kategori: Allmänt

I går var det inte så stor aktivitet här hemma,
lite pyssel ute med djuren som vanligt och inne blev det småplock och tvätt...som vanligt.
Jag kände mej väldigt lat, men det är ju inte konstigt med tanke på att jag inte sovit vad jag borde. 
 
Så jag har inget roligt att berätta alls....inget tråkiigt heller för den delen ;)
Ni får roa er med att titta på filmen från i onsdags
Maria filmade men Magnus var inte helt förtjust i det...ni kan se hans rumpa..hihi
 
 
                                  
 
 
 
Idag är det minusgrader igen....hela tre stycken,
och det blåser...ishavsvindar som mor brukade säga.
 
Först snö, sen regn och nu minus....man kan åka skridskor på stallplan,
det är inte roligt att leda hästarna till och från hagen.
 
 
Jag har haft ledigt en hel vecka nu...och vet ni?
Jag ska vara ledig en hel vecka till...tjohoooo
jobb fredag den 8:e januari.
Det blir lite mindre jobb detta år...har jag tänkt ;)
 
 
Avslutar med ett foto jag hittade på Brigade och mej,
det är nästan precis 7 år sen detta togs
 
 
Min fina Brigade....gud vad jag saknar honom.
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Nyårsafton

Kategori: Allmänt

I går var det soligt och fint.....en dag som gjord för en skogstur på hästryggen.
Och så blev det också,
vi njöt i fulla drag, alla fem....Maria, Magnus, Leo, Ava och jag.
 
Janne och jag möblerade om i nyårsmenyn,
den hummer han köpt till lunch, sparades till förätten och toasten vi planerat att ha som förrätt fick bli vår lunch.
Jag var så hungrig att jag inte hann ta någon bild på den...hihi
Det var iallafall surdegsbröd som jag rostat i ugnen, creme fraiche blandad med grovriven parmesan,
 över det la jag sparris och knaprig bacon.
receptet hade jag sett i Willys - appen.
 
 
Vi sysselsatte oss i köket och gjorde alla förberedelser för kvällen,
Maria och Lollo kom vid sextiden när jag höll på att ta in hästarna.
De behöver inte springa i hagen medan det smäller så vi tar alltid in på eftermiddagen på nyår.
Jag hade både sagt och skrivit på tavlan att jag ville ha en påse med rätt mängd natthö vid boxen för att kunna ge vid nio- tiotiden.....gissa hur många påsar som var förberedda? Två!
jaja...det fanns hö på logen så jag behövde inte gå ut i hagen för att hämta den tredje...
 
Menyn;
 
Gratinerad hummer,
till detta drack vi
 
 
Rådjurdstek, klyftpotatis, kantareller, steklök och sugersnapps,
till detta drack vi
 
 
Friterad camembert med varm hjortronsylt, 
Detta är Marias tallrik hon äter inte hjortron så hon hade nån röd sylt istället.
Vi hade inget dessertvin....det hade jag missat, 
men min julklappsrom kom fram till kaffet.
 
 
Vid halv tolv åkte Maria och Lollo hem igen,
vi satte på hög musik (för Leos skull) och väntade in tolvslaget,
när det smällt färdigt gick vi bort till sommarstugorna som vi alltid brukar göra,
i båda stugorna var det full fart men när vi kom samlades alla i den största och sen berättade var och en  sina förväntningar inför 2016,
en viktig förväntan hos oss alla är att se Jannes svans falla...haha
 
Vi hade ett bra nyårsfirande och vi somnade ovaggade när vi äntlingen kom i säng,
jag insåg att det inte skulle bli många timmar för mej innan hästarna skulle ut,
men är det nyår så är det...haha
jag mockade och gjorde iordning för Ava och sen blev det sängen en stund till
innan det var dags för vår frukost och en promenad.
Det är mycket vatten i vår skog
 
 
 
 
 
 
Sju svanar gled på andra sidan sjön.
 
Den lilla badbryggan ligger under vatten.
 
Det blir nog inte mer gjort här idag...
inte förrän hästarna ska in.
 
Jag har ju redan fått till mej att den som har stallet inte tänker ta sitt ansvar...
jo hon ville byta, men till vad? Det fick jag aldrig svar på.
Nä jag är inte sur alls...inte ett dugg...hehe
 
 
 
Jag önskar er alla en fin fortsättning på helgen och en bra start på detta år.
 
Ha det bäst,
Marianne