marresmams

När blev det så här?

Kategori: Allmänt

Onsdagar brukar vara min lediga dag, det har den varit sen jag började på Willys för 10 år sen,
brukade alltså...på schemat vi fick i höstas står det att jag ska jobba var fjärde onsdag,
enligt facket har man rätt att få en bestämd fri dag i veckan enligt önskemål,
och det ska finnas en skälig anledning att bli nekad.
 
Hur som helst så var det jobbdags igår 8-16 men jag lyckades (återigen) ge bort de sista timmarna och slutade 14.
När man öppnar vill man ju att de som stängt dagen innan gjort sitt...hmmm
och man vill ju inte att "allt" annat ska krångla.
 
Innan klockan var gå-hem-dags var jag så stressad att jag inte kunde tänka klart,
det var skönt att komma hem och ta med Leo ut..
 
 
 
Jag åt lax, stekt ris med purjo samt babyspenat,
sen gick jag ut och mockade i hagen.....det fick mej att släppa stressen.
 
Katten Norriz kände att matte behövde lite uppmuntran och kom med en present.
 
 
Ridskolan och hopplektion på kvällen, jag hade funderat mycket på om Ava skulle få följa med,
och bestämde att ta med henne och ta det lugnt om det skulle kännas så,
och det gjorde det till att börja med,
host-host när vi började trava och sen gick det segt som om hon klev i klister...
galppen var så seg så seg
när Magnus kom förbi passade jag på att styra in efter honom....
då blev det fart på Ava.....hon höll på att sätta av mej med sitt bocksprång.
 
Hon älskar att hoppa och är ju faktiskt avlad för det...hon taggade till lite men
efter en kort diskussion förstod hon att matte var i obalans och skötte sej så fint.
Hon är verkligen lydig och jag kände mej som en skurk mot henne eftersom jag inte kunde slappna
av ordenetligt och låta henne ge allt.
 
 Att hoppa var det roligaste med ridningen förr,
Jag har hoppat galna terränghinder på Irland och aldrig tänkt en tanke....
 
Förutom den gången jag skulle hoppa nerför en "trappa" med fyra steg,
och Oliwer (instruktören) sa att kom vi för fort skulle hästen slå en kullerbytta nerför nästa steg
och kom vi för sakta skulle den inte få sats att hoppa ner....alltså skulle vi bli stående där...
som ni nog förstår var det inte en trappa vi kunde gå nerför...utan vi skulle verkligen bli stående där.
Oliwers ord var förstås överdrivna, men jag hör de fortfarande...haha
 
Jag har busridit i full galopp så ögonen tårats och snön yrt...
stått i stigbyglarna, släppt efter i tyglarna och hållit i manen...ja helt galet.
 
Nu känner jag mej stel och orörlig, att jag inte kan följa med på samma sätt som förr,
när Ava taggar till och jag känner hennes energi kan jag liksom inte ta upp den som förr ,
det är svårt att beskriva, men förr i tiden "kastade jag hjärtat före" som man säger,
nu håller jag hårt i hjärtat, för att göra en liknelse. 
 
 Det här är ett av mina favoritfoton, det har Petra tagit vd ett hoppass andra sommaren Ava var hos mej,
 
 
Igår tänkte jag att det blir sista hopplektionen jag är med på,
men när vi gick hem kom jag på att detta faktiskt bara var andra gången på ett år som jag hoppade henne,
så jag får se hur det blir om tre veckor när nästa hopplektion är....
Jag är ju inte direkt känd för att vara konsekvent i det jag bestämt om oss...haha 
 
När vi gick hem ja.....de två små schettisarna kom i full fart när vi gick förbi,
och jag fick användning av mina nya kunskaper :)
 
Det blev ett hästigt inlägg igen, 
men det är vad som rör sej i mtt huvud just nu.
 
Jag hatar att kroppen ska begränsa mej så här,
men jag tror att ungdomens källa finns på Island och att det ska bli bättre snart :)
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 

Kommentarer

  • Yvonne säger:

    Bra att du fick nytta av dina nya kunskaper..
    S....Jag gjorde inga konster med jojon Det blev bara upp/ner .
    Ha det så bra !
    Kram!

    2017-05-04 | 10:41:10
  • Hebbe säger:

    Nej jag tror pappa Takis litar på sina barn,att dom sköter hotellet bra,,han brukar komma någon enstaka gång,då brukar han sitta en stund vid polbaren och bara njuta..Frun Irini är nog den som har bäst koll på hotellet,hon fixar pappersjobbet med myndigheterna..Idag har jag varit ute och åkt lite utanför byn,,stannade till hos Nicos för en fika och för en gosstund med goa Leila..Haé Kram.

    2017-05-04 | 13:54:29
  • Days by Johanna säger:

    Hoppas du får tillbaka dina lediga onsdagar, annars får facket hjälpa dig!

    Det är så synd kroppen begränsar dig, men låter som du inte alls är beredd och ge upp ridningen eller hoppningen så kör på

    haha ja himla tur klockan gick sönder haha

    2017-05-04 | 19:05:34
    Bloggadress: http://daysbyjohanna.se
  • Kalla mig M säger:

    Säger som Johanna. Endera har schemaplaneraren glömt att du vill ha lediga onsdagar, eller så har hen "glömt". O är det det sistnämnda så räknas det väl nästan som mobbing? Såvida det inte plötsligt är så att typ ALLA anställda vill ha just onsdagen fri. Då lär det ju bli solidarisk fördelning.

    Svar: Njaaa vad jag vet har ingen annan det önskemålet nu....
    marresmams

    2017-05-05 | 08:28:05
    Bloggadress: http://grankott.blogg.se/
  • Erika Pettersson säger:

    De är jättetråkigt när kroppen begränsar en 😕 Jag vet ju hur det är och de kan ta ner humöret rätt rejält!

    Svar: :(
    marresmams

    2017-05-05 | 20:53:07
    Bloggadress: http://erikapettersson.webblogg.se/

Kommentera inlägget här: