marresmams

Ny dag, mer tankar....

Kategori: Hästarna

Tack för era åsikter (medhåll) angående föregående inlägg,
det käns skönt att det inte är bara jag som "lägger mej i".
 
Ni som varit med mej ett tag, vet mina bekymmer med matandet av djuren....
att vissa fortsätter att mata de TROTS att jag säger ifrån.
 
I går var Leo helt sänkt på förmiddagen...
det började vid sex att han väckte mej och ville gå ut.
Det fortsatte under förmiddagen,
jag vet inte hur många gånger han kom in för att vilja gå ut ett par minter senare.
Hans mage pep och knorrade.
När vi skulle gå på promenad ville han inte alls följa med.
 
 
Nu vet jag ju inte om han fått något hos Jannes pappa i  söndags och/eller måndags,
men jag har ju sett det otaliga gånger och sagt GE INTE! 
Nu sist, på långfredagen började det med en tjock skiva falukorv,
sen stack de till honom olika saker från bordet under hele middagen.
Jag sa att han skulle gå och lägga dej och det gjorde han en stund,
tills någon stack ner något och sen var tiggadet igång.
 
J brukar åka till sin pappa varje helg och fika på förmiddagarna
och Leo vet precis att hålla sej nära husse
så han inte missar den utflykten.
Och varje måndag mår Leo illa...
Jag vet inte hur många gånger jag sagt ifrån, men "en liten bit"
Det jag säger är inget att bry sej om.
 
 
Igår bet Ava mej för första gången....
hon letade godis och slutligen bet hon mej i fingrarna när ho9n inte hittade något.
Hon var så bortskämd när hon kom hit och jag har undrat varför hon inte slutar leta godis i fickorna,
hon har ju varit här i 6 år nu och borde lärt sej av med det,
jag ger en bit när jag släpper henne i hagen efter jobb,
och ibland när jag tagit fast henne efter hon retats.
 
I helgen fick jag höra att hon hade så mjuka läpar och tog så försiktigt....
ehh VA??
-Hur vet du det?   Frågade jag,
-jo jag brukar ge henne morötter!
Men vad f-n jag har ju sagt att ni inte FÅR!!! 
-jo men jag ger henne...
 
Ska det vara så svårt att respektera djurägaren?
Eller är det så roligt att förstöra andras djur...
 
För inte sjutton förstår Ava varför hon får hon godis ena gången och nästa ett NEJ och blir bortmotad.
Och inte sjutton förstår Leo att illamåendet har något samband med det där goda han får.
 
Alltså jag blir så arg att jag får ont!
 
Det går hästar uppe vid vägen, jag vet flera som går och matar de,
jag har sagt att de inte får mata utan att fråga ägarna...'
man vet ju faktiskt inte om alla tål det man ger,
men varför besvära sej med att kolla med ägaren?
 
 
En kvinna var på väg att hälla ut en säck havre till våra hästar....
det var på Brigades tid,  han tålde inte havre,
och en hel säck????
Det kunde blivit dyrt för denna kvinna om alla häsrtarna fått kolik.
Janne var tack och lov hemma och hann sätta stopp för tilltaget.
 
Nu är det inte bara djur som blir matade....
jag glömmer aldrig de två tjejerna med barnvagn, som handlade i min kassa för några år sen,
mamman betalde varorna medan den andra packade....och gav barnet en chokladbit.
Barnet tittade lite konstigt på chokladen och fick hjälp att stoppa det i munnen.
"Jag gav honom lite choklad"
mammas såg allt annat än glad ut.
  
Vad sjutton är det med folk?
 
Det blev visst lite gnäll idag igen...
 
 
 
För övrigt var det ridskola i går,
Ava kändes seg, som om hon trampade i sirap,
efter en stund lossnade det och hon jobbade på bättre än någonsin.
Finaste Ava mitt hjärta svämmar över.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Undrar lite......

Kategori: Dagbok

Får man fostra andras barn?
För mej är det ganska självklart att säga till om jag ser något fel,
många föräldrar tycker nog det också,  jag har blivit tackad många gånger. ...
-Tack, det hjälper mer om någon utomstående säger till!
 
 
Under påskhelgen hade vår granne besök av några barn som störde lugnet med såna där små fyrhjulingar,
de körde fram och tillbaka, fram och tillbaka.
 
Jag är väldigt ljudkänslig, 
dels är jag ju döv på ett öra, sen utmattningen och fibromyalgin som inte gör saken bättre.
Medan de körde på sin uppfart bet jag ihop men blev mer och mer stressad av oljudet,
när jag sen hörde att de var här och strax efter ett himla oväsen på hönsen gick jag ut,
i samma stund kom Anki och Lucky från hagen,
jag frågade om hon sett någon främmande hund eftersom det var tomt på höns förutom en tupp som var skräckslagen,
men det hade hon inte utan det var ungarna på fyrhjulingar som sladdat runt på stallplan....
jaha.... nu är stallplan allmänning...eller?
 
Jag såg spår att de kört några varv där, tuppen sprang hysteriskt skrikande mot skogen,
Efter mycket om och men fick jag in honom till de andra som redan hade tagit skydd, och stängde om de.
 
Senare när jag var i stallet kom två barn på sin maskin, 
jag gick ut för att prata med de, men de bara körde runt på plan utan att stanna,
sen kom den mindre maskinen med en mindre pojke, 
han stannade och jag förklarade att han inte skulle köra där, framförallt inte på gräset,
och att djuren blev skrämda.
Jag klappade om honom och sen körde han ut mitt framför sommargästerna som kom med bil....
 
Efter en stund kom pappa och barn gående........
han tyckte det var onödigt att jag sagt till pojken....ehhh va?
 
-Det hade väl varit bättre att du sagt till oss? 
 
Jag var inte så LITE irriterad...svarade;
 
-Eller att ni frågat om de var ok att köra på gården INNAN de gjorde det!
 
Joooo men han var ju "bara sju år"...jaha, då går han väl i skolan då? Hur gör läraren? 
Ringer hem till föräldrarna?
 
Det kunde han inte riktigt svara på....han fortsatte hävda att jag skulle pratat med honom,
men jag sa att man ska kunna säga till en sju-åring om han gör fel.
 
Hur som helst, det var ju ingen idé att stå där och försöka övertyga varandra om vad som var rätt,
  jag tog pojken i handen och gick in till kycklingarna och hönsen så han fick se,
vi pratade lite om att de blir rädda för nya saker som låter mycket,
sen fick han några ägg och allt var frid och fröjd.
 
Visst kan man väl säga till andras barn om de gör fel?
Åtminstone i detta fallet....pappan verkade ju inte ha den minsta koll var de körde eller så struntade han i det.
Då måste väl vi som bor här få säga till.....eller?
 
 
Gården ligger egentligen vid vägs ände, men den fortsätter över stallplan,
denna grannen som är permanentboende har servitut...
sen är det besökarna till de två sommarstugorna som också använder vägen....som är privat.
 
 
Det blev visst lite gnäll idag...
trots att solen strålar och jag har sovit skönt....som det kan bli
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 
 
 
 

Handen på hjärtat, hur gör ni?

Kategori: Tankar

Nu har jag en del funderingar åt olika håll...
 
Man ska ju inte äta för sent på kvällarna....vilket jag gjort i en hel massa år...kanske 15 - 20?!
 
När vi äter höjer vi blodsockret och insulin bildas som sen omvandlas till energi,
eller fett....det ökar risken för diabetes, för hjärt- och kärlsjukdommar och annat.
Dessa saker är en hel (och väldigt intressant) vetenskap,
och det jag skrev här är en väldig enkel förklaring.
 
Någon gång i höstas bestämde jag mej för att äta på mer normala tider,
det gick ju bra medan jag var sjukskriven men hur ska jag få ihop det nu?
Om jag jobbar den tiden jag gjorde i går 15-20 med 15 minuters rast, när ska jag då äta? 
Lagad lunch vid 13.30......mellanmål på rasten och middag ca 21? 
Jag fick en god linssopppa när jag kom hem,
apropå att inte äta sent...hehe
 
 
En fundering om jobbet i kassan...
 
Varför har en del så himla bråttom, står och trampar otåligt i kön, slänger snabbt upp sina varor huller om buller när det är deras tur och fortsätter trampa stressat medan kassörskan (jag) måste vända varenda vara för att få streckkoden åt rätt håll....
Är det inte bättre att använda tiden till att lägga varorna rätt
istället för att stå och glo stressat medan kassörskan (jag) gör det? 
 
Varför tror en del att det är någon tävling om hur många varor man kan stapla på varandra? 
Och kassörskan (jag) får plocka upp vissa varor från golvet eller papperskorgen eftersom de ramlar ner från "tornen"?
 
Varför sparar man tunga och/eller otympliga paket som toapappersbalar, läskflak, tvättmedelspaket etc,
i vagnen och sträcker de över kassan med orden kan du slå in den här så lägger jag tillbaks den i vagnen direkt! 
och kassörskan (jag) ska stoppa upp de varor som kommer på bandet, lyfta armar/axlar för att ta emot en , i vissa fall, tung förpackning, leta streckkod, scanna och lyfta armar/axlar igen för att sträcka tillbaka förpackningen till den som står där med utsträckta armar?
Att då be lite snällt att de ska lägga den tunga varan på bandet går i de flesta fall inte eftersom kunden som kom efter redan packat på sina varor.....och det är ju inget konstigt med den saken,
den lilla pinnen ligger ju fint där för att tala om att det är dens tur.
 
Apropå den lilla pinnen,
Vem ska lägga den där? Den som har lagt eller den som ska lägga upp varor?
 
Varför kollar man inte att den ligger där innan man packar upp sina varor?
Utan upptäcker det när kassörskan (jag) slagit in de på föregående kunds kvitto Nej vänta, det där är mina varor! 
 
Varför packar man upp alla sina varor på bandet och sen jag glömde en sak, jag går och hämtar den!
oavsett om det står någon efter....
 
 
Vi har så många trevliga, hjälpsamma och bra kunder....
som pratar och skojar och gör en glad
så detta är inte menat som gnäll, bara funderingar.....
 
  Att man inte tänker på dessa saker som kund förstår jag ju,
men hur gör ni? 
 
 
 
För övrigt blev det en lugnare ridtur igår,
skritt över berget och sen lite träning i trav och lite träning i galopp,
hon var ju himla rolig igår...Ava alltså,  
 vi skulle träna på att korta och länga galoppen....det gick bra att korta,
men varje gång jag skulle länga gick hon ner i trav...
jag skulle förstått om hon brutit av när jag ville korta.
 
 
De fick komma in i natt....både Lucky och Magnus kom till grinden,
men Ava.....suck....jag jagade henne en stund,
sen sa jag att det fick vara nog med trams, då stannade hon och väntade på mej.
Den där hästen alltså..*ruskar på huvudet*
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 
 

Mitt i veckan

Kategori: Dagbok

Det blev ännu en natt med dålig sömn...och det regnar, 
toppen eftersom jag planerat att tvätta fönster idag.
 
Vet ni....
nyligen lärde jag mej mej att när man stressar en timme, behövs det 48 för återhämtning.
Det är skrämmande om man tänker på dagens stressiga samhälle,
inte konstigt att kroppen sparkar bakut och bråkar, och vi blir sjuka.
 
Man har rätt till fyra veckors sammanhängande semester, men vi skulle behöva fler än de fyra veckorna,
vi skulle behöva åtta...
Fyra för att stressa ner och komma tillbaka och fyra för att umgås med familj och vänner,
göra det som man planerat under vintern...
 
 
Leo och jag gick en skön promenad i solig men blåsig skog igår,
 
Jag bestämde mej för att åka till jobbet och lämna telefonen jag fått med mej,
och när jag ändå var där.....
 
 
 
Städning inne och en timme på soffan men sen......
 
 
Maria och jag tog en härlig kvällstur runt sjön och över bäcken med hästarna,
Ava var full av energi och ville mycket mer och fortare än jag tänkt mej,
hoppas energin håller i sej i kväll.....hoppning på ridskolan.
 
 
Vi tränade vid däcket igen....
 
 
 
jag ville att hon skulle stanna med båda framhovarna i det,
 
 
 
 det ville inte hon....
 
 
  
vi får träna mer på det.
 
 
När jag tittar på bilderna hör jag rösten i huvudet "vrid händerna" haha 
 
Det blev omelett och Biggest Looser igen.
 
 
I dag regnar det som sagt...
bra eftersom tvätten jag inte iddes ta in i går fick en extra sköljning...haha
 
och man behöver faktiskt inte tvätta både in- och ut- sidan på fönster samma dag.
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Kan inte bara livet flyta på?

Kategori: Gnällinlägg

Nu kan jag slappna av med detta om magen och tarmcancer...
och släppa dödsångesten.
 
Men varför skulle allt bara vara frid och fröjd?
Nä...inte i mitt liv...det ena avlöser det andra,
ska det vara så? Är det så för oss alla?
Det måste det väl vara, för inte sjutton kan det väl bara för mej som livet lägger krokben stup i ett?
Säg att det är så för oss alla......snälla
Inte för att jag önskar er andra en massa bekymmer förstås, men ändå,
visst är det lika för alla?
 
 
Om jag tänker tillbaka på de senaste åren....
(och de är inte särskilt olika de övriga)
jag fick fibromyalgidiagnosen, och utmattningsdiagnosen,
min svägerska blev sjuk, min syster blev sjuk,
min bror började dricka igen efter nästan 10 nyktra år.
Min syster dog, min svägerska dog 6 veckor senare,
min bror gick ännu längre in i spritens dimmor och dog slutligen 1 1/2 år efter sin fru,
Ava blev sjuk, jag ramlade
sonen fick bekymmer, jag fick problem med magen,
äldsta sonen fick bekymmer.
 
Inte konstigt att man är trött....och har denna förbannade värk som jag mest av allt vill nonchalera.
 
Nu har jag hjälpt barnen så gott jag kan,
 då är det dags för ännu ett problem att oroa mej över...
Kan inte livet bara flyta på som omväxling?
ibland brukar jag fundera över vad det är man prövas inför?
Vad ska komma sen?
 
 
 
Jag har ju så mycket att glädja mej åt, men det tunga blir för tungt ibland,
jag försöker verkligen hålla det på avstånd och inte gnälla,
men jag tror jag misslyckas för det mesta.
 
Ja, detta blev ett riktigt "det-är-synd-om-mej-inlägg"
som visar mitt mående för dagen.
Förlåt!
 
Det är grått och regn i luften idag men jag tänker vara ute mycket ändå.....
 det är den bästa medicinen en sån här dag...bättre än alla piller i världen.
 
Ha det bäst,
Marianne
 

Det borde vara förbjudet.....

Kategori: Tankar

.....att vara så här trött,
och inte är solen här och piggar upp mej heller.
 
 
Det fanns ingen ork att rida i går,
dagen gick nästan helt åt till jobbet,
det var ganska mycket att göra och tiden gick ändå skapligt fort.
 
När jag kom hem fick jag fiskgratäng och palsternackspuré,
gott....
 
 Han hade fått en massa palsternackor av sin pappa
och nu är det tydligen meningen att jag ska ta hand om de. ...
När ska jag göra det?
Och vad ska jag göra? 
Koka i bitar och frysa? 
Lägga i en låda sand i källaren?  
Suck!
 
 
Inga palsternackor bara lite frukost! 
 
 
Jag funderade över en sak.....
en känslig sak men jag vågar nog ventilera den ändå?!
 
Om man är överviktig och kämpar med att gå ner, med jämna mellanrum,
varför låter man sina barn bli överviktiga då? 
 
Själv följer man en strikt diet och blir lycklig för varje kilo som försvinner,
men så köper man choklad, chips och läsk till sina barn?!
Som bara blir större och större.
Och eftersom dessa saker ändå finns hemma, ligger där och frestar,
så spricker förstås dieten.....ännu en gång.
 
Jag har inga åsikter om övervikten som sådan,
jag vet att det kan ligga många olika saker bakom, men varför överför man det på sina barn?
Förstår man inte bättre? Eller varför?
 
 
Jag skjutsade ofta en tvåbarnsmamma för att storhandla för många år sen,
vid ett tillfälle kikade jag ner i hennes vagn och såg vad som låg där...
naturligtvis kunde jag ju inte hålla mun utan frågade om hon verkligen skulle äta den där "skiten"
- Nä inte jag, men sambon och ungarna! 
VA?????
 
Mitt svar var snabbt
-Så du serverar din familj mat som du själv inte vill äta? 
 
Jag vet inte hur mycket som gick in då,
men en annan gång gav hon en 2-3 åring en godispåse för hon var hungrig....ehhh?
 
Ville hon sina barn det bästa?
Stängde hon ute allt förnuft?
Hon visste ju vad som var onyttigt att stoppa i sin egen mun.....?!
 Många trassliga tankar som vanligt!
 
Ha det bäst, 
Marianne 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Huvudet fullt av funderingar

Kategori: Hästarna

Det är svårt att förtränga vissa tankar, de mal runt, runt i huvudet,
det är mycket funderingar på framtiden, med Ava, jobb och hur jag få kroppen att bli stark igen,
yoga provade jag ju på, men det blev inte min grej,
mitt dagliga korta program ger resultat för styrkan men konditionen då?
De korta promenaderna ger ju inte så mycket....dags att prova cykeln kanske?
Ridningen ger ju bra kondition, men då måste ju knän och fot hålla för det,
gör de inte det, hur ska det gå med Ava då?
Hon kan ju inte bara gå här och vara vacker....
hon behöver ju sin motion och stimulans för att vara en glad häst.
Mycket funderingar, som sagt,
jag får väl "andas"  och kämpa på.....ha tålamod!
 
 Gammal bild!
 
I går var jag iallafall och jobbade några timmar på förmiddagen,
det gick ok!
 När jag kom hem ville jag ta en promenad men det ville inte Leo,
typiskt! 
 
Det var hoppning på ridskolan, det avstår jag från i några veckor till,
jag gjorde i ordning Ava och tog henne till ridhuset där Sandra tog över och red lektionen,
Ava var lite trött på uppvärmningen, men när de började hoppa piggnade hon till.
De gjorde en rolig,  men svår (tycker jag) övning
 
Tre kryss på medellinjen och hoppa i serpentiner,
de la till ett kryss och ett räcke innanför spåret på långsidan,
åhhhh vad jag velat vara med ;)
 
Sandra red sin ordinarie lektion på sin Lucky också....
så hon fick nog sitt ridbehov tillgodosett haha...
 
 
I dag är jag ledig, febern är borta men jag tänker inte göra ett dugg mer än rida,
hänga-vika tvätt och vila....
 
Stallet och hönsen är redan klara,
 
 
det är inte lätt att fota de små men gjorde ett försök.
De äldre kycklingarna blir 7 veckor nu och vissa av de har börjat träna på att gala,
ojoj vad jag skrattade när jag hörde ett hest och krasslig pipande som skulle föreställa kuckelikuuuu!
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 
 

Apropå....

Kategori: Hästarna

....det där med att lägga sej i eller bry sej om,
mina barn är väldigt förstående och vet att mamsen inte kan låta bli att lägga sej i,
de brukar påminna mej lite fint
 
-jag vet att du lägger dej i för att du bryr dej om,
men du BERHÖVER inte...jag klarar mej själv, jag är stor nu!
 
Vill tillägga att de är 41 och 34 år
*barn är alltid barn* 
 
 
  
Ridturen igår....åhhhh!!!!
Vi var ute över en timme, båda pållarna var pigga och hade bra tramp,
Ava behöver verkligen få släppa ut sitt spring, så det blev mycket trav och galopp.
Jaa det var helt enkelt såååå UNDERBART!
Hon var lite svettig när vi kom hem,
 vi hade både trampat på slingrig stig inne i skogen, tränat styrka på sandvägen samt sträckt ut i galopp
så det var inte konstigt.
Magnus busade som vanligt...
 
Jobbet....fy farao,
jag mådde verkligen inte bra där en stund,
av olika orsaker som inte bara hade med jobbet att göra...
Det gick över efter ett par timmar, men jag kom inte "tillbaka" jag blir så utmattad efteråt,
allt blir som en dimma runt mej.
Natten blev orolig och jag vet inte hur många gånger jag vaknat,
eller om jag ens sovit....
Jaja...
det är ju så det är för mej ibalnd men nu känns allt bra iallafall
 
Och jag ska ut på äventyr med mina bästa vänner....
 
 
Landvetter nästa!
 
 
Ha det bäst,
Marianne

Hästar och tankar

Kategori: Lektion

Vilken vårdag det var igår!!
Visserligen blåste det mycket men det var inga kalla vindar.
Leo och jag gick på vår skogsväg som följer sjön,
vindarna tog tag i träden och det susade-ven så härligt i kronorna.
Normalt brukar jag bli nervös av blåsten, men inte igår....jag njöt (!?)
 
 
Vi ökade på sträckan, Leo sprang glatt före utan tillstymmelse till hälta,
men det har ju jag så jag tog hjälp av kryckorna, 
det går liksom lite lättare att gå med de....
de får inte följa med varje dag så det är väl ok att ta med de ibland?
 
När vi kom tillbaka tvättade jag och fyllde nytt vatten i termobaren,
och mockade hage förstås.
Kan man inte anställa några skolbarn att mocka som helgjobb? 
Hehe
 
 
Det gick bara inte att skjuta på städningen inne.....bläää vad golven var äckliga,
 en snabbis med dammsugaren innan det var dags för ridskolan.
 
Ava var piggelin och då menar jag PIGGelin,
hon busade inte, men hon ville mycket mer än jag till att börja med,
jag tror hon längtar efter/behöver en lång fri galopp.
Hur som helst,
övningen var att rida i en åtta med travbommar.
Över bommar- volt åt höger- över bommar- volt år vänster
först i trav och sen fatta galopp efter bommarna, och bryta av till trav igen.
Ava blev ivrig så fort hon såg bommarna,
hon gillar verkligen när hon får uppgifter.
Vår styrka är som sagt inte vad den varit och hon fattade fel galopp de sista gångerna,
det skyller jag inte bara på henne, det var mest mitt fel.
Vi var nöjda men trötta när vi gick hemåt.....och svettiga!
 
Magnus busade med några bocksprång. ...gamla gubben,
jag kan inte säga om det var bus eller protest.
Han är inte så nöjd när bommarna kommer fram,
det är svåra saker....
 
Sandra och Lucky red med oss som omväxling,
hon brukar rida senare.
Det är längesedan jag såg de två träna, de var såååå fina,
jag vet ju att Sandra tränat mycket och jobbat hårt så klart det ger resultat,
men jag minns den Lucky som hade bråttom, bråttom.
 
En dusch och Mästerkocken....vilken svår utmaning i elimineringen!
Den där nya serien som kom efter...
visst är det konstigt att de utomstående kan rota runt och lösa fall bättre än polisen?
 
 
De senaste dagarna har jag funderat på en sak..
 
Var går gränsen till att bry sej om och att lägga sej i ?
 
Och hur kan det komma sej att man ska sluta vara morsa när man bryr sej (lägger sej i)
men inte när det gäller att plocka upp, tvätta och städa?
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 
 
 
 

En intressant rubrik....

Kategori: Lektion

......som fångar intresset...
det ska man tydligen ha till sina inlägg för att fånga läsare,
jaja!
 
Hur många är det egentligen som bloggar med drömmen om att bli en ny het storbloggare?
Nu hänger jag inte med i just den världen, så kan inte ge exempel på några "kändisar"
 
Jag är ju en gammal kärring så jag förstår bara inte hur man kan bli kändis genom att blogga,
eller att spela in olika youtube- klipp eller vara med i en reality-såpa.
 
En helt annan sak som rör sej i hjärnans vindlingar,
socker......och alla bokstavs-diagnoser som ställs nuförtiden,
och dessa energidrycker som ungar, och vuxna med för den delen,
häller i sej.
Om man tittar på innehållet i en energi dryck och hur det påverkar kroppen
kanske man förstår att dessa diagnoser blir fler och fler?
 
Vi säljer inte energidrycker till någon under 15 år,
men tro det eller ej.....det finns föräldrar som ger de till sina små barn....
kanske samma föräldrar som i framtiden langar både cigg och alkohol? 
Jag menar...kan man inte sätta gränser från början, när är det lämpligt att börja? 
Vid 10 år? Eller 15 år? 
 
 
 
Igår.......
Leo ville inte gå någon längre promenad igår så jag hann både äta i lugn och ro samt vila en stund
innan det var dags för ridlektionen.
Ava var piggelin och jag var redan trött i benen när vi kom till ridhuset....haha 
Men åhhhh så härligt det var att sitta upp och känna hennes energi.
Hon har ju varken styrka eller kondition för hela lektionen, 
jag försökte komma ihåg det, men tog nog för få pauser  :(
Hon var trött när jag satt av men på hemvägen lyfte hon huvudet och trampade på i fint tempo, 
så hon hade inte tagit helt slut iallafall.
 
 
Hur gick det för mej då?
Jag spänner mej och ramlar fram....
och styrkan saknas hos mej också,
att flytta för vänster gick skapligt, men höger....njaaa!
 
Galoppfattningarna gick sisådär,
hon gjorde nog sin del.....men som sagt, inte så lätt med en svag och spänd ryttare i sadeln.
Jag vill inte ens tänka på hur det känns i foten idag,
men en tur i skogen ska det bli, hur som helst.
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 

Hur är det ens möjligt......

Kategori: Hästarna

....att vara så här trött?
Jag har ju legat på soffan i fyra månader, borde jag inte vara utvilad?
Hm!
Jag tror att Leo också är trött,
han ville inte gå den långa promenad jag såg fram emot igår,
men han fick bestämma.
 
 
Jag gjorde iordning Ava och gick till ridhuset där Sandra skulle möta upp,
jag var väldigt ridsugen, men hoppning?
Näää inte än.
Ava skötte sej bra, förutom då Sandra skulle sitta upp, då traskade hon iväg, ivrig att få sätta igång.
Hon har ju inte hopppat sen i våras, och jag trodde hon skulle bli mer taggad framför hindren,
men hon var lugn och gjorde det Sandra bad om.
 
 
Jag tittade på mästerkocken,
 såg ni programmet?
Det måste väl vara TV som vinklade det?
Killen som tyckte att man måste "passa på" att smaka av den lyxiga champagnen eftersom chansen gavs, medan han lagade mat, 
och sen visade det sej att maten var för salt...
 
Alla som har matlagning som intresse vet väl att alkohol dövar smaknerverna?!
Att då dricka medan man tävlar i matlagning???? 
Nä det måste vara vinklat för att bli "bra TV"
Marcus och Leif står och viskar "titta på X, han har öppnat andra flaskan nu"
 
Haha...det är sån´t som rör sej i mitt huvud,
stora och viktiga frågor.....
 
 
 
I dag är det äntligen dags för mej att sitta upp i sadeln,
det blir en tur i skogen så att Ava kan trampa av sej mjöksyra från igår....
självklart tillsammans med Maria och Mgnus.
 
 
Sen är det jobbelijobba hela eftermiddagen och fram till klockan 20,
bara jag kan hålla mej vaken så länge....hihi
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Vad är det här...?

Kategori: Gården

Nutellans dag, morotkakans dag,
kanelbullens dag, kladdkakans dag. ...
....men snälla...
Inte konstigt att det finns så många sockerknarkare.
Det är väl illa nog som det är med socker i så gott som allt?!
Socker som ska lura oss att äta ännu mer socker,
för det är ju ingen hemlighet att socker förstärker suget efter mer socker....
att socker är beroendeframkallande.....och ohälsosamt.
 
Jag kanske är fantasilös och tråkig men jag ruskar på huvudet åt idiotin,
det är ju tyvärr inte bara "en kul grej" 
det vet jag som jobbar i butik med bake off!
 
Det finns ingen vodkans dag....eller ölets dag....
eller jointens dag....
när kommer trisslottens dag? 
Eller finns den redan?
Det går förstås inte att jämföra beroenden....
men det är nog lika svårt att ta sej ur alla.
 
 
 
Nu till min söndag,
som egentligen inte var ett dugg händelserik efter vi kommit från ridhuset och Avas lektion.
Jag mockade Magnus box,
Maria är på semester så nu betalar jag igen en del av hjälpen jag fått när jag legat med foten i högläge.
Det var skönt ute så jag passade på att städa lite i hagen runt foderhäcken.
Fasen vad de drar ut hö som de trampar ner i lera,
det behövs mockas där ute också, 
av någon anledning har det inte blivit gjort sen oktober ;)
 
 
 
Jag lärde kycklingarna att äta och dricka,
den gula var tveksam den svarta förstod direkt och började genast picka i smulorna.
 
 
 Här en av nattens nykomlingar!
 
Det är lätt att slarva bort tiden på att sitta där och beundra de,
en av nackdelarna med att ha de är inne i huset....
en annan nackdel är att de låter.
Det är svårt att förstå, men deras pipande hörs i hela huset.
Och de har inte alltid koll på  när det är natt och dags att sova ;)
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 

Hmmmm

Kategori: Tankar

Så var det Måndag igen,
det är grått och trist här hos oss.
Avas box och hönsen är klara,
det finns inga planer för dagen förutom Leos promenad och min träning,
men jag får nog dagen att gå ändå.
 
 
 
Jag är ju som bekant den grubblande typen,
 när jag fick reda på att någon jag gillar, undanhållit saker blev jag så klart fundersam,
 nu kommer detta att grumla min glädje en tid framöver.
Typiskt mej, men det är sån't som gör mej lite misstänksam och avig ibland.
Knasigt? Ja, kanske!
 
Man säger ju att man som vuxen ska ta ansvar för sitt liv,
att man inte ska skylla saker på "taskig uppväxt"
vissa saker kan man ta ansvar för, men inte allt,
det är oundvikligt att man formas av sina erfarenheter.
Jag vill inte påstå att jag haft taskig uppväxt,  
även om den var lite rörig,
men jag har ofta valt fel vägar i livet och det har format mej att inte lita på människor.
Jag har några få riktigt nära vänner som jag litar på,
sen har jag en massa vänner / bekanta som jag liksom aldrig vågar släppa in.
Kvalitet går före kvantitet.
 
Nu blev det ett sånt där snurrigt inlägg....
det är visst rörigt i huvudet idag ;)
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 
 

Aj då......

Kategori: Allmänt

När 22 höns irrar runt tillsammans är det svårt att hänga med på vem som nyser,
eller det kanske var fler än en?
Hmmm...bara att vänta och se....det var iallafall ingen av de äldre med sämre motståndskraft.
 
Solen stannade inte kvar här igår,
det var skönt ute ändå.
Av någon anledning har jag fått ny energi och jag ökade på tempot på promenaden,
foten hade en av de bättre dagarna, 
det går upp och ner.
 
 
Jag gjorde mina core-övningar, och några lätta styrkeövningar (sittande) med hantlar,
samt provade ett kort sittande yoga-pass jag har på en cd.
Är såååå träningssugen.
Jag har provat yoga några gånger förut men inte känt att det är något för mej,
nu är det dags att ge det en ny chans,
om det finns pass i närheten så det blir "på riktigt"
 
 
 I morse när jag släppt hästarna, gjort stallet och fyllt på till hönsen
stod jag kvar på gårdsplan en stund,
njöt av himlen och tystnaden medan tankarna for genom huvudet.
Jag är i en period då jag saknar Stockholm ganska mycket,
där allt finns inom promenadavstånd,  
eller 15-20 minuter med pendeln till city.
Att inte behöva ta bilen så fort man ska göra nåt ärende eller för att strosa runt,
fönstershoppa eller bara sitta någonstans och titta på folk.
Tidsfördriv bland liv och rörelse.
 
Det kanske inte är så konstigt att jag längtar ut till "smeten"
jag har ju varit mer eller mindre fast här i 3 månader nu.
Jag börjar bli mer än rastlös....
 
 
 
Ha det bäst, 
Marianne 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ABC

Kategori: Dagbok

På ett sätt var det ju mysigt med snöandet igår,
men det satte stopp för bilturen till sportaffären där jag skulle byta de där byxorna.
 
 
Leo hade egna idéer om promenaden och gick inte in på skogsvägen.
jag tror han fått nys på en räv eller något annat djur.
 
 
Medan jag gjorde stallet och hönsen tilltog snöovädret.
 
 
Jag följde inte med för att titta på ridlektionen på kvällen,
jag blev tillräckligt blöt och frusen på Leos eftermiddagsrunda. 
 
Middag blev färsk pasta och räkor.
 
 
Tittade på Mästerkocken förstås,
äntligen är den igång igen.
 
Maria tog in Ava när hon kom från lektionen så jag kunde ligga kvar under filten i soffan.
 
 
Det är ingen ordning alls i mitt huvud,
från ingenstans ploppade en ramsa från barndomen upp,
"Zebran är ett randigt djur,
ränderna går aldrig ur"
jag har för mej att det stod i en ABC-bok från Hylands Hörna,
googlade och fick många träffar.
Den lilla ramsan har används i flera ABC-böcker sen Ernst Meyer på 1880-talet, skrev sin
A-B-C-bok dem klokom till förnöjelse och dem enfaldigom till lärdom"
 
Men nu till anledningen att detta hamnade i dagens inlägg,
Är det någon av mina läsare som kommer ihåg eller till och med har ABC-boken från Hylands Hörna?
(frågar av nyfikenhet)
 
  
Ha det bäst,
Marianne 

Tänk om...?

Kategori: Allmänt

Nytt oväder på ingång,
vädergudarna har verkligen svårt att komma överens.
Det ska tydligen komma massa snö som sen ska regna bort om nån dag.
 
Gårdagen gick i lugnt tempo,
efter promenaden pysslade jag om hönsen,
jag hade gott sällskap 
 
 
 
Efter lunchen tog jag fram
och rensade mina gamla mobiler på foton,
för säkerhets skull la jag in de på den externa hårddisken direkt.
Efteråt kom jag på att jag glömt spara något på datorn för att lägga ut här.
  
Jag tränade lite och sen blev det soffan...igen.
Av någon anledning känner jag mej vid gott mod trots allt.
 
Jag har funderat lite på detta med foten....
om  jag haft en stressfraktur på den tiden jag levde för min träning?!
 På den tiden "kände" man ju inga smärtor.
Tränade med spräckta revben, inflammationer i leder och gud vet allt.
(Inte konstigt att jag fått fibromyalgi kanske?)
Ja ja....det är inte så viktigt egentligen,
men jag är ju den där grubblande typen.
 
 
Idag blir det promenad som vanligt,
det blåser och snöar,  som sagt, men det kan kan vara skönt ändå.
Planen är att åka iväg och byta ett par byxor på Team Sportia,
och kanske titta på terminens första ridlektion i kväll.
 
 
Ha det bäst, 
Marianne 
 
 
 
 

Då ska jag vara redo nu

Kategori: Tankar

I natt har det varit lugnt och skönt i huset och jag har sovit ostört,
jag förutom katten som fick något ömhetsryck och ville gosa i mitt ansikte,
de flesta vet väl hur katter visar sin bästa sida?
Trampar upp och ner med sina klor.
 
 
De ringde från ortopeden igår,
nu är det tydligen dags att ta av gipset...redan?
På fredag ska jag dit och sen får vi se,
det känns oroligt, jag känner mej inte hel ännu,
men det blir förstås röntgen också och jag får väl lita på att proffsen vet hur det ska vara ;) 
 
Någon kommer att bli lycklig när gipset åker av,
han är såååå uttråkad.
 
 
 
Det regnade hela dagen i går och nu finns det inte en gnutta snö kvar,
fasen vad onödigt.....
 
Idag är det dimmigt och vackert ute,
Maria och jag ska ut på lite äventyr, blir kul med ett litet avbrott.
 
 
 
Jag funderar lite över det där med festen,
om jag skriver på inbjudan vilket datum jag vill ha svar,
ska jag påminna de som inte lämnat svar?
Eller ska jag tolka det som att de inte kommer?
Nu har jag frågat ett par stycken...som vill ha ytterligare betänketid...
alltså jag har ju inte skickat ut inbjudningarna för tre dagar sen...närmare tre-fyra veckor.
Är jag gammaldags, som vill ha besked inom ett visst datum?
Fungerar det inte så längre?
 
Sen detta med barnen....
jag har sagt att det är en vuxenfest...är det konstigt? Är det omodernt?
 
Ingen har visat iritation mot mej för den saken,
men jag känner mej elak och dum när de tackar nej på grund av att inte barnen kan följa med.
Jag har svårt för barn som springer runt och stojar, (som ni vet)
det behöver ju absolut inte bli stökigt, vissa barn är ju väldigt lugna och fina,
men vissa är ju som tornados....då är det väl bäst att säga nej till alla barn?
 
Själv skulle jag inte vilja ha mina små barn med på en fest,
dels för att jag vill kunna koppla av som förälder och dels för att jag tänker att det inte är så bra miljö för barn.
 
Hur tänker ni?
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
-
 
 
 
 

"Ingenting är omöjligt...

Kategori: Sjukstuga

...det omöjliga tar bara lite längre tid"
 
Jag ska ha detta i minnet när jag känner mej uppgiven.
Natten var inget vidare, men jag hade sällskap av kissen som låg nära nära mot min kind, 
han är så gosig lilla Norriz.
 
 
 
Man säger ju att livet är en prövning,
jag har alltid funderat på vad jag ska förberedas, prövas inför?
Igår tänkte jag att all skit jag varit med om varit en förberedelse för detta...
men så kan det väl inte vara?
Det måste väl vara för något som kommer efter livet?
Men vad? 
 
Jaja...
Maria kom in med rullatorn igår och i morse provade jag den,
jag kan gå och stödja mej, samtididigt kan jag få med mina saker mellan de olika "stationerna" i köket.
 
 
Nu börjar man klara sej skapligt här hemma...haha
Som jag berättade i går fick jag en sko för att kunna stödja på foten.
 
 
 Visst fick jag vacker färg på gipset?
 
Idag ska jag samla ihop krafterna jag gjorde av med igår...
så det blir ännu en spännande dag på soffan ;)
 
Janne kommer hem om några timmar,
jag tror jag ska beställa sushi.
 
 
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 

Host host

Kategori: Allmänt

Vilken natt.....har sovit så skönt med kissen nära,
hörde inte ens Jannes klocka.
Den där gransirapen måste vara bästa host- kombinerat sömn- medicinen,
nu ångrar jag att jag inte gjorde mer.
 
 
 
Idag regnar det och det känns inte alls lockande att gå ut,
men måste följa med Leo ut p en liten prommis.
Nu har han ätit sin medicin 12 dagar och vi ska göra ett uppehåll för att se hur den verkat.
Han är som en ny hund, pigg, glad och busig,
han visar ingen hälta men är rädd om ryggen,
 gillar inte beröring mellan skulderbladen.
 
 
 
Hästarna är fortfarande ute dygnet runt och jag hoppas de kan vara det tills jag mår lite bättre.
Ingen av de behövde avmaskas så nu är de i sin vinter hage, 
den där foderhäcken står, och vi kan lägga ut hö för ett par dagar i taget.
På ett sätt ser jag framemot vintern när vi kan lägga ut en hel ensilagebal,
jag nyser och kliar när jag hanterar hö.....lägligt för en hästägare.
 
 
 
Nu har det rört sej i mitt huvud igen;
 
varför måste vissa människor säga A men inte B?
För att verka intressanta? 
Eller för att få uppmärksamhet?
 
Antingen säger man allt eller så säger man inget.....
Det finns väl ingen anledning att säga
att man längtar till i morgon (till exempel) 
och bara le hemlighetsfullt till svar på frågan om vad som händer då ?
Nä sånt blir jag irriterad på!
Varför behövde jag veta att "man"  längtar dit om jag inte behöver veta varför?
 
Slut på svamlandet nu!  
 
 
Ha det bäst,
Marianne 
 
 
 
 
 
 
 

Vi har skämt bort oss

Kategori: Allmänt

När jag var barn. ...det är längesedan ;) 
Jag minns att vi åkte in till stan på lördagsförmiddagarna för att handla veckans mat.
Det var på Tempo och de stängde klockan 13,
söndagar var det stängt.
 
När blev det så här?
Att affärerna ska vara öppna i princip dygnet runt?
 
Seven eleven är inte öppet mellan 7 och 23 längre,
det är ofta öppet hela nätterna.
Man köper livsmedel på bensinmackar...också dygnet-runt-öppna.
 
I dag är det söndag och jag ska jobba,
Vi har öppet till 21, som alla andra dagar,
hur har det blivit så här?
Att man inte kan planera bättre än att man måste handla på söndagskvällen?
 
Hur klarde mor att både jobba heltid, samt ordna för sina fem barn?
Pappa var ofta borta och jobbade och mor som var lärare, hade dessutom kvällskurser ibland,
hon lekte med oss barn, sydde våra och våra dockors kläder, läste sagor och bakade med oss.
 
Inte sjutton behövde hon åka och handla halv nio på kvällarna.
 
Jag menar inte att allt ska vara som det var förr, men ändå,
vi har blivit bortskämda och beroende av tillgängligheten.
 
 
 
 
Vi hade kräftkalas för oss själva igår,
 
 
Det blev ingen äppelpaj till efterrätt, 
 
 
det blev chokladdoppade jordgubbar och banan.
 
 
Ha det bäst,
Marianne