marresmams.blogg.se

Ett år av prövningar...

Kategori: Dagbok

Jag vet att det mest varit gnäll och tråkig läsning här under en lång tid,
men detta är liksom min dagbok och det är ju frivilligt att läsa.
 
 Med dessa första rader förstår ni att det blir mer gnäll nu...
 
Egentligen undrar jag varför jag skriver ner all skit...är det något som är värt att minnas?
Jooo kanske för att förstå mina beslut....senare då jag går tillbaka.
 
Jobb igår som jag berättat...låååångt pass, för långt.
Jag lyckades hålla stressen borta och gled mest med...det fungerade också.
 
 
 
Strax efter lunch fick jag ett meddelande från Leos promenadsällskap,
hon hade ropat och ropat men ingen Leo kom fram, 
då letade hon i huset och hittade honom i husses säng, 
där han inte får vara,
han hade bara tittat slött på henne och lagt ner huvudet igen.
 
Vi slutade med värktabletter i fredagskväll så jag antar att han hade ont,
jag berättade var det fanns mer medicin och när han fått en tablett gick han glatt med på promenaden
en stund senare.
 
Så nu när det verkar lösa sej med Ava får jag nya saker att oroa mej över.
Blir att ta ett beslut för Leo...
enligt röntgen har han diskbråck i bröstryggen samt artros i flera leder......
är det rättvist mot honom att fortsätta proppa i honom medicin när han ändå har ont och inte kommer att bli bra?
 
Jag skulle klappa om honom i morse,
 ryggen skakade och sjönk undan när han såg min hand över sej.
 
 
Kan det inte räcka nu?
Varför ska vissa glida runt på en räkmacka medan vissa ska kämpa i uppförsbacke mest hela tiden?
 
 
 
 
Efter min blackout i fredags bestämde jag mej att idag, när jag är ledig ska jag BARA slappa,
försöka ta igen mej och komma till ro.
Hur tror ni det går?
 
Jag hade knappt slagit upp ögonen innan jag började fundera på i vilken ordning jag skulle göra allt jag planerat....
kom på mej själv och ilsken tog jag pulsen...22 över min normala vilopuls.
Kan någon knocka mej och binda fast mej?
 
 
För övrigt tillbringade jag (ensam) ett par timmar i Jannes soffa i gårkväll,
tittade på Morden i Midsommer,
åt svampmackor och drack en HEL flaska vin ;)
 
 
 
Nu ska jag gå ut i skogen...
klanske plocka lite svamp men iallafall njuta av höstens färger.
 
Ha det bäst,
Marianne
 
 
 
 

Kommentarer

  • Henrik Olsson - Föreläsningar säger:

    Det är ok att dricka en hel flaska då och då! :)

    2017-09-24 | 13:42:18
    Bloggadress: http://www.henrikolsson.eu
  • yllefilt.blogg.se säger:

    Hoppas du fick lite avkoppling i skogen. Baksidan med djur, att måste ta beslutet åt dem 💜

    Svar: Jag tänker att det är en gåva till min vän, att kunna hjälpa den slippa ha ont...men visst är det bland det svåraste med djuren....hur vet man att man gjorde rätt val?
    Jag tog bort min collie endast sex år gammal, för 15-16 år sen, hon hade ont och ville inte gå i trappor, jag hade ont och orkade inte bära henne de tre våningar upp som jag bodde på....ett halvår senare fick jag erbjudande om ett byta till nedre plan med uteplats.....ja du förstår :(
    marresmams

    2017-09-24 | 16:40:52
    Bloggadress: http://yllefilt.blogg.se/
  • Yvonne säger:

    Jag däckar för ett glas!!
    Vet att det är ett svårt beslut att ta med Leo.Känner med dig!
    Sv.....Solen har varit här idag!
    En speciell kompass i kärlekens land är bra att ha!:-)Man kan gå vilse..
    Kram

    2017-09-24 | 19:37:50
  • Yvonne säger:

    Tack för nattningen!
    pööösssssssss o kram!

    2017-09-24 | 21:18:42
  • Kattis säger:

    Hoppas vinet och skogspromenaden gav dig lite lugn i kropp och knopp iaf!<3 Enda nackdelen med de underbara djuren är dessa beslut man tvingas fatta ibland...
    sv: Tack för din gissning i tävlingen, återkommer med en vinnare 8 oktober!

    2017-09-25 | 07:16:12
    Bloggadress: http://stellaefoto.blogg.se/
  • Agneta säger:

    Gud vad jag känner igen mig! Slår upp ögonen och blir stressad för jag vet att jag kommer bara hinna hälften av det jag vill....
    Ett glas vin sen är jag lullig! Vi dricker så sällan så jag tål inget!
    Men vad sorgligt med Leo. Känner igen sättet han är på. Allie är likadan. Hon har nog lite ont igen. Jag har inte hunnit med att göra hennes rehab regelbundet, tyvärr. Fast det är inte så illa som när det var akut ont. Men jag ser tecknen. Och idag fick hon busa lite...

    Jag upplever inte din blogg som negativ eller gnällig! Du skriver ju bara som det är!

    2017-09-26 | 00:01:17
    Bloggadress: http://www.angdalen.blogg.se

Kommentera inlägget här: